Hoppa till innehållet

Kalifornien

Redigera länkar
Från Wikipedia
Uppslagsorden California och Californien leder hit. För andra betydelser, se California.
Kalifornien
Delstat
Kalifornien markerat på USA-kartan.
Kalifornien markerat på USA-kartan.
Motto: Eureka[1]
Smeknamn: The Golden State
Land USA USA
Huvudstad Sacramento
Största stad Los Angeles
Officiellt språk Engelska
Invånarnamn Californian
Koordinater 37°0′N 120°0′V / 37.000°N 120.000°V / 37.000; -120.000
Högsta punkt Mount Whitney
 - höjdläge 4 421,0 m ö.h.[2]
Lägsta punkt Badwater Basin i Death Valley
 - höjdläge 86,0 m u.h.[2][3]
Längd 1 240 km
Bredd 400 km
Areal (3:e) 423 970 km²
Folkmängd (störst) 38 940 231 (2023)[4]
Befolkningstäthet 91,85 invånare/km²
Inträde i unionen 9 september 1850 (31:a)
Lagstiftande församling Kaliforniens delstatslegislatur
Guvernör Gavin Newsom (D)
Viceguvernör Eleni Kounalakis (D)
Tidszon PST: UTC-8
 - sommartid PDT: UTC-7
ISO 3166-2-kod US-CA
Förkortning CA
Geonames 5332921
Webbplats: ca.gov

Kalifornien (engelska: California) är den folkrikaste delstaten i USA,[5] och den tredje största till ytan. Kalifornien är den näst folkrikaste administrativa indelningen i Amerika, efter São Paulo, Brasilien. Delstaten är belägen vid USA:s västkust och gränsar till Oregon i norr, Nevada i nordöst, Arizona i sydöst och mexikanska delstaten Baja California i syd och Stilla havet i väst. Kaliforniens fyra största städer är Los Angeles, San Diego, San Jose och San Francisco.[6] Delstaten är platsen för landets näst och sjätte största folkräkningsområden och även åtta av landets 50 folkrikaste städer. Kalifornien har ett varierande klimat, geografi och en skiftande befolkning.

Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten, efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och redwood- och douglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen. Kalifornien är den delstat i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i kontinentala USA (USA utan Hawaii och Alaska). Uppemot 40 procent av Kaliforniens yta är skogbeklädd,[7] vilket är en hög siffra för en relativt torr delstat.

I slutet av 1700-talet koloniserades området som är känt som Alta California av spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California det första mexikanska imperiet, som till en början var en monarki innan landet blev republik. År 1846 utropade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma den självständiga Republiken Kalifornien. Efter mexikansk-amerikanska kriget annekterades Kalifornien av USA, och Kalifornien blev den 9 september 1850 landets 31:a delstat.

Under 1800-talet ledde guldrushen till en dramatisk social, ekonomisk och demografisk förändring i Kalifornien, med en stor tillströmning av människor och ett ekonomisk uppsving, vilket gjorde att San Francisco växte från en liten tältby till en välkänd storstad. Viktiga utvecklingar under tidiga 1900-talet innefattar uppkomsten av Los Angeles som centrum för amerikanskt nöjesindustri och tillväxten av en stor delstatsomfattande turismsektor. Utöver Kaliforniens framgångsrika jordbruksindustri finns rymd-, petroleum- och informationsteknologi som viktiga ekonomiska bidragsgivare. Om Kalifornien vore ett land skulle det rankas bland de tio största ekonomierna i världen, med ett BNP liknande Italiens. Man skulle samtidigt ha den 35:e största befolkningen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542. Han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. När Mexiko blev självständigt år 1821 tillhörde även Kalifornien landet. Missionsstationerna kom i den mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.

Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk–amerikanska kriget (1847) delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer från en fiktiv ö i en 1600-talsroman. En kortlivad självständig kalifornisk republik bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan med stjärnan och brunbjörnen tillkom. Republiken upplöstes redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Francisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för Amerikas förenta staters räkning. År 1848 uppgick folkmängden i den norra delen av delstaten till cirka 4 000, men efter att guld hittats i området och speciellt efter 1849 års guldrush ökade befolkningen lavinartat.

Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men invånare i delstaten ställde upp som soldater på båda sidorna. Mellan 1900 och 1965 växte delstatens befolkning från en miljon invånare till den största folkmängden av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats; idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Kalifornien gränsar i norr till Oregon, i öster till Nevada och Arizona, i väster till Stilla Havet och i syd till Mexiko. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin area på 410 000 kvadratkilometer är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs Stillahavskusten, exempelvis Los Angeles, San Diego, San José och San Francisco. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet.

