Wikipediadiskussion:Upphovsrätt/Arkiv 2003-2006

Susning.nu

Det är inte tillåtet att kopiera artiklar från [susning.nu]. Tänkte bara klargöra det för de som inte vet, för jag visste inte det. BL 29 september 2003 kl.05.20 (CEST)

Tillägg till ovanstående: Det är tillåtet att kopiera artiklarna från susning.nu om den/de som skrivit artiklarna ger sitt tillstånd till detta! Den fjättrade ankan 29 september 2003 kl.23.04 (CEST)

Några frågor

Hur mycket får man citera av en författare eller en skald, för denna lag, nån som vet?

Citeringsrätten? Den är ganska tillåtande.

Kan en nedtecknad sångtext göra denna sajt olaglig?

I teorin ja. I praktiken tror jag inte det kommer hända.

OBS I en dom 2002-12-10 skärptes förbudet att kopiera, citera, mm utan upphovsmannens tillstånd, på Internet betydligt.

Eller är det ok om varje person skrivit en rad?

Hur ställer man sig till sådana frågor rent principiellt här?

Fritt att återge material från myndigheter

Enligt Upphovsrättslagen §26a, andra stycket är det tillåtet att återge allmän handling på myndigheter. Förutsättningen är att det rör sig om text och att det inte rör sig om t.ex. forskning eller utbildning. Såvitt jag kan förstå utgör myndigheternas webbplatser allmän handling.

Magnus Cedergren

Upphovsrätten gäller endast viss tid

Upphovsrätten gäller endast till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens död eller, om ett verk saknar namngiven upphovsman, i sjuttio år efter det år då det först offentliggjordes. (Lagen om upphovsrätt, 4 kapitlet).

Tidigare gällde för fotografier femtio år efter det år då bilden togs, men den 1 juli 1994 skärptes lagen så att upphovsrätten nu gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Detta gäller för bilden tagna efter den 1 juli 1944, för bilder tagna innan detta datum finns inget upphovsrättsligt skydd i den svenska lagstiftningen. Thuresson 5 december 2004 kl.16.17 (CET)

Nja, inte riktigt rätt. Se Fotografier i artikeln Upphovsrätt. Utgångspunkten i svensk lag är fortfarande att ett fotografi är en bild och inte ett verk, såvida inte motsatsen fastlås i domstol (och hittills har ingen gått till domstol för att få en bild omklassad från bild till verk). Och en fotografisk bild är skyddad i 50 år från framställningsåret, till skillnad från fotografiska verk, som är skyddade i 70 år efter fotografens död. Enligt den tidigare gällande fotografilagen var gränserna 25 år från framställningsåret respektive 50 år från dödsåret, och när uppovsrätten till fotografier blev en del av upphovsrättslagen 1 juli 1994 bestämde man att den höjda gränsen för fotografisk bild inte skulle gälla retroaktivt, vilket betyder att alla bilder vars upphovsrätt hade löpt ut 1994 även i fortsättningen skall vara fria. Därmed är alla bilder skapade före 1 januari 1969 (dvs 25 år före 1994) fria att använda. OBS detta gäller endast bilder av svenskt ursprung, dvs tagna av en svensk medborgare eller nägon som vid skapandetillfället var stadigvarande bosatt i Sverige. Dessutom skall, i enlighet med upphovsrättslagen, fotografens namn alltid anges om detta är känt. Thomas Blomberg 8 mars 2006 kl.13.01 (CET)

Kalkering = upphovsrättsbrott?

Jag har en liten fundering angående upphovsrätt. Är dett tillåtet att kalkera en bild och sedan lägga up den? Jag hade tänkt mig att illustrera några av mina artiklar med häradsvapen. Till dessa använder jag en inscannad förlaga, som jag sedan modifierar för att den ska passa. Någon som känner till vad som gäller på den punkten? Har läst någonstans att kommunvapen etc. ska vara fria från upphovsrätt, men gäller det även häradsvapen? Väsk 19 maj 2004 kl.18.46 (CEST)

-Jag har tittat på några lagtexter utan att bli något klokare. Avbilda och återges verkar vara två former av kopiering.

-Det verkar att man får återge konstverk i film och television "om återgivningen är av mindre betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll." Upphovsrättslagen 20§

-Som jag uppfattar det får man kalkylera av den utan att denna kopiering räknas som upphovsrättsbrott. (?)

• "Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk" definierar "litterärt eller konstnärligt verk". Man verkar inte få digitalisera såna, inte ens för enskilt bruk. Om du har en bild tror jag du kan sketcha eller kalkera av den. Dessutom har det diskuterats angående kartor på metawiki om upphovsrätten täcker själva Datakällan (=datapunkterna för gränser etc.) utöver själva kartbilden.
• "Upphovsrättsförordning (1993:1212)" - den praktiska biten av ovanstående lag. Men den klargör inget, tycker jag.
• "Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)" - Upphovsrättslagen och -förordningen verkar gälla i Bernunionen m.m.

Bara mina kommentarer och funderingar... // rogper 19 maj 2004 kl.21.13 (CEST)

Du ställer två frågor. 1) Gäller Lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar? Svaret är nej. 2) Får du ladda upp häradsvapen? Ja, Om häradsvapnen är över 70 år får du göra detta. Upphovsrättslagen gäller.

Rudolf 1922 19 maj 2004 kl.21.47 (CEST)

OK. Fast vad gäller häradsvapnen finns det en levande upphovsman, nämligen den som en gång ritade och formgav dem (från en förlaga som visserligen är äldre än så). Vet inte vad som gäller om man modifierar dem och hur mycket detta eventuellt måste göras. Det verkar vara så pass krångligt att jag helt låter bli dem. Väsk 19 maj 2004 kl.22.42 (CEST)

De finns liksom landskapsvapen m.m. även bomärken för varje stad. Dessa är enkla att skissa. :-) (Seriöst talat, har du en lista över forna tiders bomärken ?!) // rogper 19 maj 2004 kl.23.08 (CEST)

Om den levande upphovsmannen i stort sett bara kopierade efter den äldre förlagan så finns det ingen "verkshöjd" och då är det fritt att efterbilda den levande upphovsmannens arbete. Om han däremot förändrat den äldre förlagan med något mått av konstnärlig skicklighet, då torde upphovsrätten tillhöra honom/henne i ev. förening med häradet, om detta finns som en juridisk person (vilket väl inte är fallet), i annat fall tillhör upphovsrätten den levande upphovsmannen ensam.

Frågan är alltså: Har någon tagit ett gammalt vapen och gjort en större förändring (som jämförelse: Titta på förändringarna av Uppsala stads lejon över de senaste decennierna), då kan man inte använda vapnet fritt.

Rudolf 1922 20 maj 2004 kl.09.57 (CEST)

Vad som skyddas i ett heraldiskt vapen är själva innehållet, blasoneringen. När det gäller ett häradsvapen kan man alltså rita en egen bild av vapnet som man själv har den konstnärliga upphovsrätten till. Att kalkera kan däremot räknas som att kopiera (oavsett om det gäller ett vapen eller något annat konstnärligt verk). Hur det ligger till med skydd för häradsvapen enligt lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar är jag inte helt säker på eftersom härader egentligen inte finns längre, men jag skulle nog tolka dem som kommunala vapen i den lagens mening, fast jag känner inte till att några av dem har registrerats, vilket enligt den lagen också krävs för skydd. Kommunala vapen får alltid användas, enda undantaget är att man inte får använda dem i kommersiella sammanhng utan respektive kommuns tillstånd.

E.G. 3 juli 2004 kl. 20:35 (CEST)

E.G.: Du sa "Kommunala vapen får alltid användas, enda undantaget är att man inte får använda dem i kommersiella sammanhang utan respektive kommuns tillstånd.". Men Wikipedias sidor återanvänds ofta på kommersiella sidor, vilket GFDL tillåter.

Så kan jag ladda ner Göteborgs stadsvapen från kommunens webbplats eller kopiera den från en av deras broschyrer eller liknande, och bearbeta den och ladda upp den till Wikipedia? Den nuvarande bilden är inte speciellt lik den som Göteborg använder.

Jag sitter här med en färdig mycket snygg svg-version av Göteborgs stadsvapen, men är osäker på om jag får ladda upp den. Jag vill använda den både på Svenska och Engelska Wikipedia. (Allra helst vill jag ladda upp den till Commons.) Den design av vapnet som jag använde är från 1952.

