Wikipediadiskussion:Projekt medicin

Se arkiv för äldre inlägg...

Närvarokontroll projekt:medicin

Dags att få lite fart på projekt medicin! I väntan på mina än så länge fruktlösa försök att rekrytera kollegor IRL börjar jag med en närvarocheck och föreslår att:

@Eribro: får stå kvar oavsett intresse, av historiska skäl i form av grundare

Följande användare fortsatt är medlemmar om de inte aktivt avsäger sig sitt medlemskap: @Adville: @Robert_Linder: @Nitramus: @Niklo: @Ελλίντερεστ:

Följande användare på grund av något mindre frekvent aktivitet bör anmäla sitt intresse för att fortsatt vara med i projektet: @Skagedal: @DENAMAX:

Följande medlemmar utesluts p g a inaktivitet (utan att pingas?) och ev. flyttas från projektsidan till diskussionssidans arkiv, av projekthistoriska skäl (eller bara raderas och bevaras i sidhistoriken): Zaimon BorisJr Moxen Sison Ohsweetmusic JerkerES Tocant Vili Juoj8 Finurliig Jasmin Ros Zaimon Skottniss Dr Bowser (diskussion) 19 december 2020 kl. 15.07‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Medlemsarkiv

• Zaimon 4 maj 2007, läkarstuderande termin 6
• BorisJr Läkarstuderande termin 5
• Moxen (Gunvor Svartz-Malmberg), nov 2007 läkare med veteranlegitimation 1956
• Hauptkampflinie 28 mars 2008,läkarstuderande termin 2
• Ohsweetmusic 11 maj 2008, läkarstudent termin 4
• JES 11 november 2008, Sjukhusfysiker
• Tocant 9 juni 2009,
• Vili 20 december 2009, biomedicinsk analytiker -> läkarstudent termin 1
• Juoj8 1 november 2011 läkarstuderande termin 1 (f.d. biomedicinare)
• Finurliig 16 januari 2012, läkarkandidat Sahlgrenska termin 4.
• Jasmin Ros (disk) 25 september 2013
• Skottniss 2 november 2016, Sjuksköterskestudent termin 1

Diverse frågor om Projekt medicin

Apropå diskussion ovan om huruvida medlemmar är aktiva eller ej undrar jag hur man är aktiv i projektet? Att den som inte gjort en redigering på fem år inte är det är självklart, men i övrigt? Är man aktiv genom att redigera medicinartiklar samt säga att man är medlem, eller är det något annat som räknas?

Hur bestäms MMS? Det framgår inte på portalsidan. Genom att kika på portalen i redigeringsläge hittar jag Wikipedia:Projekt medicin/Förslag till nästa MMS men inget om hur valet görs. Kanske genom kraftfullt enskilt initiativ för att något ska hända? Jag opponerar mig inte, bara undrar.

Önskvärt vore, tycker jag, om portalen kunde innehålla länkar till webresurser som exv. svenska MESH-termer, och liknande. Svensk terminologi är ju ofta ett problem att hitta, även i de fall då sådan faktiskt finns. Ni som har mer aktuell erfarenhet av att redigera medicinska och besläktade artiklar vet säkert bättre än jag var sådana finns.

Jag ser att det finns en "user box" som medlemmar kan ha på sin användarsida. Info om denna kunde väl gärna finnas på portalsidan. --Hjordmån (diskussion) 5 januari 2021 kl. 12.20 (CET)

Anledningen att det saknas information är att projektet så att säga inte riktigt finns, än.. Jag fulhackade ihop en ny portal baserad på huvudsidans .css när jag hittade projektet den 20 december, men projektet har i princip inte varit aktivt sedan 2007. Det innebär att det är helt enkelt upp till oss (en handfull personer) att bestämma vad som ska gälla, och därför är jag mycket glad att se att du har idéer. Angående MMS föreslår jag att så länge vi är få helt enkelt väljer i demokratisk anda sista veckan varje månad, blir vi många kan vi sedan gå över till VMS igen, men jag tror inte vi kan ha tillräckligt aktivitet för det än. Länksamlingen flyttade jag till någon undersida då jag inte visste var jag skulle få in den i den nya layouten, ska se om jag kan hitta den... Var tycker du man kan lägga in babbelboxen, i toppen eller botten av medlemslistan kanske? Dr Bowser (diskussion) 5 januari 2021 kl. 15.09 (CET)

Bra det blir lite liv i detta projektet. Vet själv hur svårt det är att få utomstående IRL med expertkunskap att börja redigera. Mvh Adville (diskussion) 5 januari 2021 kl. 16.32 (CET)

Deltagande projektet

Vem är medlem i projektet? Jag förslår att de som väljer att delta i projektet, genom att anmäla sitt intresse helt enkelt är medlemmar, byråkratiskt trixande lämnar jag åt större organisationer. Knepigare är att bestämma vem som inte är medlem i projektet, och jag föreslår någon form av "aktivitetskrav". Jag tycker vi kan ha ganska lågt ställda krav, i alla fall i början, och egentligen i fortsättningen också (medlemmar som inte är särskilt aktiva kan fortfarande göra stor nytta som "konsulter" i särskilda frågor). Vad som är ett lämpligt tidsfönster för inaktivitet har jag ingen uppfattning om, eftersom jag själv är ett spädbarn i wikipedia-år räknat.

