Kransblommiga växter
| Kransblommiga växter | |
 Pepparmynta (Mentha × piperita) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lamiaceae | |
| Släkten | |
| |
Kransblommiga växter[1], läppblommiga växter[2] eller plisterväxter[3] (Lamiaceae, synonymt familjenamn Labiatae)[4][5] är en familj i ordningen plisterordningen, klassen tvåhjärtbladiga blomväxter, fylumet kärlväxter och riket växter.[4] Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Lamiaceae 618 arter[4]. Bland dessa finns många kryddväxter, såsom basilika, pepparmynta, rosmarin, kryddsalvia, mejram, oregano och kryddtimjan.
De flesta växter i denna familj är örter eller buskar. Ett synonymt familjenamn är Labiatae (latin labium, ”läpp”), vilket syftar på att blommorna oftast har kronblad som växt ihop och bildat en överläpp och en underläpp, och är därmed zygomorfa. Bladen innehåller aromatiska oljor. Stamtvärsnittet är kvadratiskt.
Kransblommiga växter finns över i stort sett hela världen och i alla slags miljöer.
Kransblommiga växter har en egendomlig utformning av delfrukterna, nämligen det lilla knöl- eller valkformiga bihang vid deras bas, som benämnes foten och som kan anses för ett från fruktfästet lösgjort parti. Hos blåsugesläktet (Ajuga) är denna "fot" starkt utvecklad, liksom hos brunörtssläktet (Prunella), frossörtssläktet (Scutellaria) och framförallt hos gulplister (Lamiastrum galeobdolon), där den köttiga foten upptar 1/3 av fruktens hela längd. Samma egendomliga organ återfinnes hos flera strävbladiga växter, till exempel lungörtssläktet (Pulmonaria) och vallörtssläktet (Symphytum), där en liten vitaktig tapp utgår från den svarta fruktens skålformiga fästyta. Man har funnit, att detta organ i sina celler innehåller fet olja, och hos flera växter, särskilt blåsugesläktet, uppsöka myror de mogna frukterna för att bortsläpa dem till sina bon, varvid de i synnerhet ses intressera sig för den så kallade foten. De växter, på vilka myror sålunda gärna uppehåller sig, lockade av någon välfägnad eller andra förmåner, kallas myrmekofila (myrlockande eller myrvänner): de har tagit myrans arbetsamhet i sin tjänst, i detta fall för fruktspridningens räkning. Sugor saknar varje annat spridningsmedel. Det är däremot ovisst, vartill myrorna bruka dess små frukters oljehaltiga bihang, men i några andra fall är det ådalagt, att det tjänar myror och andra smådjur till föda.
Dottertaxa till Kransblommiga växter, i alfabetisk ordning
[redigera | redigera wikitext]- Acanthomintha
- Aegiphila
- Agastache
- Ajuga
- Ballota
- Blephilia
- Brazoria
- Callicarpa
- Caryopteris
- Cedronella
- Chaiturus
- Clerodendrum
- Clinopodium
- Collinsonia
- Conradina
- Cornutia
- Cunila
- Dicerandra
- Dracocephalum
- Elsholtzia
- Faradaya
- Galeopsis
- Glechoma
- Gmelina
- Haplostachys
- Hedeoma
- Holmskioldia
- Hyptis
- Hyssopus
- Lallemantia
- Lamium
- Lavandula
- Leonotis
- Leonurus
- Lepechinia
- Leucas
- Lycopus
- Macbridea
- Marrubium
- Marsypianthes
- Meehania
- Melissa
- Mentha
- Micromeria
- Moluccella
- Monarda
- Monardella
- Mosla
- Nepeta
- Ocimum
- Origanum
- Perilla
- Perovskia
- Petitia
- Phlomis
- Phyllostegia
- Physostegia
- Piloblephis
- Plectranthus
- Pogogyne
- Pogostemon
- Poliomintha
- Premna
- Prunella
- Pycnanthemum
- Rhododon
- Rosmarinus
- Salazaria
- Salvia
- Satureja
- Scutellaria
- Sideritis
- Stachydeoma
- Stachys
- Stenogyne
- Synandra
- Tectona
- Tetraclea
- Teucrium
- Thymus
- Trichostema
- Warnockia
- Vitex
- Volkameria
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
_in_Talakona_forest,_AP_W_IMG_8284.jpg)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Anderberg, A. & Anderberg, A. 2012- Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. Publicerad på internet. Läst: 2013 Jan 25.
- ^ Läppblommiga växter i Nationalencyklopedin.
- ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Lamiaceae från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 25 Jan 2013
- ^ [a b c d] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (16 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17064837. Läst 26 maj 2014.
- ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Lamiaceae - Plistersläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 juni 2015
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Anderberg, A. & Anderberg, A. 2012- Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. Publicerad på internet. Läst: 2013 Jan 25.
Wikimedia Commons har media som rör Kransblommiga växter.
Wikispecies har information om Kransblommiga växter.
|