--David Göthberg 13 maj 2008 kl. 17.15 (CEST)

Varje artisktisk tolkning av en blasonering är skyddad av upphovsrätten. Därför är Göteborgs "officiella" vapen från 1952 ofritt eftersom artisten (och möjligen även staden/kommunen) ägare upphovsrätten till den. Vad som är speciellt med just vapen är att alla heraldiskt korrekta tolkningar av blasoneringen är lika giltiga vilket innebär att vi på Wikipedia kan skapa våra egna tolkningar av vapnen som är fria från upphovsrätten. Dock måste dessa grunda sig enbart på blasoneringen och inte på de officiella tolkningarna eftersom det i så fall blir frågan om att skapa ett härlett verk vilket automatiskt också innefattas av originalets upphovsrätt. Utöver eventuell upphovsrätt så skyddas även vapnet (dvs. alla tolkningar av en viss blasonering) av "lagen om skydd för vapen..." (Commons:Template:insignia-Sweden) eftersom detta inte är ett upphovsrättsligt skydd så tillåts denna begränsningen på Commons (och därmed en.wiki och sv.wiki). Lite mer info finns på Wikipedia:Anmäl ett fel#Fel kommunlogga samt via länkarna i den diskussionen.

Vad gäller häradsvapnen så en rättelse till vad Rudolf nämner ovan så gälelr samma regler som för andra bilder dvs. att det är ok att ladda upp dem om upphovsmannen till tolkningen har varit död i mer än 70 år. Om du däremot har tillgång till blasoneringen (t.ex. genom denna databas) kan du skapa din egen fria tolkning alternativt be någon att skapa den åt dig. /Lokal_Profil 13 maj 2008 kl. 20.14 (CEST)

Ah, okej, tack. Och äsch. Jag får väl stoppa undan bilden bland mina backuper och plocka fram den när den blir fri. Fast har ju ingen aning vem som gjorde 1952 års version, vem vet personen kanske lever än. Så kan ju vara mer än 70 år kvar tills den blir fri.

--David Göthberg 14 maj 2008 kl. 07.42 (CEST)

Engelska termer

Jag startade en diskussion på Question abut English terms, angående några engelska ord m.m. Kanske egentligen borde startat den här... (?) // rogper 20 maj 2004 kl.18.20 (CEST)

Ännu en upphovsfråga

Om man hittar ett gammalt fotografi på webben vars upphovsrätt har upphört, är det public domain eller erhåller innehavaren av kortet/den som scannade in bilden någon upphovsrätt? Väsk ✎ 9 juni 2004 kl.19.32 (CEST)

Att bara scanna en bild må räknas som att kopiera den. Det ger inget upphovsrättsligt skydd. Fast om man vill vara juste kan man ju alltid påpeka vem som har scannat bilden. E.G. 3 juli 2004 kl. 20:38 (CEST)

Filmaffischer

Hur är det med filmaffischer, är det ok att använda sig av sådana även för nyare filmer? Är det "Fair use"?Gunnar Larsson 3 juli 2004 kl.20.18 (CEST)

Det där är en svår fråga. Personligen anser jag att vi bör kunna lita på den granskning som görs på engelska wikipedia, och använda de affischer som används på den engelska wikipedian. För att vara på säkra sidan bör dock inga affischer hämtas in till svenska wikipedia direkt från filmbolagens reklamsidor.

Rudolf 1922 3 juli 2004 kl.20.22 (CEST)

Det kan nog bero på hur de används. Om man kopierar en filmaffish utan lov så är det i princip ett upphovsrättsbrott. Å andra sidan gör man ju reklam för filmen, så jag tror inte att filmbolagen skulle misstycka om man ser till att göra en länk till dem eller till filmens officiella sida eller liknande samtidigt. Dock skulle jag precis som Rudolf råda till försiktighet.

E.G. 3 juli kl. 20:42 (CEST)

Erfarenhetsmässigt är det ingen bra idé att hoppas på hypotetiskt samtycke för att man genom lån av upphovsskyddat material gör reklam för rättsinnehavaren. I övrigt vill jag poängtera för E.G. att Wikipedia anser sig lyda under amerikansk upphovsrättslig lagstiftning.

Rudolf 1922 3 juli 2004 kl.22.44 (CEST)

Nej, som sagt råder även jag till försiktighet.

Att Wikipedia "anser sig" lyda under amerikansk jurisdiktion innebär inte att man kan bortse från svensk upphovsrättslagstiftning, som för övrigt bygger på samma internationella överenskommelser som den amerikanska dito. Om Wikipedias servrar befinner sig i USA så lyder Wikipedia under USA:s lagar, annars under de lagar som finns där servrarna befinner sig.

E.G. 5 juli kl. 08:15 (CEST)

Märkning av upphovsrättsskyddade bilder

På engelska Wikipedia kan man lägga till följande tagg i bildinformationen:

{{noncommercialProvided}}

Denna går så att information om att bilden inte omfattas av GNU FDL läggs till på sidan. Finns det någon motsvarande för svenska Wikipedia. Exempel på bild in action finns på: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Singer1b-pre.jpg NisseSthlm 4 augusti 2004 kl.00.35 (CEST)

Jag trodde det var meningen att inte använda andra bilder än sådana som är helt fria. Faller inte lite av grundmeningen med Wikipedia om man använder bilder som har copyright? Kjell André 7 augusti 2004 kl.09.41 (CEST)

Självklart skulle det vara det bästa om man fick tag på bilder under GFDL och PD, men det är inte så lätt alla gånger. Vissa bilder får man använda under förutsättning att de inte modifieras eller används för kommersiellt bruk. Jag förstår att man kan vilja lägga på den restriktionen. Hur som helst används redan idag många upphovrättsskyddade bilder och att kunna märka upp dem på ett smidigt sätt vore det fint med en sån tagg... NisseSthlm 8 augusti 2004 kl.12.43 (CEST)

Det bästa vore om dessa bilder togs bort istället för att märktes med en tagg. Börjar vi med en märkning så tror jag att det leder till att fler laddar upp den typen av bilder i tron att det är ok. Tror att det är första stegen på en väg utför. Som Kjell André skriver faller grundidén om man börjar ladda upp bilder som inte inkluderas i GFDL. "Wikipedia - den ganska fria encyklopedin", liksom. Det står längt ned att allt material här att betrakta som utgivna under GFDL, att ha en massa undantag av den här typen underminerar wikipedia. Bilder är positivt och lyfter verkligen en arkikel, men jag tycker inte att det ska göras till vilket pris som helst. Läsaren ska kunna lita på att allt här gäller under GNU, utan en massa undantag och finstilt. Tycker att det ofta har varit diskussioner kring detta med bildpolicy på sistone, kanske dags att ta det till ting? / Elinnea 8 augusti 2004 kl.13.02 (CEST)

Jag tycker så här. Använd public domain media (det gäller ljud och film med) så mycket som möjligt. Ibland är det inte det. Om vi vill kunna ha bilder på logotyper, stillbilder från filmer, musiksnutter med mera måste det finnas möjlighet att inte använda dessa under public domain. Om någon lagt upp något som inte är public domain finns fortfarande ingenting som hindrar någon annan att ersätta detta med public domain senare. Definitionen "Wikipedia - den ganska fria encyklopedin" behöver ju inte betyda att man ska kunna ta ex bilder från Wikipedia och använda dessa kommersiellt, jag tycker inte det är så självklart i alla fall. Visst är det ett intrång på hur gratis Wikipedia är men faktum är att det är nuvarande praxis. Så frågan är inte om vi ska börja få använda icke public domain media utan om vi ska förbjuda sådan. Alltså om svenska wikipedia ska ha andra regler än de andra Wikipediorna. Järnvägsjonas 8 augusti 2004 kl.13.19 (CEST)

I fall som tidigare diskuterats, t.ex. företagsloggor och liknande, kan följande tag användas: {{Fairuse}}. Utöver detta måste jag för Elinnea påpeka att många bilder förs över mellan de olika pediorna, och om det finns ett principbeslut i den engelska, är det omöjligt att hålla den svenska clean från upphovsrättsskyddade bilder. Däremot borde man i sådana fall möjligen inhämta särskilt tillstånd från upphovsrättsmannen... --Alers 8 augusti 2004 kl.17.24 (CEST)

Om man bara laddar upp bilder som har antingen PD eller GFDL- markering och tar bort de övriga är det inte någon "svårighet". "Jag bekräftar att ägaren till upphovsrätten accepterar att licensiera enligt följande avtal Wikipedia upphovsrätt" kryssar man i innan man laddar upp en bild. Om man inte kan bekräfta det bör man avstå att ladda upp bilden.