Förslag att ta ställning till:

• Medlem är den som inte är blockerad på svenska wikipedia och som väljer aktivt att gå med i projektet genom att skriva upp sig på medlemslistan
• Utträde ur projektet sker:

• På eget önskemål
• Om användaren i fråga blir blockerad
• Efter inaktivitet förutsatt att 3 av 3 är uppfyllda:

1. Användaren inte gjort mer än enstaka redigeringar i den medicinska artikelrymden senaste 12 månaderna
2. Användaren inte deltagit i artikelgranskningar av medicinska artiklar senaste 12 månaderna
3. Användaren inte deltagit i samarbetsprojektet MMS senaste 12 månaderna

Dr Bowser (diskussion) 5 januari 2021 kl. 17.10 (CET)

Vad är syftet med att "utesluta" folk? Och är det ens tillåtet, enligt riktlinjer/regler för gemenskapen i stort? /Sigvid (diskussion) 14 februari 2021 kl. 21.39 (CET)

Jag är starkt mot all typ av uteslutning eller regler för att få vara med i projektet. Det strider mot alla Wikipedias principer. Nej. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 februari 2021 kl. 22.25 (CET)

Vill man vara kvar fast man inte gör något går det givetvis. Dock är det bra om inaktiva användare tas bort så att man ser vilka som är skriva. (Kanske man kan göra det genom att fråga dem om de vill vara kvar efter de varit inaktiva länge. Svarar de inte är det ett tecken de ej vill vara kvar längre. Det är lätt att bli medlem igen. Adville (diskussion) 14 februari 2021 kl. 22.48 (CET)

Det enda skälet jag kan tänka mig att det är nödvändigt är om listan används i utåtriktade verksamheter. För det är ju bara två klick bort att se om någon är aktiv eller inte så något behov för en vanlig användare finns inte. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 februari 2021 kl. 22.55 (CET)

En icke-uppdaterad medlemslista får projektet att se mer aktivt än vad det är, det är bedrägligt. Alltså vill jag sparka ut folk. Eftersom det inte finns några kriterier för att gå med i projektet står det dessa inaktiva medlemmar fritt att när som helst gå med igen, inte värre än så. Jag har svårt att se vad wikipedias principer har med något att göra, vi stänger ju av folk dagligen, från HELA projektet wikipedia. MvH Dr Bowser (diskussion) 14 februari 2021 kl. 23.36 (CET)

Nåja, man kan ju nöja sig med att ha en separat lista för "inaktiva" Dr Bowser (diskussion) 14 februari 2021 kl. 23.39 (CET)

Vi tar bort folk som missköter sig, inte för att de är inaktiva. Läs gärna Wikipedia:Ingen användare har plikter (som visserligen bara är en essä) och fundera på hur det rimmar med att man tvingas till viss aktivitet bara för att visa att man är intresserad av ämnet. För att komma med ett konstruktivt förslag: gör anmälningslistan som en sorterbar tabell med kolumnerna namn, när de anmälde sig till projektet och en för när de uppdaterar sitt intresse. Då kan vem som helst sortera på listan och alla får var med i projektet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 februari 2021 kl. 00.08 (CET)

Tack för synpunkterna, jag tolkar diskussionen som att det inte är ändamålsenligt med fasta kriterier, och det blir ju på gränsen till enwp-byråkratiskt, vilket vore stor olycka på många sätt. Däremot ser jag inte att WP:IAP säger någonting vare sig direkt eller indirekt om någon rättighet till att ha sitt användarnamn på projekt-sidan WP:PMED. Namnen tas ju inte bort, bort, utan bevaras i arkivet. Dr Bowser (diskussion) 16 februari 2021 kl. 11.59 (CET)

Om någon lägger till sig själv igen (utan att ha gjort några andra redigeringar) efter att ha tagits bort på grund av aktivitetsbrist enligt förslaget, då ska ju projektet ta bort personen igen direkt eftersom att kriterierna fortfarande inte uppfylls. Så ska det finnas några regler så måste de ju minst adressera det händelseförloppet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 februari 2021 kl. 18.42 (CET)

Månadsslutsomröstning - Januari 2021

Med anledning av månadens stundande slut föreslår jag en omröstning, dels för att bestämma nästa MMS och dels för att anta någon variant av stadgar för uteslutande. Eftersom jag tycker uteslutande bör ske i demokratisk anda vill jag gärna höra lite olika åsikter i frågan, men jag tror det vore bra att rensa bort några inaktiva som vi "ärvt" från WP:PMED anno 2007.

