Hoppa till innehållet

Mejeri: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Yger (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 95.195.218.226 (diskussion) till senaste version av YiFeiBot
Yger (Diskussion | Bidrag)
Rad 17: Rad 17:


Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor.<ref>{{runeberg.org|svlartid|1900|0083.html}}</ref> Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.
Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor.<ref>{{runeberg.org|svlartid|1900|0083.html}}</ref> Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.

==Mejeriföretag i Sverige==

* Arla
* Emåmejeriet
* Falköpings mejeri
* Gefleortens Mejeriförening
* Grådö mejeri
* Gäsene Mejeriförening
* Hjordnära Mejeri
* Norrmejerier
* Sju Gårdar
* Skånemejerier
* Wapnö Mejeri
* Östgöta Mjölk
* Ultuna Mejeri


==Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar==
==Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar==

Versionen från 11 augusti 2015 kl. 10.28

Interiör från ett mejeri i Fontain, Frankrike.
Rausjødalens mejeri, Norge.

Ett mejeri är en fabrik där mjölk förädlas till i första hand livsmedelsprodukter. I proceduren ingår separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan i ett mejeri förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg. Mjölken kommer oftast ifrån nötkreatur men mjölkens näringssammansättning har lett till att en rad djur används i samma syfte i andra länder för produktion av exempelvis getmjölk och buffelmjölk.

Mejeribranschen är ett av de områden som under det senaste århundradet rationaliserats. Förr tillverkade gårdarna själva olika produkter av sin egen mjölk men övergick sedan till att sälja mjölken till mejerier, som ofta fanns på bynivå. Dessa har sedermera slagits samman till allt större enheter. De långa transporter som storskaligheten innebär gör nedkylning nödvändig eftersom mjölken annars skulle förstöras av bakterier.

De största mejeriföretagen i Sverige är Arla, Skånemejerier och Norrmejerier. Tidigare var landet strikt uppdelat mellan de olika mejeriföretagen som hade hand om var sin landsdel. Denna uppdelning håller dock mer och mer på att försvinna.

Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) grundades 1932 och gick i början av 2000-talet upp i branschföreningen Svensk Mjölk.

Historik

Mejerihantering har funnits så länge människor har mjölkat kor, getter, får, renar, lamor, kameler, hästar m.m. och förädlat mjölken till produkter som filmjölk, yoghurt, långfil, grädde, smör, mese, ost, kumys (airag) med mera. År 1871 grundade jordbrukaren och kaptenen Ridderbjelke Uppsala Mejeriaktiebolag.[1] Det första mejeriet i Sverige sägs dock vara Västra Karups Mejeri som idag är nerlagt.[2]

Utbildning av mejerskor tog sin början vid mejeriskolor under 1800-talets första hälft, men innan dess utbildades flickor av äldre mejerskor och arbetet gick ofta i arv.

De personer som på sommaren "gick på vall" eller till en fäbod med mjölkdjur som kor, får och getter, utförde en komplett mejeriproduktion som till exempel tillverkning av smör, mese och ost vilket hämtades hem från vallen av gårdsfolket med jämna mellanrum. Av förklarliga skäl var man tvungen att förädla mjölken fullt ut eftersom den annars skulle ha surnat och blivit otjänlig. Någon annan kylkälla än en iskall fjällbäck eller jordkällare fanns inte att tillgå.[3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13]

Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor.[14] Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.

Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar

Exempel på producentmärkning av mejeriprodukt.

Alla svensktillverkade mjölkprodukter är i Sverige märkta med ett nummer som talar om vid vilket mejeri den är tillverkad i. Detta är ett godkännadenummer som delats ut av Livsmedelsverket.

Även på av livsmedelskedjornas egna produkter kan man därför se vid vilket mejeri den är tillverkad, om den är tillverkad i Sverige.

Anläggningsnamn Godkännandenummer Ort & produktion
Norrmejerier 1001 Luleå
Norrmejerier 1002 Burträsk
Norrmejerier ek. för. 1005 Umeå
Arla Foods 1009 Sundsvall
Arla Foods 1010 Östersund
Fjällbrynt AB 1011 Östersund
Grådö mejeri 1017 Hedemora
Gefleortens mejeriförening 1020 Gävle
Arla Foods 1022 Vimmerby: Pulver; vasslepulver, skummjölk etc
Emåmejeriet AB 1024 Hultsfred
Arla Foods 1025 Alingsås: Juice (avvecklat)
Arla Foods 1026 Göteborg: mjölk, fil, grädde (under avveckling)
Arla Foods 1028 Jönköping: mjölk, fil, grädde
Arla Foods 1029 Stockholm, Kallhäll
Arla Foods 1031 Linköping: Yoghurt, gräddfil, högpast. mjölk
Arla Foods 1033 Skövde: Cottage Cheese, KESO (under avveckling)
Arla Foods 1035 Visby
Arla Foods 1040 Falkenberg: hårdost (under ombyggnad till Cottage Cheese)
Arla Foods, smör 1042 Götene
Arla Foods, Kvibille 1044 Kvibille
Arla Foods/Götene Ost 1053 Götene
Arla Foods, ost 1054 Götene
Götene Ingredients 1055 Götene
Barry Callebaut Sweden AB 1057 Kågeröd
Gäsene mejeriförening 1070 Ljung
Falköpings mejeri 1071 Falköping
Svenska Ostkompaniet HB 1074 Kristianstad
Skånemejerier 1077 Kristiandstad
Skånemejerier 1078 Malmö
Österlenmejeriet (Proviva AB) 1079 Österlen
Unilver Bestfoods 1081 Helsingborg
Boxholms Mejeri AB 1082 Boxholm
Glace-Bolaget AB 1085 Flen
SIA Glass 1091 Falkenberg
Ingman Glass AB 1093 Åhus
Frödinge Mejeri AB 1096 Frödinge
Arla Foods 1099 Kalmar: hårdost
Wernersson Ost AB 3001 Ulricehamn
Ostspecialisten AB i Östergötland 3003 Linköping
Falbygdens Ostnederlag AB 3005 Falköping
Färskvarugruppen AB 3006 Jönköping
Delimo AB 3007 Ljungby
Ostpacken AB 3009 Ockelbo
Wapnö AB 3116 Halmstad
AB Exact Säljkonsult 3150 Ödåkra
Falbygdens Ostnederlag AB 3195 Stenstorp

Referenser

Fotnoter
Tryckta källor
  • Hallinder, Annika (1994). ”Mejerska - yrket som försvann”. Västerbotten (Umeå. 1920) [19]94:3,: sid. 14-21 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 10139811
  • Gradin, Eva (1992). Länsmejerskan fröken Anna Gustavsson. Libris 11258877 
  • Agda Hedbom och Linnéa Andersson - Mejerskor 1900-talet, Uppsala, 2007, Lena Sommestad
Webbkällor

Litteratur

Översikter
Mejerihistoria
  • Claus Bjørn (redaktör), Dansk Mejeribrug 1882-2000 (1982)
  • Norske melkeprodusenter gjennom 100 år, 1881-1981
  • Olav Benterud (redaktör), Norske Meieriers Salgssentral 1928-1978 (1978)
  • Svensk Mejeriindustri (1957), till SMR:s 25-årsjubileum
  • Gillis Rudeberg, Mjölkcentralen : Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. : 1915-1945 : minnesskrift (1945)
  • Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist : en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess (1992)
  • Mjölkcentralen femtio år (1964)
Teknikföretagens historia
Tidskrifter

Mall:Mejeristub