Vad som Alers avser med "förs över" vet jag inte riktigt, en uppladdning av en bild görs från den egna datorn, dit man sparat en bild någonstans ifrån, exempelvis ngn av de andra 'pediorna. Den som laddar upp bilden är ansvarig för att det är ok att licensiera den under GFDL, bilder med osäkert ursprung bör man avstå från att ladda upp, oavsett om det är från en 'pedia eller ej.

Har förresten ett principbeslut fattats på t.ex eng wp? Eller är det så att "det bara blivit" så iom att man börjat gå den vägen och inte orkat stå emot frestelsen av en mer illustrerad wikipedia? Till slut sätter man "fair use" på lite allt möjligt. Tycker "Fair use" bör användas endast i absoluta undantagsfall, om det är ngt som kräver illustration, som t.ex en företagslogga (om man sett att de tillåter detta) inte bara för att man vill piffa upp en artikel med t.ex en känd persons ansikte. /Elinnea 8 augusti 2004 kl.18.03 (CEST)

När det gäller fair use, det är INTE automatiskt GFDL. En fair use bild får man generellt inte göra vad man vill med. Om Wikipedia inte tillåter sådant som inte är GFDL tillåter man inte fair use. Jag håller med dig Elinnea om att fair use (eller om man drar alla över en kam, copyrightskyddade bilder) bör undvikas så mycket som möjligt. Men det blir ju precis som allt annat upp till varje bidragslämnare.

När det gäller flytta bilder mellan wikipedior tror jag Alers menar att det skulle vara svårt om alla Wikipedior hade olika regler, eftersom det då skulle vara svårare att veta varifrån man får kopiera utan att bryta någon regel. Idag kan man i princip bara kopiera, vilket är snabbt och lätt.

När det gäller principbeslut känner jag inte till något sådant, fair use har använts så länge jag känt till Wikipedia (3 år). Idag har eng wikipedia över 77000 bilder varav antagligen många inte är GFDL. Att tro att de skulle ändra regler för detta är högst osannolikt med tanke på antalet bilder som skulle behövas tas bort. Jag tror inte att man "till slut" kommer göra allt möjligt fair use, tvärtom. Ju längre tiden går, desto färre saker kommer behöva vara fair use, det mesta går faktiskt att undvika men kräver att någon tar kort. Järnvägsjonas 8 augusti 2004 kl.23.31 (CEST)

Bilder är ett mycket mer komplicerat ämne än text IMHO. En bild där mellan 1 och 7 personer medverkar (är inte 100% säker på antalet där) måste t ex godkännas av samtliga som är med på bilden för att den ska få publiceras över huvud taget. Undantag är om det är en känd person. Hur som helst så tillåter GFDL (om jag inte missförstått) att man får ta en bild under den licensen och göra vad som helst. För att ta ett exempel: ta person X och publicera den bilden med ett hakkors i pannan varhelst personen i fråga vill publicera den. Jag anser det vara befogat med vissa restriktioner på bilder. Tillåts man publicera bilden utan kostnad, med godkännande av fotograf och motiv med de relativt modesta kraven att bilden inte får modifieras och/eller säljas/användas i reklam osv. Att man måste uppge fotografens namn ser jag heller inte som något problem då denna information också är av intresse. Min poäng är att även om det är jag som är upphovsman till bilden är det inte säkert att jag får publicera den (ovsett licens). Har jag däremot fått tillstånd att göra så, så har Wikipedia ryggen fri. Slutligen: att märka upp bilderna under andra licenser än PD och GFDL gör ju också att det blir lättare att radera dem om svenska Wikipedia skulle ta ett pricipbeslut i frågan. Så för alla parter anser jag det vara en fördel att märka upp bilderna! NisseSthlm 9 augusti 2004 kl.01.56 (CEST)

Jag instämmer. Tycker det borde finnas en lista på möjliga bildtaggar som ex {{RAA}} Järnvägsjonas 9 augusti 2004 kl.02.06 (CEST)

Det har blivit policy att bilder som inte får användas kommersiellt inte får användas på Wikipedia. http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikien-l/2004-April/012133.html. Så många bilder måste nu tas bort härifrån, ex från Riksantikvarieämbetet. Detta gäller dock inte fair use, alltså behövs bara en fair use tag nu. //Järnvägsjonas 11 augusti 2004 kl.21.17 (CEST)

Jag skulle vilja se en beskrivning av vad fair use innebär och hur fair use fungerar enligt svensk lag. Informationen borde också finnas i anslutning till bilduppladdningssidan. Sen är det väl bara att börja radera? NisseSthlm 17 augusti 2004 kl.22.04 (CEST)

Jag kan tyvär inte svara på hur det är med svensk lag men än så länge behöver vi inte bry oss om det eftersom servern står i USA. JJ 17 augusti 2004 kl.22.14 (CEST)

Offentliggjorda konstverks återgivning

Tjenare. Jag bytte för någon månad sen ut Bild:Stockholm_syndrome.jpg från en väldigt ljus bild till en lite bättre. I dag skrev en kille från tyska wikipedian till mig och frågade vad det var för upphovsrätt på bilden. Jag citerade en del ur § 23 i upphovsrättslagen som ger begränsad tillåtelse att använda offentliggjorda konstverk. Men jag blev lite misstänksam nu i efterhand. Har jag lurat en trevlig stackars tysk?

Lagen går som följer:

23 § Offentliggjorda konstverk får återges [...] i en kritisk eller vetenskaplig framställning i anslutning till texten [...] [Detta] gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Att bilder räknas till konstnärliga verk framkommer av § 1 i upphovsrättslagen. Det jag klippt bort är en lagsnutt som gäller tidningar o. tidsskrifter.

Jag tycker det verkar tillåtet, men jag är ingen expert. Någon som kan berätta om jag bedragit våra tyska fränder? /Djonn 22 augusti 2004 kl.19.33 (CEST)

För mig är det inte klart varför du citerade ur den svenska lagstiftningen, Wikipedia-stiftelsen huserar i USA och följer det landets lagar. Thuresson 23 augusti 2004 kl.16.47 (CEST)

Jag antog att verket faller under svensk lagstiftning då det är ett verk av svenska polisen. Fast det kanske är fel? /Djonn 23 augusti 2004 kl.18.21 (CEST)

Det är amerikansk lag som gäller. Upphovsrätten ska tillämpas under de lagar som gäller där publiceringen sker, inte efter var bilden tagits eller ursprungligen publicerats, eller av vem. Själv föredrar jag helt klart att använda material som även kan publiceras på samma sätt under svensk (eller annan) lagstiftning, eftersom det ligger i wikipedias natur att hela materialsamlingen kan återpubliceras av vem som helst, var som helst - och då kan det möjligen bli problem om lagarna skiljer sig åt. // OlofE 25 augusti 2004 kl.08.56 (CEST)

Offentlighetsprincipen

Hur stor nytta kan vi dra av offentlighetsprincipen? Häromåret läste jag på ett mjölkpaket att det är tillåtet att kopiera fritt från statliga och kommunala myndigheters webbsidor eftersom materialet där är att betrakta som icke-sekretessbelagda offentliga handlingar. Gäller det även bilder etc på myndigheters hemsidor? --TKU 13 september 2004 kl.18.50 (CEST)

Lagen om upphovsrätt gäller även offentliga handlingar. Undantag görs för allmänna handlingar som inte är text, t.ex. bilder mm. Se Lagen om upphovsrätt, 26 paragrafen. Thuresson 13 september 2004 kl.18.57 (CEST)

Tack för länken. Hittade detta.

9 § Upphovsrätt gäller inte till

1. författningar,

2. beslut av myndigheter,

3. yttranden av svenska myndigheter och

4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3.

Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första ::stycket och är av följande slag:

1. kartor,

2. alster av bildkonst,

3. musikaliska verk eller

4. diktverk.

Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga

till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten

att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Lag (2000:92).

.

.

Text på myndigheters webbsidor (med undantag för enskilda personers foruminlägg etc) borde rimligen betraktas som "yttranden av svenska myndigheter" och alltså vara fri att kopiera.--TKU 16 september 2004 kl.00.20 (CEST)

Gällande offentligheten av bilder och text så skrev jag nyss ett inlägg - se detta. I och med att det är offentligt innebär ju visserligen inte det att Wikipedia kan använda det (speciellt som GFDL är mer inskränkande än ren offentlighetsprincip) men men.../Vladimir Moskau 11 maj 2006 kl.22.24 (CEST)

Vad innebär "transparent kopia" egentligen?