Tankar kring förslag till nästa MMS:

• Antimikrobiella peptider - så här i efterhand kanske inte den bästa kandidaten, börjar väl bli ganska klar och lite knepig/otillgänglig att utöka, kan nog tas av från listan.
• Nervsystemet - tror jag kan bli en bra översiktsartikel, lite allmänt hållen och så kan man förbereda för fördjupningsartiklar som nervcell, gliacell, centrala nervsystemet, perifiera nervsystemet, autonoma nervsystemet etc.
• Schizofreni - om vi vill ha ett riktigt grovstädjobb, sannolikt proppfull av diverse OR och brott mot NPOV.
• Urinvägsinfektion - tror jag kan bli bra med lite jobb.
• Irritabel tarm - en vanlig och intressant idiopatisk åkomma med en uppsjö av olika mer eller mindre lyckade terapimetoder att tillgå, städjobb modell mindre med möjlighet till utökning. Dr Bowser (diskussion) 23 januari 2021 kl. 00.48 (CET)

Jag satte upp nervsystemet som MMS och kickade AMP från listan. Dessutom skjuter jag på frågan om uteslutande till slutet av februari. Väl mött! Dr Bowser (diskussion) 1 februari 2021 kl. 17.04 (CET)

Ser bra ut tycker jag! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 februari 2021 kl. 21.55 (CET)

Månadsslutsomröstning - Februari 2021

Det börjar dra ihop sig för omröstning, eftersom jag redan sagt något om de övriga på listan tänkte jag bara säga något kort om nagel. Förvisso blir det två artiklar om normalanatomi i rad, men samtidigt blir det omväxling i o m att det blir den första MMS:en som inte är ett av mina egna förslag. Jag förslår därför att vi kör med nagel i mars, det finns alla möjliga intressanta aspekter (inte bara medicinska) att kratta för fördjupningsartiklar om.

Sen tänkte jag försöka uppvakta några av våra ärvda medlemmar från anno 2007, för att se om de är intresserade att delta, om än bara som konsulter. Dr Bowser (diskussion) 22 februari 2021 kl. 17.44 (CET)

Månadsslutsomröstning - Mars 2021

Jag tror det börjar bli dags att städa lite i den psykiatriska härvan på svwiki. Min personliga uppfattning är i alla fall att den psykiatriska artikelmassan är i bedrövligt skick. Till skillnad från resten av den medicinska artikelstocken som — med undantag av några artiklar som översattes från engelska (med varierande framgång) — framför allt är underutvecklad, sväller de psykiatriska artiklarna över av alla möjliga mer eller mindre väl underbyggda påståenden. Jag föreslår därför Schizofreni som MMS (läs städarbete) för april.

Jag är dock osäker på vilken struktur som passar bäst för psykiatriska sjukdomar, för somatiska har jag tidigare föreslagit:

(i ordning): orsak, sjukdomsmekanism, symtom, diagnostik, behandling, epidemiologi, historia, övrigt.

Psykiatriska diagnoser har den extra dimensionen att diagnoserna i högre utsträckning måste förstås utifrån sin kulturella och sociala kontext. Detta medför nog att man i större utsträckning måste bereda plats åt kontroverser och olika teorier kring diagnosens uppkomst samt vara och inte vara. Tacksam för förslag på lösning/rubriksättning! MvH Dr Bowser (diskussion) 22 mars 2021 kl. 23.08 (CET)

Använd ev. enwp för inspiration till struktur? Kontroverser bra att ta upp men bör tas upp konstruktivt, d.v.s. antipsykiatriska eller ifrågasättande röster bör om de är relevanta nämnas i proportionalitet... Diagnoser/behandlingsmetoder som är väl etablerade internationellt i den vetenskapliga litteraturen bör inte framställas som brett ifrågasatta d.v.s. Och kanske även av vikt att likt enwp gjort med deras artikel om EIP att ta upp vanliga missuppfattningar. Vad gäller schizofreni vore en sådan t.ex. att alla personer med schizofreni skulle vara mycket våldsamma/farliga... vilket spär på/ligger till grund för stigmatiseringen. Jag har inte så mycket tid eller ork till att involvera mig så djupt men jag följer arbetet och ger synpunkter i mån av tid och om jag har några Sigvid (diskussion) 25 mars 2021 kl. 16.10 (CET)

Anser inte att man ska slå fast en struktur först. Var och en må skriva som den anser bäst, sen kan andra ändra ... inkl. stuva om strukturen. Om jag ska vara ärlig finner jag enwp:s artikel för lång. Vi får se var det landar. Det finns en viss risk för att jag kommer försöka koncentrera ihop det som nu skrivits ... men vi får väl ta detta på artikelns diskussionssida. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 13.06 (CEST)