I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney (4 421 meter över havet). Längs Sierra Nevada ligger även nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan.

Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bland annat San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tätbefolkade områden. Enligt United States Geological Survey kommer en stor jordbävning (över 6,7 på Richterskalan) med 62 procents säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentaldriften på ett sådant sätt att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst.

Napadalen och den angränsande Sonomadalen strax norr om San Francisco är ett viktigt vinområde med starka band till vinodlingarna i Frankrike. Men vin odlas idag på stora områden utefter Stillahavskusten, bland annat i Paso Robles.

Bergsområden

[redigera | redigera wikitext]

I Kalifornien finns bergspasset Altamont Pass, som hyser 4 930 mindre vindkraftverk.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]
Högsta och lägsta dygnsmedeltemperatur (°C)
Stad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
San Francisco 14/8 16/9 17/9 18/10 18/11 20/12 20/12 21/13 22/13 21/13 18/11 15/8
Sacramento 13/5 17/7 19/8 23/10 28/12 32/14 34/16 34/16 32/15 26/12 18/8 13/4
Death Valley 19/4 23/8 27/12 32/17 37/22 43/27 46/30 45/29 41/24 33/16 24/8 18/3
Los Angeles 20/9 21/10 21/11 23/12 24/14 27/16 29/18 29/19 28/18 26/16 23/12 21/9
San Diego 19/10 19/11 19/12 21/13 21/16 22/17 24/19 26/19 25/19 23/16 21/12 19/9
Weather.com[1]

Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av delstaten har medelhavsklimat med kyliga till milda, något regniga vintrar och varma till heta, torra somrar. Nordvästra Kalifornien har tempererat klimat och Sierra Nevada har ett subarktiskt och bergsklimat.

Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar. Ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380–1 020 millimeter per år, och i Los Angeles-området cirka 380 millimeter per år.

I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga. Snöfall inträffar vanligtvis endast på hög höjd i bergen.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
California State Capitol, där Kaliforniens delstatslegislatur har sitt säte.
Karta över Kaliforniens countyn.

Delstatens huvudstad är Sacramento. Den fick stadsrättigheter 1850 och blev fyra år senare huvudstad i delstaten.[8] Delstatsadministrationen har sitt säte i och runt California State Capitol, där Kaliforniens delstatslegislatur sammanträder. Kaliforniens guvernör är den högste utövaren av verkställande makt i delstatsstyret. Kaliforniens domstolsväsen utgör den dömande makten.

Kalifornien har genomfört lagar mot tobaksrökning, naturskydd och med legalisering av könsneutrala äktenskap; ofta tidigare än andra amerikanska delstater. Den sista lagen ändrades 2008 på grund av Proposition 8; detta lagtillägg förklarades dock rättsstridigt fem år senare.[9] San Francisco har varit ett starkt fäste för USA:s alternativkultur,[10] och 1970 arrangerades där den första San Francisco Pride.[11]

Även om Kalifornien har varit en av de stater som reglerat tobakskonsumtion, så har delstaten liberala cannabislagar. Medicinsk cannabis är legaliserat i Kalifornien, lagstiftningen har kritiserats av bland annat United States Drug Enforcement Administration (DEA) då det råder stora skillnaden mellan olika countyn rörande mängden medicinskt cannabis en användare/distributör får inneha/kultivera. Som exempel på dessa skillnader kan nämnas att en person/distributör av medicinsk cannabis i Marin County får kultivera tre plantor alternativt inneha cirka 226 gram cannabis, medan det i Sonoma County är lagligt att kultivera 99 plantor alternativt inneha cirka 1,36 kilogram cannabis för medicinsk användning.[12] Dessa skillnader har enligt USDEA gjort det väldigt svårt för myndigheter att se skillnad på innehav av legal och illegal cannabis, liksom att avgöra om en odling är ämnad för illegal eller legal försäljning.[12]

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]
Los Angeles hamn och Vincent Thomas-bron.

Kaliforniens bruttonationalprodukt (2 700 miljarder dollar) 2017, utgör 14 procent av USA:s totala, vilket placerar delstaten på en femte plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större bruttonationalprodukt, förutom USA, är Kina, Japan och Tyskland.

Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.

