saga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
saga

Se även Saga, såga och säga.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av saga  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ saga sagan sagor sagorna
Genitiv sagas sagans sagors sagornas
Som förled i sammansättningar används sago-.

saga

  1. text av en litterär genre med overkliga, fiktiva berättelser, ofta för barn
    Synonymer: fabel, sägen
    Jämför: berättelse, historia, roman
    Besläktade ord: sagoaktig, sagolik, säga, sägen, utsaga
    Sammansättningar: amsaga, askungesaga, barnsaga, fesaga, folksaga, framgångssaga, godnattsaga, gudasaga, hjältesaga, jättesaga, kärlekssaga, levnadssaga, musiksaga, sagalitteratur, sagatid, sagoberättande, sagoberättare, sagoberätterska, sagobok, sagobröllop, sagodiktning, sagodjur, sagofigur, sagofolk, sagoform, sagoförtäljare, sagogestalt, sagohjälte, sagohörna, sagokung, sagoland, sagolandskap, sagolitteratur, sagoläsning, sagomotiv, sagoomspunnen, sagoprins, sagoprinsessa, sagoskatt, sagoskimmer, sagoskimrande, sagoslott, sagospel, sagostoff, sagostund, sagotant, sagoteknik, sagotradition, sagovärld, sagoväsen, sannsaga, släktsaga, vetsaga, ättesaga
    Se även tesaurus: Mytbildning, Skildring, Minnesmärke, Osanning, Fantasi
    Jämför: sago

Översättningar

[redigera]

Fornnordiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

saga f

  1. utsaga
    má vera, at sönn sé saga þín
  2. saga, berättelse, historia
    segja, ríta sǫgu
    berätta, skriva en berättelse
    hann kemr eigi við þessa sǫgu
    han har inget med den här berättelsen att göra
    vera ór sǫgunni
    uteslutas ur berättelsen
    vera í sǫgu
    nämnas i en berättelse
    svá sem sǫgu
    nämnas i en berättelse
    svá sem sǫgur eru til
    det sägs; enligt tradition
  3. de händelser som gav upphov till historien
    hann var þá mjǫk hniginn á efra aldr, er sjá saga gørðist
    när detta hände
  4. berättelse, redogörelse
    eigi veit ek um sǫgur slíkar, hvárt satt er

Verb

[redigera]

saga

  1. såga
    Besläktade ord: sǫg

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av saga 1. Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ saga sagan sögur sögurnar
Ackusativ sögu söguna sögur sögurnar
Dativ sögu sögunni sögum sögunum
Genitiv sögu sögunnar sagna sagnanna
Böjningar av saga 2. Oräknebart
femininum Obestämd Bestämd
Nominativ saga sagan
Ackusativ sögu söguna
Dativ sögu sögunni
Genitiv sögu sögunnar

saga

  • uttal: ˈsaːɣa pl. ˈsœːɣʏr
  1. saga, berättelse
  2. (vetenskaper) historia
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: ástarsaga, bókmenntasaga, draugasaga, dæmisaga, fjölmiðlasaga, fornaldarsaga, fornsaga, framhaldssaga, frásaga, glæpasaga, gróusaga, harmsaga, helgisaga, hetjusaga, hrollvekja, hviksaga, Íslendingasaga, kjaftasaga, kviksaga, leynilögreglusaga, listasaga, lygasaga, mannkynssaga, málsaga, menningarsaga, myndasaga, nútímasaga, píslarsaga, riddarasaga, sagnaminni, sjálfsævisaga, sakamálasaga, skröksaga, smásaga, sorgarsaga, söguskoðun, sögusögn, táknsaga, tröllasaga, veraldarsaga, ýkjasaga, þjóðsaga, ættarsaga, ævisaga, örsaga