Rhinit (akut resp kronisk) vs Förkylning

Hej! Jag är ingen stor Wikipediaredigerare men skulle vilja be om hjälp av någon som är det. Jag försökte skriva en artikel om Rhinit (rinit? båda stavningarna används). Rhinit = inflammation i näsans slemhinna och kan delas upp i akut och kronisk, två ganska markant åtskilda tillstånd. Fann då till min förskräckelse att "rhinit" omdirigerades till artikeln om "Förkylning". Akut rhinit är förvisso ganska liktydigt med förkylning men förkylningen skulle även kunna innefatta lite hosta, halssmärta m.m. Den kroniska rhiniten har däremot mycket lite med förkylning att göra. Går det att ta bort omdirigeringen från "rhinit" till "förkylning" så att det går att skriva något vettigt om rhinit? Stort tack för hjälpen. Elisabetm1477 (diskussion) 19 april 2021 kl. 14.52 (CEST)

Det går utmärkt och du kan göra det själv. Gå bara in på rhinit och börja skriv.Yger (diskussion) 19 april 2021 kl. 15.01 (CEST)

Jag kan bara applådera initiativet. Jag håller med om att även en väldigt kortfattad artikel gör sig mkt bättre än en omdirigering. Dr Bowser (diskussion) 19 april 2021 kl. 20.33 (CEST)

Tveksamma omdirigeringar

Jag snavar ganska ofta över tveksamma omdirigeringar, liknande den i exemplet ovan. Ofta är det lätt att se att omdirigeringen är knasig, men inte lika lätt att se hur problemet ska lösas. Ofta behöver man fixa lite i artikelvägens grundstruktur, skapa någon basal artikel (om än för ögonblicket kort) eller flytta någon artikel. Just nu har jag noterat några på en egen undersida men kanske vi skulle skapa någon plats för att lista sådana fall? så fler kan kasta ett öga på dem. Viktigt dock, menar jag, att ev. diskussion om vad som bör göras förs på artiklarnas diskussionssidor inte någon projektsida. Jag tänkte mig en enkel lista, varifrån man antingen på en gång tar bort det man åtgärdat eller stryker över, och så tas överstrykningen bort om en vecka eller två. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 08.56 (CEST)

Det låter intressant, jag tycker någon sådan lista med lite pyssel vore trevligt. Och säkert enklare att fixa till i korta framryckningar än att skriva långa medicinartiklar. MvH Dr Bowser (diskussion) 20 april 2021 kl. 12.34 (CEST)

Jag har försökt se om det går att scanna fram konstiga redirects, men problemet är ju att de omdirigeringssidor som har fått kategorier som sorterar under medicin ofta är ok dirigerade. Dr Bowser (diskussion) 20 april 2021 kl. 12.45 (CEST)

Misstänker att man isåf får helt enkelt lägga till dem när man råkar snava över dem. Som en gemensam liten "att göra"-lista. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 13.03 (CEST)

Testar att lägga upp lite saker här nedan. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 13.49 (CEST)

Om man har lust kan man ju använda "Sidor som länkar hit" och filtrera bort inkluderingar och länkar (då blir bara omdirigeringar kvar väl). Kräver att man går igenom varje artikel var för sig dock, så ett rätt så övermänskligt omständigt arbete om man tänkt gå igenom alla medicinartiklar... --Sigvid (diskussion) 20 april 2021 kl. 14.10 (CEST)

Troligen mycket arbete för få träffar. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 14.16 (CEST)

Lista över knepigheter som troligen behöver åtgärdas

Ev. diskussion förs, som vanligt, på artiklarnas diskussionssidor.

• Vitium omdirigerar till Hjärta#Hjärtsjukdomar och behandlingar --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 13.49 (CEST)
• Länd omdirigerar till ländkota --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 13.49 (CEST)
• Korsrygg är omdirigerat till korsben. --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 14.00 (CEST)
• Dorsum omdirigerat till rygg. Bra eller ej? --Hjordmån (diskussion) 20 april 2021 kl. 14.23 (CEST)

Diskussion

Bra. Dom övriga ska jag fundera på och återkomma på relevanta diskussionssidor. Dr Bowser (diskussion) 20 april 2021 kl. 20.06 (CEST)

Min tanke är att listan kan fyllas på när man hittar något, sen stryker man det som är åtgärdat.

Tror artikelfloran på grundläggande anatomisk nivå behöver ses över. Vitsen med exv. många pluttartiklar om olika delar av ryggen om max fyra meningar är tveksam. Kanske bättre samla ihop såna under "rygg" eller "ryggen", och när någon del av ryggen fått mycket text bryta ut till egna artiklar? Antingen det, eller utveckla och förbättra artikelpluttarna. --Hjordmån (diskussion) 23 april 2021 kl. 10.19 (CEST)

Grupp/projektarbete på wikin

Snavade över detta. Diskussion:Epstein-Barr-virus#Redigering av sidan. Kan säkert bli jättebra! Möjligen vore det bra om de under arbetets gång fick tips, så de inte i onödan råkar hitta på andra system och strukturer än vad som är brukligt här, och så kommer någon och klagar när de nästan är färdiga. Själv kommer jag inte engagera mig, men kanske någon annan har lust att kika in på artikeln ibland. --Hjordmån (diskussion) 4 maj 2021 kl. 12.02 (CEST)

