Myntasläktet

	Myntasläktet; L.
	Pepparmynta (Mentha × piperita)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Släkte	Myntasläktet; Mentha
Vetenskapligt namn
	§ Mentha
Auktor	L.
Arter
	Barrmynta, Mentha cervina L.; Gråmynta, Mentha longifolia (L.) L.; Grönmynta, Mentha spicata L. Baseonym; Krusmynta, Mentha spicata; L. var. crispata a); (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.; Krypmynta, Mentha requienii Benth.; Polejmynta, Mentha pulegium L.; Rundmynta, Mentha suaveolens; Ehrh., 1792; (synonym Mentha rotundifolia (Ehrh.) Briq., 1874); Mentha villosa Huds., 1778; (synonym: Mentha suaveolens var. posoniensis Heinr.Braun, 1895); Vattenmynta, Mentha aquatica L.; Åkermynta, Mentha arvensis L.; Äppelmynta, Mentha rotundifolia; non (L.) Huds. (synonym Rundmynta); __________; a) Förväxla ej med Mentha spicata; var.ceispa Ridd.;
Synonymer
	Släkten: Pulegium Mill., 1754; Preslia Opiz, 1824; Audibertia Benth., 1829; Menthella Pérard, 1870; Minthe St.-Lag., 1880;
	Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 88; Åkermynta 1 Växtens översta del; 2 En tvåkönad blomma, sedd från sin högra sida. Förstoring × 10;

För musikgruppen Mynta, se Mynta (musikgrupp).

Myntasläktet (Mentha L.) ^[1] ^[2] är ett växtsläkte som tillhör familjen kransblommiga växter.

Beskrivning

Det är fleråriga växter med upp till 1 m höga stänglar med motsatta, sågkantade blad. Art|erna utmärker sig för en starkt kryddad och aromatisk doft.

Klassificeringen är svår, eftersom variationerna är många redan inom en huvudart, och många arter hybridiserar sig lätt. Många åsikter har ventilerats mellan experterna, och klassningen har ofta ändrats. I litteraturen sägs än si, än så.

Kromosom-talet varierar mellan arterna.

Underarter

Mentha suaveolens subsp. suaveolens. Habitat: Makaronesien, Medelhavsområdet
- Synonymer:
  - Mentha suaveolens var. bullata (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. craspedota Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. elongata (Ten.) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. glabrescens (Timb.-Lagr.) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens subsp. insularis (Req.) Greuter, 1972
  - Mentha suaveolens var. lepteilema (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. meduanensis (Déségl. & T.Durand) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. oblongifolia (Strail) Lebeau & J.Duvign., 1974
  - Mentha suaveolens var. reverchonii (Rouy) Greuter, 1972
  - Mentha suaveolens var. serrata (Pérard) Lebeau & J.Duvign., 1974
Mentha suaveolens subsp. timija (Coss. ex Briq.) Harley, 1977. Habitat: Marocko

Hybrider

Hybriderna är oftast sterila, men de sprider sig lätt genom utlöpare från rötterna. Det kan ske så effektivt, att myntor på sina håll kan bli hela mattor och betraktas som invasiva.

Dumetorum, Mentha × dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
Hjärtmynta, Mentha × villosa Huds., 1778
- Varietet:
  - Mentha × villosa var. alopecuroides (Hull) Briq.
Kransmynta, Mentha × verticillata L., pro spec. & H.Hyl.
Pepparmynta, Mentha × piperita L.
Raripilamynta, Mentha × smithiana R.A.Graham
Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole

Habitat

I Sverige finns fem myntaarter, varav endast två är ursprungliga:

Vattenmynta, Mentha aquatica
Åkermynta, Mentha arvensis

De övriga var ursprungligen odlade, men blev så småningom naturaliserade och bofasta i naturen:

Gråmynta, Mentha longifolia
Grönmynta, Mentha spicata
Rundmynta, Mentha suaveolens

Biotop

De flesta mynta-arterna föredrar fuktig mark.

Användning

Myntor odlas för användning som krydda och används i till exempel godis, likör, glass och tandkräm, men även till lammkött. En lättodlad kryddväxt med mild smak, vanlig i det engelska köket.

För utvinning av eterisk olja används pepparmynta och grönmynta. Pepparmyntolja ingår tillsammans med doftämnen från andra växter i Eau de Cologne.

Mynta ingår som smaksättning i drinken Mojito.

Enligt folkmedicin kan hicka botas om myntablad tuggas eller med dryck kokat på myntablad. Vilket slags mynta, som avses, framgår inte.^[3]

Mytologi

När guden Pluton förälskade sig i nymfen Minthe förvandlade hon sig till en mynta.^[4]

Kladogram enligt Catalogue of Life^[1]

Myntor

	vattenmynta Mentha aquatica L., 1753

	åkermynta

	Mentha gracilis

	Mentha piperita

	polejmynta

	Mentha requienii

	Mentha rotundifolia

	Mentha smithiana

	gråmynta

	rundmynta

	Mentha verticillata

	Mentha villosa

Bilder

Bildgalleri
Mentha spicata L.
var.viridis L., 1753
Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen
A Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar
1 Blomknopp
2 Blomma
3 Pistill med uppskuren kalk
4 Uppskuren blomkrona
5 Ståndare
6 Pollenkorn
Mentha × piperita
Från Franz Eugen Köhler: Köhler–s Medizinal-Pflanzen
A Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar
1 Knopp
2 och 3 Blommor
4 Blomma, uppskuren
5 Kalk, uppskuren
6 Ståndare
7 Pollenkorn
8 Pistillens stift
9 Pisillens märke
10 Frukt i tvärsnitt
Myntamatta
(Mentha x piperita)
Myntamatta
(Mentha spicata var. crispa)
Mentha ×
dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole och äppelmynta, (= rundmynta)
Mentha rotundifolia Ehrh.
(Se skyltarna)
Ädelmynta
Mentha × gracilis Sole
Peppardmynta, Mentha × piperita L.
Peppardmynta
Mentha × piperita L.
Pepparmynta-frön
Mentha acquatica L.
Mentha asiatica Boriss.
Mentha pulegium L.
Mentha pulegium L.
Frukt och smånötter av Mentha pulegium L.
Mentha longifolia (L.) L.
Mentha suaveolens Ehrh.
Mentha longifolia (L.) L. (Synonym Mentha sylvestris)
Mentha spicata L.
Mentha spicata
var. crispa Ridd.
Förväxla ej med Mentha spicata var. ceispata (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.
Mentha spicata L.
var. viridis L.
Myntablad av oidentifierad art
Limonana
Mojito
Myntagelé
Frystorkade pepparmyntblad