Hoppa till innehållet

behållning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av behållning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ behållning behållningen behållningar behållningarna
Genitiv behållnings behållningens behållningars behållningarnas

behållning

  1. tillgångar som man har kvar i behåll, återstod, överskott
  2. kvarstående ekonomiskt värde, vinst, avkastning, utdelning
  3. (överfört) nytta, gagn

Översättningar

[redigera]