Det verkar spännande, artikeln som vi fick om antimikrobiella peptider uppstod ju under liknande former med gott resultat. Tack för blänkaren, jag har satt upp den på bevakningslistan. Dr Bowser (diskussion) 4 maj 2021 kl. 12.55 (CEST)

Jag skrev en liten välkommen text och sa de kan ställa frågor på diskussionen om de behöver stöd om något. Adville (diskussion) 4 maj 2021 kl. 13.07 (CEST)

Linnéuniversitetet planerar också en ny version av Fototoxicitet! Dr Bowser (diskussion) 7 maj 2021 kl. 16.56 (CEST)

...och kokoppor. Dr Bowser (diskussion) 8 maj 2021 kl. 20.03 (CEST)

Allmän reflektion, delvis föranledd av EBV-artikeln ovan

Ang. EBV-artikeln är det ett rejält problem att så många artiklar i angränsande områden, som nämns i artikeln, saknas. Evx. virus med lytisk cykel borde förklaras från från grunden i någon annan artikel. Mycket av det som nu står där är mycket mer generellt än för bara EBV.

Att ersätta de externa länkar som lagts in i texten med röda länkar uppfattar jag som en nyttig övning. Vi har exv. ingen artikel om lipidmembran. Tror vi skulle ha stor nytta av att skapa vettiga länkar från denna projektarbetesartikel, och se till så de blir till vettiga artiklar om så bara en kort, men relevant stubbe. --Hjordmån (diskussion) 13 maj 2021 kl. 12.06 (CEST)

Jo det vore nog ett förtjänstfull wikinätverksbygge, jag har letat upp de senaste årens tjog artiklar som kommit av projektet och lagt dem i min sandlåda. Jag tänkte kolla igenom dem någon gång framöver (typ nästa månad?) för att putsa lite, och i så fall kan jag ju passa på att hjälpa till med att skapa relevanta iw-länkar. Dr Bowser (diskussion) 13 maj 2021 kl. 14.12 (CEST)

Sommar

Nu är det snart dags för sommar(lov?), arbetet med schizofreni går långsamt framåt. Eftersom Hjordmåns idé är god så passar jag på att dumpa hela listan med Linnéuniversitetets alster. Jag tänkte peta på ett par stycken i taget under sommarmånaderna, men känns lika bra att ha allt samlat.

Historiska alster

1. Borrelia recurrentis Antaget DrB
2. Apkoppsvirus
3. Onchocerca volvulus
4. Mycobacterium ulcerans
5. Entamoeba histolytica
6. Människoloppa
7. Ancylostoma duodenale
8. Salmonella
9. Cryptosporidium
10. Plasmodium malariae
11. Älgens nässtyngsfluga
12. Naegleria fowleri
13. Babesia
14. Borrelia burgdorferi
15. Trichobilharzia
16. Bakteriofagterapi
17. Strongyloides stercoralis
18. Spolmask
19. Helicobacter pylori
20. Chlamydophila psittaci

Årets bidrag

• Fototoxicitet
• Kokoppor  Fixat DrB
• Epstein-Barr-virus
• Exotoxin Antaget DrB
• Nipahvirus
• Beta-metylamino-L-alanin  Fixat DrB
• Borrelia miyamotoi

Månadens medicinska samarbete

Hej, när jag tittar ut genom fönstret blir jag säker på att semestertiden måsta vara över, dessutom känner jag att det kliar i artikelförfattarfingrarna. Några tankar om våra kandidater? Dr Bowser (diskussion) 26 augusti 2021 kl. 16.19 (CEST)

Jag har nu bara snabbt varit inne på dem, inte ens läst utan bara skummat rubriker mm. UVI känns som den "bästa" och vätskeersättning som den "sämsta" ur rent artikelkvalitetshänseende. Immunförsvaret känns som den artikel där det är störst mismatch mellan vad som står och vad en någorlunda fyllig artikel om ett så stort ämne skulle kunna innehålla, även om det kanske är ett lite för brett ämne för att passa för ett samarbete, om flera ska vara inne och peta var och en för sig. Då får man nog först fundera igenom hur den ska struktureras mm.Nitramus (diskussion) 26 augusti 2021 kl. 21.59 (CEST)

Jag tror på en mjukstart med vätskeersättning i så fall. Den är lite utmanande ändå, eftersom vi enligt praxis inte ska ägna oss åt behandlingsråd, vilket den korta artikeln redan gör. Dr Bowser (diskussion) 31 augusti 2021 kl. 14.56 (CEST)