Ursäkta en wikipedia-newbies dumma fråga, men vad innebär egentligen det tredje kravet för publicering av material från wikipedia? (Det där om transparent kopia...) Antag att jag vill ta en befintlig artikel, såga upp den, skriva om delar, lägga till snuttar och publicera den på min egen hemsida. (Icke-kommerciell) Räcker det då med en referens i stil med: Denna artikel omfattas av <a href="http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html">GNU Free Documentation License</a>. Den använder sig av material från <a href="http://www.wikipedia.org/wiki/Pokerspel">Wikipediaartikeln "Pokerspel"</a>. Eller måste jag göra något mer?

Gamla målningar

Har inte kunnat undgå den lite naiva inställningen till upphovsrätt för bilder. Wikipedia är vackert illustrerat med mängder av avbildade oljemålningar. Så här är det: Även om oljemålningen är fri pga ålder, så är inte avbildningen det. Någon har fotograferat av den, något som kräver en hel del yrkeskunskap och dyr utrustning. Denne någon äger upphovsrätten.

Jag föreslår inte att alla dessa bilder ska raderas, kanske börjar det bli dags att prata om en slags upphovsrättsfrihet de facto för mer eller mindre anonyma bilder som nått viss spridning på Internet utan att upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren försökt rättsföra det eventuella brottet?

Dessa tveksamheter kan vara värda att ha i minnet vid alla dessa diskussioner om upphovsrätten för promotionbilder. Om en organisation eller ett företag, t.ex. ett skiv- eller filmbolag släpper pressbilder på en artist eller från en filminspelning, så har bolaget som regel betalat upphovsmannen för allmän spridning. Sådana promotionbilder bör alltså inberäknas i fair use.

(Sen är det en annan sak om det är tillräckligt självständigt gentemot föremålet för en artikel (och därmed etiskt försvarbart) att använda sådana (tillrättalagda) bilder. Många tidningar är restriktiva.)

Kanske är samma resonemang tillämpbart beträffande bilder som museer lägger ut av sina samlingar på nätet? I alla fall om de inte uttryckligen förbjuder spridning. /Morph 16 januari 2005 kl.08.50 (CET)

Jag håller i princip med dig. // OlofE 16 januari 2005 kl.09.01 (CET)

Om jag förstår saken rätt, gäller amerikansk lagstiftning även på svenska Wikipedia, och enligt denna anses rena avbildningar av tvådimensionella bilder inte ha tillräcklig verkshöjd för att berättiga till egen copyright. Det finns något prejudikat på detta. / Celsius 16 januari 2005 kl.11.00 (CET)

Tack Morph för att du uppmärksammade mig på problem med min nyligen uppladdade bild från engelska wiki på Grotius. Läste nu källans copywrite, och deras uttryckta fair use är inte förenlig med wikis avsikter. Så skulle någon sysop vilja vara snäll och radera bilden?--213.101 16 januari 2005 kl.11.16 (CET)

En fotografisk bild av ett föremål som är public domain kommer också att bli public domain. Ett konstnärligt verk måste nämligen ha verkshöjd för att skyddas av upphovsrätten. Även om det är dyrt med kamera, framställning mm. kan man inte ta ett foto av Mona Lisa och sätta copyright på det. Thuresson 25 januari 2005 kl.22.52 (CET)

Det här har diskuterats flera gånger tidigare, så jag bara upprepar tidigare slutsatser (skulle kunan leta reda på de gamla diskussionerna men orkar inte det): Wikipedia ägs och drivs av en amerikansk stiftelse och lyder därmed under amerikansk lag. Enligt denna kan man inte hävda upphovsrätt på exakta avbildningar av målningar som i sin tur är så gamla att de saknar upphovsrätt. Den fjättrade ankan 2 februari 2005 kl.00.45 (CET)

Gäller samma sak fotografier av antika skrifter? /Benzocaine 2 februari 2005 kl.01.05 (CET)

Se en:Bridgeman_Art_Library_Ltd._v._Corel_Corporation för domstolsbeslut att det är OK att använda exakta avbildningar av gamla målningar. Borde även gälla antika skrifter. Den fjättrade ankan 1 mars 2005 kl.14.30 (CET)

Bildleverantörernas förening har en webbsida med frågor och svar om upphovsrätten. En frågeställare undrade: Om jag tar ett foto av ett känt foto kan jag då hävda upphovsrätt för mitt foto och därmed använda det?. Som svar uppgavs bl.a.:

Bara upphovsmännen har rätt till bilderna så länge skyddet består. Därefter kan vem som helst återge bilderna, konstverken osv om man har tillgång till en kopia eller bok eller något man kan utgå ifrån. Har man inte det får man vackert finna sig i att köpa sig en bild för publicering av ett museum eller bildbyrå. De tillhandahåller då bilden som vilket föremål som helst och tar betalt för sitt tillhandahållande, dock ej baserat på upphovsrätt. .De har ju haft kostnader att förvara och bevara bilden i alla år. Det är en av orsakerna till att museer med konstverk numera ej tillåter fotografering i museet. De har ju möjlighet att tillhandahålla fotografier av konstverken och sälja vykort.Observera att i det här fallet uppstår ingen ny upphovs- eller fotografirätt om upphovsrätten enligt upphovsrättslagen gått ut. Kvarstår upphovsrätt så kan den hävdas av upphovsmannen eller den som har överlåtit rätten till (kanske museet). Om en reproduktion gjorts av en bild vars upphovsrätt har gått ut, så uppstår ingen ny rätt till reproduktionen.

Thuresson 3 april 2005 kl.20.15 (CEST)

Upphovsrätt för musik

Hej! Jag har skrivit lite på artiklar om musik och skulle vilja infoga exempel på låtar. Enligt vad jag har förstått är det tillåtet att spela upp de första 30 sekunderna av en låt utan att det är ett brott mot upphovsrätten. Vet du om det stämmer? Vad säger Wikipedias regler om att ladda upp musik, under förutsättning att det är tillåtet i lagen naturligtvis? Är det en bra eller dålig idé att börja ladda upp exempel på hur musiken låter? Risken är ju överhängande att folk börjar ta efter och det kan tänkas uppta en massa bandbredd. Å andra sidan finns ju inget hinder för att ladda upp lagliga bilder, vilket också tar bandbredd. Framförallt kan det vara viktigt att höra hur en grupp låter om den är stilbildande eller om det är en ovanlig grupp, vars låtar är svåra att få tag på. /Benzocaine 1 februari 2005 kl.19.48 (CET)

Jag har läst att det är en myt att man får sprida de första 30 sekunderna av ett musikaliskt verk. RIAA har en FAQ: [1]. Thuresson 1 februari 2005 kl.20.05 (CET)

Jag hittade inget om detta på din länk, inte heller i Upphovsrättslagen eller på Stims hemsida. För säkerhets skull har jag frågat dem via epost.

Frågan är nu, om Stim svarar att det är lagligt, eller att man kan teckna en licens för att göra det, bör man göra det? Jag tycker det vore en bra idé, samtidigt som jag oroar mig för att det kan slöa ner sidan ännu mer. /Benzocaine 1 februari 2005 kl.21.00 (CET)

Om jag inte läst och tolkat helt fel, så får man ha "lyssnings-smakprov" på max. 30 sekunder under förutsättning att man inte kan ladda ner och spara musiken samt minimal möjlighet för användaren att interaktivt påverka uppspelningen. Förutom dessa tekniska begränsingar så ska man ansöka om tillstånd från STIM eller motsvarande organisation i det land där den juridiska personen som innehar servrarna har sin ekonomiska hemvist, dvs serverns placering har ingen betydelse. Eftersom Wikipedia inte uppfyller de tekniska begränsningarna och troligtvis saknar tillståndet, så kan vi utgå från att musikfiler inte är tillåtna på Wikipedia. //Castrup 1 februari 2005 kl.22.23 (CET)

Vi får se vad STIM svarar. Jag frågade uttryckligen vad som krävs för att få ha smakprov på Wikipedia. Just avsaknaden av juridisk person gör det svårt att teckna licensavtal. Samtidigt skulle ju musiken främja de musiker vars alster fanns i smakprov så det skulle knappast vara mot lagens intention. Syftet vore ju inte att piratkopiera, och vilken nytta har man av en piratkopia på de första 30 sekunderna av en låt? /Benzocaine 2 februari 2005 kl.00.00 (CET)

Nu får ni lov att ta det lite lugnt, ungdomar. Wikipedia ska inte ha några licensavtal, jfr GNU-avtalet. Den 30-sekundersregel som Benzo pratar om är en vandringssägen. Svenska upphovsrättslagen är undantagslös och obegränsad i så måtto. I och för sig anser ju wikipedia sig bundet av amerikansk lagstiftning, och inte svensk. // Rudolf 1922 2 februari 2005 kl.00.09 (CET)

Jag säger inte att jag har rätt eller fel. Jag försöker utröna vad som gäller. Det är därför jag har skrivit både i Ellineas diskussion och till STIM och frågat. Egentligen borde det väl vara fair use som gäller om det är amerikansk lagstiftning? Vad gäller för skivomslag? Vissa länkar har skivomslag uppladdade enligt fair use. Då borde väl rimligtvis samma sak gälla musiken som konsten på skivorna? Vad gäller licens finns det väl inget som hindrar STIM från att ge Wikipedia rätten att använda låtar icke-kommersiellt på ett fair sätt? /Benzocaine 2 februari 2005 kl.00.20 (CET)

Men material på Wikipedia ska ju kunna användas även kommersiellt - det är ju därför all2know.com kan återpublicera Wikipedias artiklar ihop med reklam. Allt material här ska vara förenligt med GFDL och att tillåta företagslogotyper och dyl. enligt fair use är ett avsteg från detta. Och som tur är finns det musik som uppfyller GFDL, nämligen musik publicerad före 1923. Thuresson 2 februari 2005 kl.01.49 (CET)

Jag fick svar från STIM. Någon kanske vill eller kan göra en sammanfattning och lägga ut på lämplig sida, alternativt tipsa mig om var jag kan skriva en sammanfattning:

Hej Fredrik!

