Gaspard-Gustave Coriolis
Gaspard-Gustave Coriolis, född den 21 maj 1792 i Paris, död där den 19 september 1843, var en fransk ingenjör, fysiker och matematiker. Han var son till Jean Baptiste Elzéar Coriolis och Marie-Sophie de Maillet.
| Gaspard-Gustave Coriolis | |
 Gaspard-Gustave Coriolis, 1841. | |
| Född | 21 maj 1792[1][2][3] Paris[4] |
|---|---|
| Död | 19 september 1843[1][2][3] (51 år) Paris[4] |
| Begravd | Montparnassekyrkogården |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École nationale des ponts et chaussées, École polytechnique,  |
| Sysselsättning | Matematiker[5], ingenjör[5], väg- och vattenbyggnadsingenjör, fysiker[5], universitetslärare |
| Arbetsgivare | École polytechnique (1817–)[6] École Centrale Paris (1829–) École nationale des ponts et chaussées (1831–1838) École polytechnique (1839–1843)[7] |
| Noterbara verk | Corioliseffekten och arbete |
| Utmärkelser | |
| Franska vetenskapsakademin Eiffeltornets 72 ingraverade namn[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Vid 18 års ålder blev Coriolis intagen på det prestigefyllda École Polytechnique. Han blev lärare där 1815 och professor i mekanik 1829. Första hälften av 1800-talet var tiden för den industriella revolutionen och Coriolis kom, liksom många andra, att intressera sig för maskiner och dessas konstruktion. 1829 formulerade han de moderna definitionerna på mekaniskt arbete och rörelseenergi.
Rektorn för École Polytechnique spelade och var mycket intresserad av biljard. Han ville få bättre kunskap om hur spelets kulor rullar och studsar, för att kunna bli en skickligare spelare och gav därför Coriolis i uppdrag att undersöka dessa företeelser. Denne publicerade 1832 en avhandling om Den matematiska teorin för biljardspelet. Corolis fortsatte att intressera sig för roterande system och nu särskilt på maskiner. Hans undersökningar ledde till att han 1835 kunde ge en fullständig teoretisk beskrivning av det fenomen, som senare kom att kallas Corioliseffekten.
Från 1838 var han studierektor vid École polytechnique i Paris.[9]
Corolis hade svag hälsa och avled vid femtioett års ålder. Han har hedrats med, att en krater på månen uppkallats efter honom. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7330, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: gustave-gaspard-coriolis, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.universalis.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, cths.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Tryckta källor
redigera- Weidner, Sells, Elementary Classical Physics, Volume I, Allyn and Bacon, Boston 1960.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gaspard-Gustave Coriolis.