Jag har gjort en fulsökning på Google Scholar och det verkar finnas en del man kan täcka in, bland annat en pågående diskussion om huruvida man bör ha samma sammansättning av vätskeersättning vid kolera och andra diarrésjukdomar, där det finns en del intressanta bakomliggande apsekter avseende såväl patofysiologiska hänsynstaganden vid olika diarrévarianter och de implementeringsmässiga svårigheterna i att ha rekommendationer som är enkla att följa, olika tillsatsämnen och deras betydelse för kliniskt utfall, samt socioekonomiska skillnader mellan och inom länder avseende tillgången till vätskeersättning vid diarrésjukdomar. Man kan ju också kolla på enwp, som i vart fall har en längre artikel, om den ger någon vettig inspiration. Nitramus (diskussion) 31 augusti 2021 kl. 18.37 (CEST)

mRNA-vacciner mot covid

Osäkert om den text som nu ligger under Vaccin mot covid-19 baserade på mRNA kommer förbli egen artikel eller infogas nånstans. Ursprungligen var den en del av artikeln om mRNA. Den behöver dock ses över, av någon som minns sin immunologi bättre än vad jag gör. --Hjordmån (diskussion) 9 oktober 2021 kl. 14.53 (CEST)

mRNA-artikeln är ju jättekort, närmast en stubb, så den borde kunna förlängas, medan coronavacciner baserade på mRNA rimligtvis borde ingå i en större artikel om mRNA-vacciner, med ett mindre stycke om det i artiklarna om vaccin och om coronaviruset. Jag minns garanterat inte min immunologi bättre än du gör, saker som var enstaka receptorer hos drosophila när jag läste immunologi är nu hela receptorfamiljer. Nitramus (diskussion) 19 oktober 2021 kl. 21.35 (CEST)

Denna större artikel om mRNA-vacciner, som du nämner, finns inte. Det är väl egentligen kärnan i bryderiet var denna text ska placeras. --Hjordmån (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 15.05 (CEST)

Jag vet. Och min poäng är att det är fullt rimligt att mRNA-vaccin får en egen artikel, samt ett sammanfattande stycke i artikeln om vaccin. Nitramus (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 21.23 (CEST)

Aha. Jag jobbar hellre utifrån vad vi har, just nu. Då hamnade den text, som jag tror att vi ännu diskuterar? som egen artikel (om ingen hittar något bättre). Min allmänna uppmaning till den som känner sig hågad att förbättra den (eller kanske ännu hellre skapa den där artikeln om mRNA-vacciner) kvarstår. --Hjordmån (diskussion) 25 oktober 2021 kl. 14.33 (CEST)

Kategorin "Coronavaccin"

Se diskussion på Wikipedia:Problematiska kategorier/Coronavaccin. Delta gärna där. --Hjordmån (diskussion) 6 november 2021 kl. 11.26 (CET)

Artiklar som mtp pandemin skulle vara bra att ha

Jag saknar en artikel om infektionsepidemiologi. Hittar en sida om utbildning i detta för ST-läkare på socialstyrelsen [1] men inte jättemycket info.

Vi har en kategori:infektionsläkare som saknar huvudartikel. Jag saknar en definition av infektionsläkare, om så bara en stubbartikel eller en mening i någon sammanställning av medicinska specialiteter. Hur relaterar benämningarna till specialiteter som "klinisk bakteriologi och virologi, Klinisk mikrobiologi", som enligt Socialstyrelsens sida ovan är målgruppen för kursen i infektionsepidemiologi? --Hjordmån (diskussion) 2 januari 2022 kl. 19.39 (CET)

De övriga språkversionerna verkar ha fastnat för att ha disciplinen "infektionsmedicin" som huvudartikel. Tyskarna och engelsmännen har lämnat "infektionsläkare" som en omdirigering dit. Ska vi köra på samma spår för våra läkarspecialistartiklar? Jag tänker att en mening av typen "En läkare med specialistutbildning i att utreda och behandla infektionssjukdomar kallas infektionsläkare." ändå bör ingå i dessa artiklars ingress. 🐲 Bowser (disk) 3 januari 2022 kl. 17.05 (CET)

Eg. kan jag gärna överlåta till andra att besluta om den detaljen. Det spelar väldigt liten roll iom att man ändå skapar omdirigering från det ena till den andra. Ska jag säga nåt, tycker jag att den modell du föreslår låter bra.

Öht vore det väldigt bra med artiklar om läkarspecialiteter, om än de skulle börja som stubbar! När man läser tidningar råkar man på allt möjligt, inte minst iom pandemin, där det inte alltid framgår (för den som inte är insatt) vad som snarare är benämning på forskningsfält och vad som är en läkarspecialitet. --Hjordmån (diskussion) 3 januari 2022 kl. 18.21 (CET)

Menar du att vi ska ha en artikel separat för varje läkarspecialitet? D.v.s. vi ska inte bara ha artikeln Infektionsmedicin (omdirigerar till Infektionssjukdom) utan också Infektionsläkare som egen artikel? Följer man Svenska Läkaresällskapets lista på läkarspecialiteter verkar de allra flesta finnas (om man räknar bort en del undergrupper, som Barn- och ungdomskardiologi), om man räknar med artiklar som handlar om de medicinska specialiterna. Däremot tycks vi inte ha så många artiklar som är av slaget Radiolog och Psykiater. Ska man expandera detta kan man förstås även skriva om specialistsjuksköterskor, t.ex. finns Anestesisjuksköterska och Distriktssköterska men inte Diabetessjuksköterska. Specialistundersköterskor finns det ju också. Det skadar väl inte att ha artiklar om själva yrket "Infektionsläkare" etc. så varför inte? Sigvid (diskussion) 3 januari 2022 kl. 19.20 (CET)