Det är många som tror att man fritt får använda de första 30 sekunderna av ett upphovsrättsligt skyddat verk, men det stämmer inte. Om verket är upphovsrättsligt skyddat, krävs alltid tillstånd från upphovsmannen även om man vill använda sig av en mycket liten del av verket (låten). Tänk bara på ringsignaler till mobiltelefoner. Det rör sig oftast om mycket korta snuttar av kända låtar, men eftersom själva poängen är att man skall känna igen låten, så krävs alltså tillstånd för detta.

Stim licensierar svenska webbplatser, som sköts av svenska företag och privatpersoner. Det är domännamnsägaren vi i första hand licensierar, d v s den som är ansvarig för innehållet på webbplatsen. Om webbplatsen ägs och administreras av ett amerikanskt företag/organisation, så skall den alltså licensieras via våra systersällskap i USA. Vi har även en licens för streamade (alltså inte nedladdningsbara) smakprov av musik. Minimitariffen för att erbjuda sådana smakprov på max 30 sekunder är 100 kr/månad för totalt 20 minuter musik (= 40 ljudsmakprov). Du hittar mer information om våra licenser och tariffer på www.stim.se under rubriken "Musik på internet".

Så här står det för övrigt om användningen av upphovsrättsskyddat material på Wikipedia:

_______________________________

"Om du använder delar av upphovsrättsskyddat material enligt principen "skälig användning" (fair use) eller har erhållit tillstånd från den som innehar upphovsrätten i enlighet med GNU FDL, måste du infoga en not (med namn och datum) om detta. Eftersom det är Wikipedias målsättning att fritt tillhandahålla allt material i encyklopedin är material som omfattas av GNU FDL eller som är utgivet i Public Domain att föredra.

Använd aldrig material om det innebär intrång på andras upphovsrätt. Detta kan utsätta Wikipedia för skadståndsanspråk. Om du är tveksam bör du skriva materialet själv istället

Upphovsrätten avser de verk som andra har skapat, men inte informationen de innehåller eller avsikterna med verket. Det är alltså fullt legalt att till exempel läsa en artikel om ett ämne, omformulera informationen med egna ord och publicera det på Wikipedia."

______________________________

De rekommenderar alltså användarna att INTE använda sig av andras upphovsrättsligt skyddade material, eftersom grundtanken med uppslagsverket är att innehållet skall kunna användas fritt (med de ev. begränsningar som anges i GNU-licensen).

Vänliga hälsningar,

STIM Media Online

Maria Wande

/Benzocaine 10 februari 2005 kl.23.36 (CET)

Bilder och etik

När man publicerar bilder är det god sed att ange inte bara vad bilden föreställer, utan framför allt fotograf/konstnär, verktillkomstens tid, plats m m. Det står ingen sådan uppmaning när man laddar upp bilder, trots att det är detta som avgör upphovsrätten. Vore det inte bättre om det var fler tomma fält att fylla i under uppladdingen för att markera detta? (Se f ö Upphovsrätt och extern länk i Pressens etiska regler)--213.101 29 januari 2005 kl.07.40 (CET)

Får man ta bilder som uppges vara "Pressens bilder" på en officiell personlig hemsida?--213.101 5 februari 2005 kl.09.18 (CET)

Fotografens namn skall alltid anges, det är en ideell rättighet fotografen har som gäller även för PD-bilder. Bilder som erbjuds som "gratis bilder för pressen" brukar vara förbundna med särdeles luddiga villkor (se t.ex. [2]). När det gäller svensk upphovsrätt och bilder tycker jag Bildleverantörernas förening har en informativ sida, särskilt avdelningen "Frågor och svar". Thuresson 5 februari 2005 kl.18.10 (CET)

Jag håller med 213 om att det borde finnas fler fält i wikipedias bilduppladdningsformulär. Ett fält för konstnär, fotograf e.dyl. borde finnas med. Detta står utan tvekan i samklang med den upphovsrättsliga lagstiftningen och även de villkor som välvilliga webbsidor brukar uppställa. // Rudolf 1922 5 februari 2005 kl.18.23 (CET)

Skyddstid för upphovsrätt

Om en svensk bilds upphovsrätt har gått ut enligt då gällande svensk upphovsrättslag, då gäller väl den som public domain i hela världen? Ville bara kolla med er för säkerhets skull eftersom jag fick en förfrågan av en polsk användare om att ladda upp en bild på commons. Alla fotografier tagna i Sverige före 1 juli 1944 är PD (eftersom den tidigare lagen sa fototillfället+50år, istället för som nu fotografens död + 70 år) om jag förstått saken rätt. Det innebär väl att de är public domain överallt och kan utan problem laddas upp på commons? / Elinnea 5 mars 2005 kl.11.08 (CET)

Det var jag som skrev det stycket. Reglerna om övergångsregler fick jag ur en lärobok i juridik om svensk upphovsrätt. För att få det helt verifierat skrev jag också till Bildleverantörernas förening ([3]). Webbsidans avsnitt "Frågor & svar" är ofta mycket intressant. Min fråga är publicerad men ej något svar, än så länge.

På en: anses en bild vara PD om bilden i ursprungslandet saknar skydd i upphovsrättslagstiftningen, se t.ex. en:Template:PD-Pakistan.Thuresson 5 mars 2005 kl.17.34 (CET)

Innebär detta alltså att det är fritt fram att hämta bilder som är tagna före 1 juli 1944 från exempelvis NE och lägga upp dem på Wikipedia? /Pontus 6 mars 2005 kl.11.07 (CET)

Ur Upphovsrättslagen [4]

Lag (1994:190) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

• 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla.
• 4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§ (dvs. 70-års-regeln) tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdandet endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.

Jag tolkar detta som att bilder från 1943 och tidigare saknar skydd i svensk lagstiftning. Därmed har jag inte sagt något om hur andra bör göra. Thuresson 6 mars 2005 kl.12.05 (CET)

BLF:s tolkning

Jag har frågat Bildleverantörernas förening hur lagen ska tolkas. Nedanstående är deras tolkning och BLF som organisation har naturligtvis intresse av restriktiva regler. Det finns inga rättsfall som kan ge vägledning. Obs: på annan plats menar BLF att "fotografiskt verk" är bilder av typen passfoton och liknande. Thuresson ✎ 25 maj 2005 kl.11.59 (CEST)

Hej NN, här kommer svaret på frågan som du ställt på www.blf.se!
Här finns det olika uppfattningar. Min uppfattning är att det europeiska
synsättet på upphovsrätten tagit över och skyddet för ett fotografiskt
verk är 70 år efter fotografens död oavsett om verket tidigare varit fritt
eller inte. Det överensstämmer med litterära verk och bildverk. Såväl
Selma Lagerlöfs verk som Muncks återskyddades efter att ha varit fria
några år.
Vissa övergångsregler fanns i lagstiftningen. Idag är det min uppfattning att
lagen gäller fullt ut oavsett om det är ett fotografiskt verk eller litterärt.
Det finns dock en skillnad mellan fotografiskt verk och fotografi. Det senare
har en skyddstid på endast 50 år efter framställandet. Enligt BLF:s uppfattning
är det mesta av tagna fotografier detsamma som fotografiska verk, men skillnaden
kan endast beslutas i domstol och det finns idag inga rättsfall att luta sig emot.
Med vänliga hälsningar.
http://www.blf.se

Upphovsrätt på sångtexter - från Bybrunnen

En fråga gällande upphovsrätten på sångtexter. Har jag fel då jag påstår att man får skriva ner en sångtext till en låt som man lyssnar på? Chr[†]zz 25 mars 2005 kl.11.47 (CET)

Att skriva ned en låttext för privat bruk är ok, men du får inte lägga upp texten t.ex på en webbplats om inte upphovsrättsinnehavaren varit död i mer än 70 år. / Elinnea 25 mars 2005 kl.12.04 (CET)

Så då kan man kanske se över låttexterna som skrivits in på gruppen Ebba Grön och även se över bilden 1. Vill inte förstöra för någon, men om det strider mot upphovsrätten så.../Chr[†]zz 25 mars 2005 kl.12.29 (CET)

Licens på ritad bild - från Bybrunnen

Hej! Jag har lagt märke till att reglerna för bilder här är strängare än för vissa andra wikipedior. En bild av Kalle Anka som tillhör artikeln kan därför bli problematisk att få till, för jag antar att inscannade bilder från serietidningar är automatiskt uteslutna?

