Stenbocken (stjärnbild)
- För andra betydelser, se Stenbocken).
Stenbocken | |
Lista över stjärnor i Stenbocken | |
Latinskt namn | Capricornus |
---|---|
Förkortning | Cap |
Rektascension | 21[1] h |
Deklination | -18[1]° |
Area | 414 grad² (40) |
Huvudstjärnor | 9, 13, 23 |
Bayer/Flamsteedstjärnor | 49 |
Stjärnor med exoplaneter | 5 |
Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 1 |
Stjärnor närmare än 50 ljusår | 3 |
Ljusaste stjärnan | Deneb Algedi, Delta Capricorni (2,85m) |
Närmaste stjärnan | LP 816-60 (17,91 lå) |
Messierobjekt | 1 |
Meteorregn | Alfa Capricorniderna, Chi Capricorniderna, Sigma Capricorniderna, Tau Capricorniderna, Capri-Sagittariderna |
Närliggande stjärnbilder | Vattumannen, Örnen, Stenbocken, Kikaren, Södra fisken |
Synlig vid latituder mellan +60° och −-90° Bäst synlig klockan 21:00 under september. |
Stenbocken (Capricornus på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.[2][3] Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[4]
Stenbocken ligger på ekliptikan och är en av zodiakens stjärntecken med symbolen .
Historik
[redigera | redigera wikitext]Fastän Stenbocken är den näst svagaste stjärnbilden i zodiaken går myterna och föreställningarna om stjärnbilden tillbaka ända till 2100 f. Kr. På den tiden låg vintersolståndet i Stenbocken. Redan babylonierna och sumererna intresserade sig därför för stjärnbilden. Sumererna kallade den ”getfisken” eller SUHUR-MASH-HA. I babyloniernas stjärnkatalog från 1000 f. Kr. har stjärnbilden också namnet ”getfisken”, MUL.SUHUR.MAŠ.[5]
Stenbocken var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.
Mytologi
[redigera | redigera wikitext]I den grekiska mytologin symboliserar denna stjärnbild ofta stenbock med en fiskstjärt. Det skall ha varit getguden Pan som efter att ha attackerats av Tyfon dök i Nilen och där till hälften förvandlats till fisk. En annan myt säger att det är geten Amalthea.
Läge
[redigera | redigera wikitext]Stenbocken är en ljussvag stjärnbild. Lättast att identifiera är de fyra stjärnor som utgör de två övre (från den norra hemisfären sett) hörnen i den triangel som konstellationen utgörs av.
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]Stenbocken är en ljussvag stjärnbild som bara innehåller en stjärna ljusstarkare än magnitud 3.[4]
- δ - Delta Capricorni (Deneb Algedi, Sheddi) är ljusstarkast med magnitud 2,85 och är ett stjärnsystem som består av fyra stjärnor. Den ljusstarkaste komponenten är en Algol-variabel.[6]
- β - Beta Capricorni (Dabih) består av en dubbelstjärna, Dabih Major och Dabih Minor, som i sin tur är multipelstjärnor. Dabih Major är av magnitud 3,05.
- α - Alfa Capricorni (Algiedi) är en dubbelstjärna med magnituderna 4,30 och 3,58.
- γ - Gamma Capricorni (Nashira) är en blåvit jättestjärna med magnitud 3,69.
- ζ - Zeta Capricorni (Yen) är en dubbelstjärna bestående av en gul superjätte och en vit dvärg. Systemet har magnitud 3,77. Den ljusstarkare stjärnan är en Bariumstjärna med överskott av praseodym.[4]
- θ - Theta Capricorni (Dorsum) är en vit dvärg I huvudserien av magnitud 4,08.
- ω - Omega Capricorni (Baten Algiedi) är en röd jättestjärna med magnitud 4,12.
- ψ - Psi Capricorni är en gulvit jätte av spektraltyp F5 V och magnitud 4,15.
Djuprymdsobjekt
[redigera | redigera wikitext]Stjärnbilden innehåller ett Messierobjekt.[4][7]
- Messier 30 (NGC 7099) är en klotformig stjärnhop på ungefär 28000 ljusårs avstånd från Jorden.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Capricornus, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/constellations/#Cap. Läst 27 april 2014.
- ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 27 april 2014.
- ^ [a b c d] ”Capricornus Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Capricornus-constellation/. Läst 27 april 2014.
- ^ John H. Rogers, (1998). Journal of the British Astronomical Association 108: sid. 9–28. http://adsabs.harvard.edu/abs/1998JBAA..108....9R. Läst 27 april 2014.
- ^ ”Basic data: V* del Cap -- Eclipsing binary of Algol type (detached)”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Delta+Capricorni&submit=SIMBAD+search. Läst 27 april 2014.
- ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 334-345. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ ”Basic data: M 30 -- Globular Cluster”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier+30&submit=SIMBAD+search. Läst 27 april 2014.
- ^ ”Basic data: HCG 87 -- Group of Galaxies”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=HCG+87&submit=SIMBAD+search. Läst 27 april 2014.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Stenbocken (stjärnbild).
|