F.a. verkar det väl lite dumt att infektionsmedicin är omdirigerat till infektionssjukdom. Bättre att infektionsmedicin isåf samsas med infektionsläkare. En artikel om infektionssjukdomar kan mycket väl med tiden komma att innehålla veterinärmedicinska aspekter, med mera. --Hjordmån (diskussion) 4 januari 2022 kl. 13.07 (CET)

Fullt rimligt med artiklar om vedertagna medicinska specialiteter, men däremot ser jag ärligt talat inte värdet av att dels ha en artikel om t ex infektionsmedicin som specialitet och sedan en annan artikel om "infektionsläkare", som ju rimligtvis bara kommer att bli en stubb. Lägg i så fall ett stycke eller en mening om att infektionsmedicin är en medicinsk specialitet för läkare i Sverige, men jag förstår inte riktigt mervärdet av specifika artiklar som bara beskriver innebörden i en titel. Nitramus (diskussion) 6 januari 2022 kl. 19.41 (CET)

Navigationsmall för infektionssjukdomar (flytt från Lunginflammation)

Diskussionen flyttad från Diskussion:Lunginflammation#Navigationsmall för infektionssjukdomar Nitramus (diskussion) 14 januari 2022 kl. 22.57 (CET)

Frågan är om vi ska ta och göra en navigationsruta för infektionssjukdomar istället, och lägga in den. De som söker artiklar om Covid söker väl sannolikt på det, en har man infektionssjukdomar skulle man t ex kunna ha undergrupper om olika agens, infektioner i olika målorgan, diagnostik, behandlingsmetoder, epidemiologiska aspekter, immunförsvar osv. Nitramus (diskussion) 10 januari 2022 kl. 21.29 (CET)

Du har väckt mitt intresse, vilken typ av avgränsning skulle man kunna tänka sig för en sådan mall? Man kan ju lockas att stoppa in allt möjligt i en sådan mall (sjukdomar och agens finns det gott om). 🐲 Bowser (disk) 12 januari 2022 kl. 19.52 (CET)

Ja, man får ju ta det lite lugnt så den inte blir så omfattande att den blir oöverskådlig bara av det. Man behöver ju t ex inte ta varenda potentiellt patogen mikrob, vartenda antibiotikum eller varenda diagnos i infektionskapitlen av ICD10. Om man börjar med vad som skulle kunna ligga som övergripande grupper i en sådan navboxk så har man t ex 1) Samhällsmedicinska aspekter på infektioner (här kan man t ex ha infektionsepidemiologi, smittskyddslagen och andra dylika artiklar), viktiga patogener (olika viktiga släkten av bakterier, virus, osv), infektioner efter organ (här kommer t ex lunginflammationsartikeln in), diagnostik och behandling (ev som en grupp, ev som två olika) med olika antibiotikaklasser/antivirala läkemedel, vaccinrelaterade artiklar, metoder inom klinisk mikrobiologisk diagnostik osv, immunförsvarsrelaterade artiklar samt ev viktiga epidemier/pandemier (digerdöden (vet du förresten att den justinianska pestepidemin tros ha börjat i Wuhan?), de olika influensapandemierna, covid, HIV osv - ev hör detta hemma under de mer samhällsmedicinska artiklarna dock).

Typ något sådant tänker jag mig som ett möjligt upplägg. Nitramus (diskussion) 12 januari 2022 kl. 21.36 (CET)

Navigeringsmallar är i prinicip smyckade kategorier. Jag tror inte att många människor någonsin klickar runt på alla sjukdomar i en mall för att läsa. Såna mallar brukar f.a. vara redskap för de som skapar artiklar. Har man skapat alla artiklarna man länkat till i en mall har man liksom uppfyllt ett mål och känner sig duktig ... den funktionen kan de fylla. --Hjordmån (diskussion) 13 januari 2022 kl. 10.02 (CET)

Nå, det är väl en funktion så god som någon, om du nu ser det som navigeringsmallars enda funktion. De stora fördelarna med kategorier som jag ser det är dels att man kan göra kategoriträd mycket större och mer vittförgrenade och dels att man kan använda kategoristrukturen i olika typer av skript mm för att plocka ut statistik på t ex hur många artiklar som finns om - jag vet inte - nu levande kvinnliga författare som vunnit minst två litteraturpriser i internationell konkurrens, eller vad man nu kan vara intresserad av. Navigeringsmallars stora fördel är att de hjälper en att navigera, genom att ge en översikt åt ett ämne. Det gör inte kategorier på samma sätt, dvs du måste antingen kunna kategoriträdet eller surfa runt och söka dig fram för att hitta en artikel givet att du har en annan. Navigeringsmallar är därvidlag både potentiellt nyttiga för läsare som vill sätta sig in i ett ämne (jag tror att du underskattar antalet personer som klickar sig runt för att läsa), och för dem som vill få en inblick över viktiga artiklar inom ett ämnesområde för att eventuellt bidra med skrivandet. Nitramus (diskussion) 13 januari 2022 kl. 21.09 (CET)