Jag har dock en bild på Kalle Anka som jag själv har ritat som jag skulle vilja ladda upp. Mig spelar det ingen roll vad folk gör med den (alltså: PD), men är det några speciella regler som gör att det i så fall skulle bli FairUse istället eftersom Kalle Anka och hans utseende är varumärken (och därför kan kanske liknas vid någon sorts företagslogotyp)? --Betongfejset 30 maj 2005 kl.01.23 (CEST)

Jag kommer ihåg en sida som handlade om att Dagobert egentligen var bolsjevik (ganska kul vad jag minns). Där var advokaterna på hugget och tillät inte ens att personen bakom sidan ritade egna bilder föreställandes Dagobert. Nu gick det i.o.f.s. inte till domstol utan killen bakom sidan backade hellre än att riskera dyra rättegångskostnader, men det är m.a.o. inte säkert att det är OK att ens använda egna teckningar. Antagligen skulle inte Disney bli helt glada om artikeln om Kalle Anka innehåller en annan anka, om än mycket snarlik. Vi bör nog alltså inte använda oss ens av egna teckningar, oavsett vad vi tycker om de nuvarande lagarna. Gunnar Larsson 30 maj 2005 kl.15.09 (CEST)

Minns att Disney bråkade om serien Arne Anka om typ varumärkesintrång... bäst att vara försiktig. /Habj 30 maj 2005 kl.16.06 (CEST)

Gunnar: Var detta i Sverige? Habj: Arne Anka finns kvar, Disney försöker bråka med alla som gör serier eller filmer med ankor. Filmen Howard the Duck bråkade de också med. I detta fall skulle det inte handla om en serie eller film, utan en enskild bild.

Jag tycker att alltsammans verkar konstigt, vi har ju en hel artikel som handlar om Kalle Anka, men ingen bild kan vi ha? Bilden skulle precis som texten bara återge fakta "så här ser Kalle Anka ut". Menar ni att annan upphovsrättslag gäller för bilder än text? Jag vill inte låta kaxig, försöker bara få klarhet... --Betongfejset 30 maj 2005 kl.16.20 (CEST)

Nej, USA verkar det som. Jag har sökt runt och försökt hitta sidan och den verkar inte finnas längre, den tidigare adressen var nog http://www.andrew.cmu.edu/user/dmb/dilbert.html (det var föresten Dilbert, någon seriefigur som Dagobert finns det nog inte). Hur lagstiftningen ser ut vet jag inte. Gunnar Larsson 30 maj 2005 kl.18.06 (CEST)

Hallå! Dagobert finns ju visst! Kan du inte din Blondie? /RaSten 30 maj 2005 kl.19.52 (CEST)

Aha, i så fall får jag intrycket av att han gav upp för tidigt (möjligen för att man alltid får betala sina rättegånskostnader själv i USA hur det än går...). Parodi av någonting är något som är tillåtet under upphovsrättslagen i USA, till och med en som gjorde porr med Star-Wars figurer blev stämd av Lucasarts, men frikändes för att det kunde anses vara en parodi. Hur som helst verkar det inte ha så mycket med det här att göra. Jag ska läsa igenom svensk upphovsrättlsg ikväll och se om jag kommer fram till något om detta. --Betongfejset 30 maj 2005 kl.19.01 (CEST)

Du tänker inte på den lilla kärlekshistoria (inte porr) som publicerades i medlemstidningen för den svenska Star Wars Fan Club. De blev hårt åtsatta och blev t.o.m. tvungna att byta namnet på föreningen till Rebellalliansen (kan vara en slags pik). // Liftarn

Nix, den historien har jag aldrig hört talas om. Det jag tänker på ägde rum i USA, och det var regelrätta porrfilmer (tecknade, tror jag) som såldes. Minns inte detaljerna (var nåt år sen), men en sökning på slashdot borde kunna ta fram ett par artiklar om det. --Betongfejset 6 juni 2005 kl.21.57 (CEST)

Lyckades till och med hitta en länk! --Betongfejset 6 juni 2005 kl.22.11 (CEST)

På nederländska wikipedia finns ett foto på en plastfigur av Kalle Anka (nl:Afbeelding:Donald Duck suitcase small2.jpg) som påstås vara GFDL. Där finns också Dagobert./EnDumEn 30 maj 2005 kl.18.49 (CEST)

Fel Dagobert! /RaSten 30 maj 2005 kl.19.52 (CEST)

Då undrar jag givetvis hur det skulle kunna vara OK att ta foton på figurer föreställandes Kalle Anka (exempelvis leksaker eller utklädda gubbar på Disneyworld), en ritad Kalle Anka borde rimligtvis inkräkta ännu mindre på någon annans upphovsrätt. --Betongfejset 30 maj 2005 kl.19.01 (CEST)

Bilder av Kalle Anka (och liknande fall)

I ett försök att reda ut om man någonsin kommer att kunna ha någon sorts bilder i artikeln om Kalle Anka, har jag läst lagen.

Text ur SFS-1960-729, löst ryckta stycken. Kommentarer indragna och kursiverade. Särskilt relevanta bitar i fetstil.

Emot

Kapitel 1, 2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som nedan stadgas, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

Såsom framställning av exemplar anses även att verket överföres på anordning, genom vilken det kan återgivas.

Talar emot foton på leksaker?

Kapitel 2, 25 § Sedan upphovsmannen överlåtit exemplar av konstverk eller verket utgivits, må exemplar, som överlåtits eller omfattas av utgivningen, spridas vidare samt verket visas offentligt på annat sätt än genom film eller i television.

Konstverk som avses i första stycket må medtagas vid inspelning och visning av film eller televisionsprogram, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll.

Konstverk, som ingår i en samling eller som utställes eller utbjudes till salu, må avbildas i katalog eller meddelande om utställningen eller försäljningen. Konstverk må även eljest avbildas, om det är stadigvarande anbragt på eller vid allmän plats utomhus.

Byggnad må fritt avbildas. Lag (1973:363).

Talar emot foton på leksaker?

För

Kapitel 1, 4 § Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket.

Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.

Hur ska detta tolkas? För den ritade bilden? Beror på vad "fri anslutning" betyder i sammanhanget.

Kapitel 2, 14 § Ur offentliggjort verk må, i överensstämmelse med god sed, citat göras i den omfattning som betingas av ändamålet.

I kritisk eller vetenskaplig framställning må ock i anslutning till texten återgivas offentliggjort konstverk. Återgivas i populärvetenskaplig framställning två eller flera konstverk av samma upphovsman, äger han rätt till ersättning.

Detta talar såvitt jag kan se för att inscannade bilder på bildrutor kan användas då dessa diskuteras i texten.

Kapitel 2, 20 § Verk som är utgivet må framföras offentligt vid gudstjänst eller undervisning.

Utgivet verk må ock framföras offentligt vid tillfälle, där framförande av sådana verk ej är det huvudsakliga samt tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte. Det må jämväl framföras offentligt i folkbildningsverksamhet, för välgörande ändamål eller i annat allmännyttigt syfte, om den som framför verket eller, vid framförande i samverkan, alla de medverkande göra det utan ersättning.

Kan wikipedia anses vara folkbildningsverksamhet? Det är nog hur som helst ingen bra idé att luta sig mot denna paragraf, om man vill att innehållet ska kunna användas av alla, även i förvärvssyfte.

Vad i denna paragraf är stadgat gäller ej sceniskt verk eller filmverk.