Exempel på produkter

Demografi

[redigera | redigera wikitext]
The Golden State
Delstatsdäggdjur: grizzlybjörn
Delstatsfågel: kalifornisk vaktel
Delstatsfärger: blått och guld
Delstatshuvudstad: Sacramento
Delstatsdans: West Coast Swing
Delstatsfisk: guldforell
Delstatshavsfisk: garibaldifisk
Delstatskräldjur: ökensköldpadda
Delstats-havsdäggdjur: gråval
Delstatsblomma: kalifornisk vallmo
Delstatsfossil: sabeltandad katt
Delstatsinsekt: hundansiktsfjäril
Delstatsmotto: Eureka
Delstatssång: I Love You, California
Delstatsträd: kalifornisk redwood
Delstatsmineral: guld
Statens bergart: serpentin
Statens jordart: San Joaquin-jord

År 2023 hade Kalifornien 39 110 000 invånare, vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA. Sammanlagt bor 12 procent av USA:s invånare där år 2023[13][14].

Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikanerna utgör en tredjedel av befolkningen, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet omkring 2040.

Större städer

[redigera | redigera wikitext]

Storstadsregioner

[redigera | redigera wikitext]
  • Los Angeles-Long Beach-Santa Ana (12 950 129 invånare, per 2006)[16]
  • San Francisco-Oakland-Fremont (4 180 027 invånare)
  • Riverside-San Bernardino-Ontario (4 026 135 invånare)
  • San Diego-Carlsbad-San Marcos (2 941 454 invånare)
  • Sacramento-Arden-Arcade-Roseville (2 067 117 invånare)
  • San Jose-Sunnyvale-Santa Clara (1 787 123 invånare)

Kultur

[redigera | redigera wikitext]
Hollywood är USA:s filmcentrum och utövar stort kulturellt inflytande världen över.

Genom företag baserade i Silicon Valley[10] och Hollywood har Kalifornien ett mycket stort inflytande över världens populärkultur. Medieföretag som Disney och Time Warner och IT-företag som Apple, Google och Facebook påverkar livsstil och värderingar för miljoner människor världen över.

Delstatens liberala kulturtradition har även bidragit till att man blivit centrum i USA:s porrfilmsindustri.[17] Denna har länge varit baserad främst i och kring San Fernando Valley.[18]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]
University of California, Berkeley

Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution: minst 40 procent av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet. Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelpristagare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har tio campus fördelade på Berkeley, Davis, Irvine, Los Angeles, Merced, Riverside, Santa Barbara, Santa Cruz, och San Diego. Det tionde, i San Francisco, är ett medicinskt universitet. UC Merced är det senast tillkomna och öppnade 2005.

Universitetet driver även Lawrence Berkeley National Laboratory i Berkeley på uppdrag från federala myndigheter, och är tillsammans med privata företag delaktigt i driften av Lawrence Livermore National Laboratory i Livermore och Los Alamos National Laboratory i Los Alamos. California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning.

Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, ett av världens främsta forskningsuniversitet, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för Nasa). Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.

Kalifornien har också ett antal inflytelserika tankesmedjor: Rand Corporation, Hoover Institution och SRI International.

Det kulturella Kalifornien

[redigera | redigera wikitext]

Kalifornien har ett stort kulturellt utbud med bland annat San Francisco Museum of Modern Art, Los Angeles County Museum of Art, Fine Arts Museums of San Francisco, Hearst Castle, San Francisco Opera, San Francisco Symphony, J Paul Getty Museum och Los Angeles Philharmonic.

Bland andra Joan Didion och John Steinbeck har skrivit skönlitterära verk om Kalifornien.

Kalifornien är även berömt för sitt kök, Californina Cuisine, som är en blandning av mat från öst, väst och syd, så kallad fusion cuisine som de senaste åren har blivit allt mer populärt.