Klickar runt för att läsa gör man nog primärt wia wikilänkar i själva artiklarna, där man får artikelämnet presenterat i ett sammanhang. Men visst, om ni själva kan berätta att ni nån gång läst om alla Australiens provinshuvudstäder via nån sån mall, eller om alla hudsjukdomar ... så har jag väl fel. Jag ska iaf inte försöka hindra er. --Hjordmån (diskussion) 14 januari 2022 kl. 18.47 (CET)

Du har fel. Australiens provinshuvudstäder har jag inte läst om via någon sådan mall, och inte heller hudsjukdomar, men väl Nordkorea, medeltiden och solsystemet, bara för att nämna några. Jag säger inte att du är ensam som inte ser något värde i navigationsmallar, men inte heller är jag det som ser ett sådant värde. Nitramus (diskussion) 14 januari 2022 kl. 22.57 (CET)

Okej, då finns åtm. en person som regelbundet surfar runt på Wikipedia via dessa navigationsmallar. Hur stor andel som gör så och hur många som inte går från artikeln Centerpartiet vidare till Socialdemokraterna och därifrån Moderaterna, utan snarare surfar Wikipedia via wikilänkar på mönster som Centern - Karin Söder - Margot Wallström - Europeiska kommissionen - Europeiska unionens råd - Europeiska unionens historia, är väl bäst att inte gissa. Hur som helst är wikins konsensus att sådana mallar är fullt tolerabla. Det är väl bara att köra, antar jag. --Hjordmån (diskussion) 19 januari 2022 kl. 14.41 (CET)

Jaså, det hade jag missat om justinianska pesten. Sjukt sammanträffande om det stämmer. Är det förresten bäst att göra en eller flera mallar? Om den annars blir otymplig kan man ju ha olika med avgränsade infallsvinklar, som enwp.🐲 Bowser (disk) 19 januari 2022 kl. 15.07 (CET)

Infektion och Infektionssjukdom

Dessa två ligger som separata artiklar på svwp, jag noterar att enwp har slagit ihop dem och tänker att vi borde göra likadant. Finns det något som talar emot hopslagning? Jag velar också om vilket namn som vore bäst, vilket borde ha företräde till uppslagsordet? 🐲 Bowser (disk) 23 januari 2022 kl. 17.02 (CET)

Hm är det verkligen samma? Nog finns ett antal mindre infektioner som inte är infektionssjukdomar. Exv. en varig finne, har väl en liten infektion i sig. Men inte är det en infektionssjukdom. --Hjordmån (diskussion) 21 januari 2023 kl. 20.53 (CET)

NE under infektion: "tillstånd som uppkommer när en mikroorganism invaderar en annan organism. Tillståndet behöver inte leda till sjukdom, men i dagligt tal används ordet infektion synonymt med infektionssjukdom."

Uppfattar detta som tämligen strikt och etablerad definition, som det kan vara bra att följa. --Hjordmån (diskussion) 22 januari 2023 kl. 11.12 (CET)

Det talar i så fall som jag ser det för att uppslagsordet borde vara infektion, eftersom det täcker alla varianter av processen oavsett om någon behagat definiera dem i form av en diagnos. :D Draken Bowser (diskussion) 23 januari 2023 kl. 21.43 (CET)

Acne är förvisso en diagnos. Eller rättare sagt flera olika. Dock är det inte smittsamt öht, och även om acne per definition är en infektionssjukdom brukar man nog inte säga så?

Enwp:s en:infectious disease omdirigerar till en:infection. Dock har de även en artikel om infektionsmedicin, en:Infectious diseases (medical specialty), vilket vi väl saknar. Jag har ingen stark åsikt men om artikeln blir tillräckligt lång kanske det är lite konstigt att avhandla finnar på samma sida som ebola? Eftersom jag inte tänker engagera mig i skrivandet/materialflyttandet har jag inga starka åsikter, men spontant tror att det ev. blir lättare att hålla tungan rätt i mun när man sorterar innehåll hit och dit, om man först skapar en svensk artikel om infektionsmedicin. Inte för att man måste följa enwp utan för att det verkar vettigt. Infektionsmedicin omdirigerar i dagsläget till Infektionssjukdom. --Hjordmån (diskussion) 24 januari 2023 kl. 18.10 (CET)

Hjärtfrekvensvariabilitet

Jag har nyss försvenskat artikeln hjärtfrekvensvariabilitet genom att dels flytta den, dels konsekvent byta ut en engelsk trebokstavsförkortning i brödtexten. Tacksam om någon har lust att se över den, om där finns något knas. --Hjordmån (diskussion) 21 januari 2023 kl. 20.55 (CET)