Synnerligen knivigt, detta

Som lekman vet man inte riktigt vad man ska tro. Det är möjligt att även Varumärkeslagen spelar in, men den har jag inte tillgänglig här för beskådning. Min högst amatörmässiga analys:

• Beroende på vad Enligt paragraf 4 menas med "fri anslutning", är det möjligt att den ritade bilden kan användas.
• I annat fall är förmodligen det rimligaste sättet att få in bilder i artikeln paragraf 14. Dessa bilder skulle i så fall endast kunna användas i anslutning till artikeln där de diskuteras. Å andra sidan skulle de kunna användas av vem som helst, så länge det är i samband med artikeln.

Säkerligen är dock min analys helt åt skogen. Finns det ingen snäll advokat här som kan berätta hur liknande fall har dömts o.s.v? :) --Betongfejset 30 maj 2005 kl.23.07 (CEST)

Fil:SpiderMan and CaptAmerica.jpg

"Godtagbar bild av omgivningen"

För det första måste man skilja på vad som är lagligt och vad som är accepterat. Förutom lagbokens regler om förtal mm. måste användare av Wikipedia även godta att följa GFDL och skriva artiklar neutralt. Allt innehåll bör omfattas av en öppen licens så att andra kan använda texter och bilder. Därför kan man inte bara ta någon annans verk (bild, artikel) och börja använda det hos Wikipedia.

Jag kan berätta om två bilder som laddades upp till WikiCommons. Den ena bilden var en teckning av professor Snape från böckerna om Harry Potter. Personen på bilden var dock misstänkt lik skådespelaren Alan Rickman, bilden ansågs inte vara ett tillräckligt självständigt verk och raderades. Den andra bilden var en plastfigur som föreställde seriefiguren Lucky Luke. Där ansågs det att det var tillåtet att fotografera objekt i sin omgivning och bilden fick vara kvar.

Det finns alltså många sätt att få fram foton även om man inte kan lägga in sina favoritserier i en scanner. Kolla runt lite på olika språks Wikipedia och kolla efter bilder från Disneyland, plastfigurer, Kalle-dockor mm. Thuresson ✎ 31 maj 2005 kl.00.49 (CEST)

Alltså, en bild som exempelvis jag ritat på Kalle Anka kan inte användas eftersom den är för lik Kalle Anka. Har jag uppfattat saken rätt? --Betongfejset 31 maj 2005 kl.02.36 (CEST)

Ignorera mitt smart-ass inlägg ovan. Jag var bara lite upprörd när jag insåg att alla bilder som någonsin kommer att publiceras på artiklarna om serier kommer att vara (mestadels fula) foton på leksaker. Eftersom jag tycker att det är bättre helt utan bilder än med sådana bilder, tänker i alla fall inte jag lägga in dem, det får någon annan göra om den känner för det. --Betongfejset 2 juni 2005 kl.01.12 (CEST)

Ett alternativ kan faktiskt vara att be utgivaren om tillstånd att publicera OMSLAG under GFDL, för just omslagen till verk har ofta en annan upphovsrättslig avtalstext, dom är till för att sprida produkten... --Damast 2 juni 2005 kl.01.33 (CEST)

Ja, det skulle vara ett alternativ. Frågan är dock hur många som är villiga att släppa ett omslag med en licens som tillåter folk att modifiera bilden efter behag. Lite synd att svenska wikipedia inte tillåter användning av bilder man fått tillståd att använda enbart i samband med en artikel om ämnet. --Betongfejset 2 juni 2005 kl.20.54 (CEST)

Oanvända bilder

Jag hittade den här specialsidan idag, där finns 801 bilder som inte används på Wikipedia av olika anledningar. Jag tänkte ge mig på att radera bilderna, då många är väldigt gamla och säkerligen antingen ersatta med commonsbilder eller helt enkelt är överflödiga. Tänkte dock få lite respons här först. Många är jättegamla, de äldsta från slutet av 2002, och i väldigt låg upplösning. Självklart kommer jag bedöma var bild för sig men är det något att ge sig på öht? /ElGrillo 30 maj 2005 kl.18.43 (CEST)

Ett mycket litet fåtal av dessa bilder används trots detta i artiklar. Bild:Antika kandelabrar.jpg påstås vara oanvänd men används dock i Kandelaber vilket beror på att man använt

för att placera bilden. Detta skedde 2003 och tidigare och rör alltså endast bilder som laddades upp till Wikipedia då. Den stora majoriteten av bilderna som inte används har förmodligen ersatts av snyggare/bättre/större bilder. Thuresson ✎ 30 maj 2005 kl.20.06 (CEST)

Just den bilden fanns inte så jag raderade dess beskrivningssida... Ang. artikeln hade den inte redigerats sedan 2003 så det var anledningen. Jag fixade lite med bilden som fanns kvar så nu syns det på den bildens beskrivningssida att den används. Synd att Wikipedia är så buggigt när det gäller gamla saker. /ElGrillo 30 maj 2005 kl.21.06 (CEST)

Bildresurs(från Bybrunnen)

Såg att någon laddade upp bilder från den här sidan, den innehåller massor av bilder som till synes är PD. Det går att ladda ner alla bilder i låg kvalité utan inloggning och i högre kvalité om man skapar användarnamn, vet inte om det kostar eller inte. Jag har aldrig sett sidan förr men det är möjligt att jag är jättesent på det... Något man kan använda här? /ElGrillo 4 juni 2005 kl.00.51 (CEST)

Man får kolla varje bild och se vilka villkor som gäller. Se Commons:Stock.xchng images och dess diskussionssida. Thuresson ✎ 4 juni 2005 kl.01.06 (CEST)

Anade nästan att det skulle finnas en Commonspolicy redan. Bläddrade själv runt lite och såg lite bilder som kanske kan användas, men det är kanske bättre att ladda upp dem till Commons direkt då? Funderat på att ladda upp alla mina egna bilder dit också men har inte orkat... /ElGrillo 4 juni 2005 kl.01.12 (CEST)

Denna sida har jag tittat på också, och den verkar okej när man läser deras Terms of use.. På en: rekommenderar man att leta bilder där ([5]). När man plockar bilder därifrån, kan det vara en fin gest att skicka ett mail till fotografen. //knuckles 4 juni 2005 kl.01.15 (CEST)

"Attribution"

Ordet attribution, som används i det här dokumentet, är väl ändå ganska gräsligt och osvenskt. Enligt Lexin finns följande möjliga översättningar av attribute: tillskriva, tillräkna, tillerkänna, hänföra. Attribution: tillskrivning. Tillskrivning, att tillskriva, att bli tillskriven verkar som de vettigaste översättningarna i sammanhanget. /Habj 26 juni 2005 kl.14.28 (CEST)

Ideell och ekonomisk upphovsrätt

Här var en rätt bra kortfattad beskrivning av svensk upphovsrätt: [6]

upphovsrätt - (copyright) - rätt att erkännas som upphovsman till ett konstnärligt verk och att få ersättning när verket framförs eller visas. Upphovsrätt delas in i ideell upphovsrätt och ekonomisk upphovsrätt. Ideell upphovsrätt är rätten att nämnas som upphovsman och rätten att skydda verket mot förvrängningar och plagiat. Den ideella upphovsrätten tillhör upphovsmannen (eller arvingarna) och kan inte säljas eller ges bort. Den ekonomiska upphovsrätten är rätten att få betalt när verket framförs eller visas - den rätten kan upphovsmannen överlåta. Upphovsrätten gäller till 70 år efter upphovsmannens död, sedan blir verket allmän egendom.

Frågan är huruvida det är den som har den ideella eller den ekonomiska upphovsrätten, som kan licensicera något under GFDL. Jag tror att det är den som har den ideella upphovsrätten, alltså fotograf/konstnär. Det innebär att man inte kan fråga webbmaster om lov för att använda bilder. Han eller hon har inte rätt att yttra sig i frågan, eftersom GFDL blandär att använda sin upphovsrätt bland annat till att säga att andra får modifiera verket precis som de vill.

Resonemanget ovan räknar med att vi rör oss på helt svensk mark, med en svensk fotograf och en svensk webbsajt. Amerikansk lagstiftning skiljer, såvitt jag förstått, inte på ideell och ekonomisk upphovsrätt; en amerikan kan sälja alla rättigheterna till en bild. En amerikansk sajt som köpt rätten att använda bilden, kanske har rätt att sedan lägga den under GFDL? Kommentarer uppskattas! /Habj 7 juli 2005 kl.14.05 (CEST)

Efter tips från Thuresson läste jag igenom frågor och svar sektionen på http://www.blf.se.

Det verkar stämma att den ideella rättigheten ägs av fotografen och det är upp till honom att licensera den, utanför de eventuella ekonomiska avtal han har gjort.

Arvingarna ärver rättigheterna till bilden efter fotografens död. Är fotografen eller arvingarna okända bör man göra det bästa man kan för att finna dem.