Sport

[redigera | redigera wikitext]

Professionella klubbar i de högsta ligorna

Kända personer från Kalifornien

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Government Code Section 420-429.8” (på engelska). State of California Legislative Council. Arkiverad från originalet den 28 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090628233244/http://www.leginfo.ca.gov/cgi-bin/displaycode?section=gov&group=00001-01000&file=420-429.8. Läst 24 december 2009. 
  2. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). United States Geological Survey. 2001. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102003514/http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 21 oktober 2011. 
  3. ^ ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). Reston, Virginia: USGS. 29 april 2005. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102003514/http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 24 oktober 2011.  Ursprungligen publicerat 1995.
  4. ^ ”California” (på engelska). State & County Quickfacts. United States Census Bureau. Arkiverad från originalet den 22 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230622050408/https://dof.ca.gov/wp-content/uploads/sites/352/Forecasting/Demographics/Documents/E-1_2023PressRelease.pdf. Läst 1 oktober 2023. 
  5. ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, District of Columbia and Puerto Rico: April 1, 2020 to July 1, 2021” (på engelska) (xlsx). United States Census Bureau. 1 april 2020. https://www2.census.gov/programs-surveys/popest/tables/2020-2021/state/totals/NST-EST2021-POP.xlsx. Läst 9 november 2022. 
  6. ^ ”E-4 Population Estimates for Cities, Counties and the State, 2001–2009, with 2000 Benchmark.” (på engelska). State of California, Department of Finance. maj 2009. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://web.archive.org/web/20091122030310/http://www.dof.ca.gov/research/demographic/reports/estimates/e-4/2001-09/. Läst 24 december 2009. 
  7. ^ Laaksonen-Craig, Susanna; Goldman, George; McKillop, William (2003) (på engelska) (PDF). Forestry, Forest Products, and Forest Products Consumption in California. Davis, Kalifornien: University of California - Division of Agriculture and Natural Resources. sid. 1. ISBN 978-1-60107-248-1. Arkiverad från originalet den 21 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110221195646/http://anrcatalog.ucdavis.edu/pdf/8070.pdf. Läst 12 februari 2010  Arkiverad 21 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Sacramento - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sacramento. Läst 21 januari 2024. 
  9. ^ RONG-GONG LIN II (28 juni 2013). ”Prop. 8 authors denounce restart of gay marriages in California” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-prop-8-supporters-denounce-gay-marriage-20130628-story.html. Läst 21 januari 2024. 
  10. ^ [a b] Zoë Corbyn (23 februari 2014). ”Is San Francisco losing its soul?” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/world/2014/feb/23/is-san-francisco-losing-its-soul. Läst 21 januari 2024. 
  11. ^ ”Labor of Love: The Birth of San Francisco Pride, 1970–1980” (på amerikansk engelska). GLBT Historical Society. https://www.glbthistory.org/labor-of-love-info. Läst 21 januari 2024. 
  12. ^ [a b] ”California Medical Marijuana Information”. U.S. Department of Justice. Arkiverad från originalet den 1 september 2009. https://web.archive.org/web/20090901092212/http://www.usdoj.gov/dea/ongoing/calimarijuana.html. Läst 13 september 2009. 
  13. ^ [https://dof.ca.gov/wp-content/uploads/sites/352/2023/12/PressRelease_July2023.pdf ”California Department of Finance: STATE POPULATION OF 39.11 MILLION IN JULY REFLECTS CONTINING RECOVERY FROM COVID-ERA DECLINE”]. https://dof.ca.gov/wp-content/uploads/sites/352/2023/12/PressRelease_July2023.pdf. Läst 20 augusti 2024. 
  14. ^ ”Growth in U.S. Population Shows Early Indication of Recovery Amid COVID-19 Pandemic”. https://www.census.gov/newsroom/press-releases/2022/2022-population-estimates.html. Läst 20 augusti 2024. 
  15. ^ ”Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas Population Totals: 2020-2023”. U.S. Census Bureau. https://www.census.gov/data/tables/time-series/demo/popest/2020s-total-metro-and-micro-statistical-areas.html#v2023. Läst 20 augusti 2024. 
  16. ^ ”Annual Estimates of the Population in Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas”. U.S. Census Bureau. Arkiverad från originalet den 5 september 2009. https://web.archive.org/web/20090905050237/http://www.census.gov/population/www/estimates/CBSA-est2006-annual.html. 
  17. ^ Tronc Video (15 november 2016). ”LA 90: L.A. County saw a 95% drop in porn film permits. With the condom law defeated, the industry looks to make its return” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/business/hollywood/la-fi-ct-porn-condom-la-20161111-story.html. Läst 21 januari 2024. 
  18. ^ Melia Robinson (29 september 2017). ”How LA's 'Porn Valley' became the adult entertainment capital of the world” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/history-of-porn-valley-hugh-hefner-2017-9. Läst 21 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Countyn och städer i Kalifornien i USA
Städer
Countyn
v • r
USA:s delstater
Territorier utanför delstatsindelningen
Lista över USA:s delstater och territorier
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kalifornien&oldid=56277850”