Se en skogspark och en sjö,
Sol och måne der i grunden —
Fåglar kring den blåa runden!
Se på ängens slagna hö,
Svanen simmande i vassen
Fiskarn lutad vid sitt nät!
Se hur under tunga lassen
Dragarn släpar sina fjät!
Se hur rask i arbetsvärmen
Kullan rör sin starka kropp —
Se den blekta lintygs-ärmen
Intill axeln vecklad opp!
Se på flickan, der vid stacken,
I korsetten[1] af kalmink,[2]
Kinden röd af helsans smink,
Hatten halkad ner på nacken!
Se de raska pojkarne,
Se på den, som hvässer lian ...
Men hvartill den litanian
Af hvad allt här är att se?
Skogen, himlen, sjön och stranden
Fåglar, menniskor och djur,
Allt är sanning och natur,
Allting prisar mästerhanden.
Måtte ni, så späd och täck,
Som så lärt naturen måla
Denna svaga härmning tåla
Af min penna och mitt bläck!
↑Karl Warburgs not 1890: Korsett: ett under den öppna öfverklädseln framstickande lifstycke, som snördes öfver barmen ofvanpå linnet.
↑Karl Warburgs not 1890: Kalmink: ett slags i figurerväfdt, tjockt ylletyg.
