Hoppa till innehållet

Pepparmynta

Från Wikipedia
Pepparmynta
Status i världen: Livskraftig (lc)
Mentha × piperita L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteMyntasläktet
Mentha
ArtPepparmynta
M. × piperita
Vetenskapligt namn
§ Mentha × piperita
AuktorL.
Franz Eugen Köhler: Kögler's Medizinal-Pflanzen. 1897 *A Blommande kvist avbildad i naturlig storlek. Alla nedanstående figurer är förstoringar *1 Knopp *2 och 3 Blommor *4 Uppskuren blomma *5 Uppskuren kalk *6 Ståndare *7 Pollen-korn *8 Pistill *9 Övre del av pistillens stift med dess märke *10 Frukt i genomskärning
Franz Eugen Köhler: Kögler's Medizinal-Pflanzen. 1897
  • A Blommande kvist avbildad i naturlig storlek.

Alla nedanstående figurer är förstoringar

Pepparmynta (Mentha × piperita L.) är en hybrid inom släktet myntor, en korsning mellan vattenmynta, Mentha aquatica L. och grönmynta, Mentha spicata L. [1]. Somliga källor menar att grönmynta i sin tur uppstått spontant i naturen som en korsning mellan Mentha rotundifolia och gråmynta, Mentha longifolia.

Den första avsiktliga korsningen sägs har gjorts i Storbritannien.[källa behövs]

Pepparmynta är flerårig och vanligen steril, men sprider sig vegetativt med utlöpare, som går såväl under som över mark.

Den blir 30 till 90 centimeter hög och blommar en första gång från juni till augusti med rosalila blommor. En andra blomning kan komma på hösten.

Blomställningen är cylindriskt pyramidformad, som inklusive fodret är 2,5 – 4,5 mm. Stjälken är rödaktig och ofta mer eller mindre hårbevuxen. Bladen varierar från äggrunda till avlångt lansettlika med trubbig, nästan hjärtlik bas. De sitter på korta skaft. Bladkanterna är grunt, men vasst tandade. Hela växten doftar av pepparmint.

Generellt är myntorna mycket variabla, och t o m experter har svårt att skilja varianter åt. Oenigheten bland vetenskapen är stor. En och samma variant kan genom tiderna ha hänförts än hit, än dit.

Usprung i Europa och Mellanöstern.[2]

Örten är nu spridd och odlas över stora delar av världen.[3] och är numera vildväxande i centrala och södra Europa.

I Norden finns pepparmynta som rymling från odlingar sällsynt i förvildad form. Den är köldhärdig, och klarar sig bra i nordiskt klimat.

Fuktig kulturmark.

  • Släktnamnet Mentha syftar på nymfen Minthe i den grekiska mytologin, men var också ett växtnamn använt av Hippokrates (ca 460 f.Kr. – ca 370 f.Kr.), oklart dock exakt vilken art han avsåg.
  • Artepitetet piperita kommer av latin piper = peppar.
  • Ska ej förväxlas med den förädlade varianten Menthe piperata, som ger särskilt stark smak och doft.

I Eichenau i Tyskland finns ett pepparmyntmuseum,

Pepparmynta används till dryck, godis, gelé, tuggummi, tandkräm och som krydda till lamm. Ingår tillsammans med andra ämnen för att ge smak åt den kubanska cocktailen Mojito samt i likören Crème de menthe.

Ett omtyckt tillbehör till kaffe är "pepparmynta-mynt", som är pepparmyntakräm med chokladöverdrag.

Pepparmyntolja används som doftämne i schampo, tvålar och hudvårdpreparat.

Enligt folkmedicin verkar preparat av pepparmynta lugnande för nervsystemet. Den sägs också vara bra mot kramptillstånd, smärtsamma menstruationer samt kolik i magsäck, tarm och gallblåsa.[4]

Ur örten framställs pepparmyntolja, som används som smaksättare i exempelvis konfektyr och bakverk.

En myt är att pepparmyntolja är bra att använda för att avlägsna fästingar, som bitit sig fast i huden. I själva verket ökar risken för infektionssjukdomen borrelia när man använder någon olja i det sammanhanget.[5]

Innehållsämnen

[redigera | redigera wikitext]

Det ämne som svarar för största delen av doft och smak är mentol, som huvudsakligen finns i äldre blad.

Andra ämnen, som har påträffats i olika delar av pepparmynta är diverse terpenoider och flavonoider, exv

Torkad pepparmynta innehåller 0,3 – 0,4 % flyktig olja, varav

Variationerna beror på växtplatsens belägenhet och tiden på året, då växten skördades.

Pepparmyntolja innehåller

Total världsproduktion av pepparmynta 2014 var 92 296 ton.

Land Ton Del av världsproduktionen
(%)

Marocko Marocko 85 120 92,23
Argentina Argentina 7 021 7,6
Spanien Spanien 94 0,10
Bulgarien Bulgarien 33 0,04
Georgien Georgien 28 0,03

Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO: Data för år 2014.[6]

  1. ^ The Complete Illustrated Book of Herbs, Alex Frampton, The Reader's Digest Association, 2009
  2. ^ ”Peppermint”. Botanical Online. https://www.botanical-online.com/english/peppermint.htm. Läst 19 mars 2018. 
  3. ^ Euro+Med Plantbase Project: Mentha × piperita Arkiverad 9 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Flytlie, Knut T. (på svenska: 1999). Vitaminrevolutionen. sid. 186. ISBN 91-46-17295-5 
  5. ^ Nej, pepparmyntsolja är inte ett bra tips för att ta bort fästingar Arkiverad 12 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. 12 maj 2017. Läst 12 december 2017.
  6. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]