William Mitchell Ramsay

William Mitchell Ramsay
Född	15 mars 1851 Glasgow
Död	20 april 1939 (88 år) Bournemouth, Storbritannien
Medborgare i	Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Aberdeens universitet St John's College, Oxford
Sysselsättning	Antropolog, författare, universitetslärare, arkeolog, akademiker, klassisk arkeolog, historiker, konsthistoriker, bibelvetare
Arbetsgivare	Oxfords universitet Aberdeens universitet
Utmärkelser
Victoriamedaljen (1906) Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1927) Fellow of the British Academy Knight Bachelor
Redigera Wikidata

Sir William Mitchell Ramsay, född den 15 maj 1851 i Glasgow, död den 20 april 1939 i Bournemouth, var en skotsk antikhistoriker och klassisk arkeolog.

Ramsay studerade klassisk filologi och antikens historia vid universiteten i Aberdeen, Oxford och Göttingen. År 1885 blev han den förste professorn i klassisk arkeologi vid universitetet i Oxford (Lincoln Professor of Classical Archaeology and Art) och 1886–1911 var han Regius Professor of Humanity vid universitetet i Aberdeen. Ramsay adlades 1906, var hedersdoktor vid nio universitet och ledamot av flera lärda sällskap.

Hans främsta verksamhetsområde var Mindre Asiens Hustorisk geografi. Ramsay reste till Mindre Asien första gången 1880 och denna första resa följdes fram till 1890 och därefter 1900–1914 årliga forskningsresor. Han upptäckte vid utgrävningar i Antiokia i Pisidien åren 1914 och 1924 fragment av ett exemplar av Augustus memoarer, Res Gestae Divi Augusti. Genom att kombinera autopsi med epigrafiska och skriftliga källor lyckades han ge väsentliga bidrag till lokaliseringen av enskilda orter och landskap och till dessas historia.

En särskild vikt lade han vid att om möjlligt placera de orter som nämns i de nytestamentliga skrifterna i Mindre Asien och vid den tidiga kristendomens historia där. Från början utgick han från att uppgifterna i Apostlagärningarna ofta var otillförlitliga, men han kom inom ramen för sin forskning allt mer till den övertygelsen att de är ytterst trovärdiga och han uttalade sin högaktning för historikern Lukas. I sin inflytelserika skrift om de sju sändebreven i Uppenbarelseboken påvisar Ramsay flera historiska belägg i de lokala begivenheterna i adressatförsamlingarna för det som står där.

Bibliografi

• The Historical Geography of Asia Minor (1890}
• The Church in the Roman Empire Before A.D. 170 (1893, 3:e upplagan 1894, 4:e upplagan 1904)
• The Cities and Bishoprics of Phrygia. Being an essay of the local history of Phrygia from the earliest times to the Turkish conquest (2 band, 1895–1897)
• St. Paul, the Traveller and the Roman Citizen (1892, 3:e upplagan 1897, 7:e upplagan 1903; tysk översättning 1896)
• Impressions of Turkey during twelve years' wanderings (1897)
• Was Christ born at Bethlehem? (1898)
• A Historical Commentary on St. Paul's Epistile to the Galatians (1899, 4:e upplagan 1900)
• The Education of Christ: hill-side reveries (1902)
• The Letters of the Seven Churches in Asia and their Place in the Plan of the Apocalypse (1904)
• Pauline and other Studies in Early Christian History (1906, 2:a upplagan 1908)
• Studies in the History and Art of the Eastern Provinces of the Roman Empire (utgivare, 1906)
• The Cities of St. Paul. Their Influence on his Life and Thought: the cities of Eastern Asia Minor (1907)
• Luke the physician and other stories in the history of religion (1908)
• The Thousand and One Churches (1909, tillsammans med Gertrude Bell)
• The First Christian Century (1911)
• The Bearing of Recent Discovery on the Trustworthiness of the New Testament (1915, 4:e upplagan 1920)
• The Social Basis of Roman Power in Asia Minor (1941)

Bilder & media

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, William Mitchell Ramsay, 18 maj 2019.