• [Relevant frågor start]

04-12-01

Får bilderna spridas/användas utan mitt tillstånd? Jag jobbar inom försvarsmakten. På en arbetsplatsträff blev jag tillfrågad om jag kunde bli fotograf vid vårat kompani, för att fotografera den dagliga tjänsten. Det finns dock ingen befattning vid kompaniets som benämns fotograf, och jag är anställd som nåt helt annat. Jag tackade ja, men skrev inget kontrakt eller liknande. Jag fotograferar med myndighetens digitalkamera på arbetstid (såklart, när skulle jag annars kunna plåta den dagliga tjänsten) och lagrar sedan bilderna i myndighetens datanätverk, så att medarbetarna vid mitt kompani kan titta på bilderna. Dock har personer vid andra kompanier eller avdelningar inte tillgång till just mitt kompanis del i nätverket. Jag har i varje mapp som innehåller mina bilder lagt med en bild som lyder; "Bilderna får inte kopieras, spridas, publiceras eller liknande utan tillstånd från fotografen. Copyright:(mitt namn), 2004". Nu hävdar en person vid myndigheten att jag inte har rätt att begränsa användandet av bilderna på detta sätt eftersom jag använder myndighetens kamera, arbetstid och datanätverk. Han hävdar att myndigheten får använda bilderna utan mitt medgivande. Jag har även förstått att denne person, som har tillgång till mitt kompanis del i nätverket, har skickat några av bilderna vidare till den avdelning som handhar informations- och presstjänst. Om de senare har spridits vidare därifrån vet jag ej. 1. Vad gäller? 2. Får jag begränsa användandet på det sätt jag har gjort genom att lägga in copyright-texten i anslutning till bilderna? 3. Får myndigheten använda eller sprida mina bilder utan mitt tillstånd? 4. Äger de bilderna eller rättigheterna till dessa? 5. Har jag rätt till ersättning om de har rätt att använda eller sprida mina bilder och gör så? 6. Om de nu har rätt att använda och sprida mina bilder; hur kan jag begränsa rätten till användande och spridning? 7. Om de nu har rätt att använda och sprida mina bilder; om jag övergår att använda min egen kamera, lagrar bilderna i min privata dator men fortfarande fotograferar på arbetstid, har de då fortfarande rätt att använda bilderna utan mitt tillstånd? 8. Om de nu har rätt att använda eller sprida mina bilder; begår jag något brott om jag flyttar bilderna till min privata dator och tar bort bilderna från myndighetens datanätverk?

BLF's Svar: 1. Upphovsrätten såväl den ekonomiska som den idella är din. 2. Ja 3. Nej 4. Nej Du har rätt till ersättning om bilderna sprids. Ditt avtal om att ta bilderna avsåg endast att ta bilderna och lagra ned dem. Det har ingen betydelse om du använder försvarsmaktens kamera eller att du gör det under arbetstid. är du inte anställd som fotograf eller att avtal gjorts med dig ligger upphovsrätterna kvar hos dig innan avtal skett om annat. 6-7 Se svaren ovan. 8. Har du inte kommit överens om att lagra ned bilderna i militärmaktens dator behöver du ej göra detta. Endast det användande som du kommit överens om skall få ske av bilderna gäller. Du begår inget brott.

05-03-23

Gamla foton Jag arbetar på en institution med stora samlingar av gamla foton. Hur ska vi bete oss med bilder som är tagna på t ex slutet av 1800-talet? Ska vi börja släktforska/göra utredningar för att se vilka som kan tänkas ha upphovsrätt? Hur vet vi när fotografen dog? Ibland kanske det bara står "Fotograf: Anders Andersson"...

BLF's Svar: Det är svårt med gamla foton. Följer man lagen innebär den att bilderna blir fria att använda först efter 70 år efter fotografens död. Är det problem att hitta en specifik fotograf och man ändå måste använda bilden bör man göra vad som tänkas kan för att få tag i fotografen. Lyssna med branschorganisationer om de känner till fotografen eller kan tipsa om hur man kan gå tillväga. Finns en adress till fotografen kan man via skattemyndigheten få fram födelsenummer och sedan se om det fanns barn eller släktingar på samma adress och via deras födelsenummer hitta efterlevenade. Är detta omöjligt och man efter efterforskningar ändå vill publicera bilden bör man vid publiceringen ange att upphovsmannen till denna bild är okänd och ombedes ta kontakt med förläggaren, producenten osv. Då kan man kanske hoppas på att inte få betala mer än för själva publiceringen. Men det kan inte vara så dålig efterforskning att det är enkelt att visa att fotografen faktiskt är välkänd i branschen. Har fått en aktuell förfrågan om detta där det visade sig att publiceringen skett utan fotografens tillstånd och fotografen fanns sökbar (egen hemsida) på nätet och dessutom finns som medlem i BLF:s matrikel. En sådan efterforskning är likvärdig med ingen efterforkning alls.

• [citat slut]

--Fred Chess 26 juli 2005 kl.14.01 (CEST)

Antikvarisk-topografiska arkivet anser att de har upphovsrätt på fotografierna i sin databas då de tagits av personer i tjänst hos ATA eller RAÄ. Jag vet inte hur det förhåller sig med detta. Enligt lagen kan man väl knappast ha ideell upphovsrätt till fotografier man inte tagit själv, och ekonomisk upphovsrätt verkar bara gälla under en begränsad period?

När det gäller äldre svart-vita fotografier där fotografen är okänd, bör man kunna använda bilderna fritt, även kommersiellt. Att ATA äger och bevarar bilderna bör inte spela någon roll. Men dock bör man enligt god sed kreditera ATA. --Fred Chess 26 juli 2005 kl.15.38 (CEST)

Intressant om fair use, citaträtt, bokomslag och annat

Jag läste en artikel i Sydsvenskan idag om ett tvistemål gällande upphovsrätt. Bibliotekstjänst hade recenserat en bok av Walter Kölzer och givit den ganska hård kritik. Efter en misslyckad rättegång stämde Kölzer BTJ en gång till. Denna gång var det för att BTJ i anslutning till recensionen publicerat en bild på bokens omslag och inte uppgivit vem som skapat omslaget, nämligen Ulf Hallén. BTJ hänvisade till branschpraxis, som är att man publicerar omslaget på boken i anslutning til recensionen. Lunds tingsrätt gick på BTJ:s linje och Kölzer får betala 267 252 kronor i rättegångskostnader. Det är branschpraxis hävdar BTJ att man publicerar ett bokomslag intill en recension, oavsett om boken får positiv kritik eller inte. (Jag hittade tyvärr inte artikeln på Internet). I den nya upphovsrättslagen från 1 juli 2005 framhålls att vid användat av ett undantag från upphovsmannens ensamrätt (t.ex. publicering intill recension)namn på upphovsman skall anges. Hovrättens dom har överklagats till HD.

Nu är frågan hur Wikipedia ska ställa sig till dessa. Jag tolkar artikeln som att det är tillåtet och "branschpraxis" att publicera bokomslag i anslutning till en recension/artikel. Vad tror ni? Väsk ✎ 6 juli 2005 kl.14.54 (CEST)

...meningen med bilderna på Wikipedia ska ju även vara att man kan publicera dem vidare, utanför Wikipedia, under samma licens som på Wikipedia. Bokomslag får uppenbarligen inte publiceras annat än i anslutning till en recension. Alltså bör de inte publiceras på Wikipedia. Intressant info dock! :) --ΜΕΓΑΣ ΑΛΕΞΑΝΔΡΟΣ 6 juli 2005 kl.15.00 (CEST)

När det gäller bokomslag, skivomslag, filmaffisher och symboler så använder man dem ofta på engelska wikipedia under fair use klausulen. Enda sättet att visa bilden är ju att visa den upphovsrättsskyddade bilden -- det finns ingen möjlighet att "göra om" den. Om vi har för avsikt att skapa en bra encyklopedi måste vi naturligtvis använda oss av denna princip också. Det gäller då att storleken på det man illustrerar är såpass liten att det inte går att reproducera, ungefär så här: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Babyonemoretime.JPG

Fred Chess 26 juli 2005 kl.13.39 (CEST)

I den nya upphovsrättslagen 1 juli 2005 anges att användandet av bilder i samband med recension inte får ske på Internet. det bör nog även wikipedia ta hänsyn till. Användare:Staffan Teste 4 december 2006 (CEST)

Filmomslag

Är det helt olämpligt att använda sig av omslagsbilder dill filmer typ DVD/VHS i beskrivningarna till dessa verk? En bild säger mer än tusen ord, till dessa artiklar skulle de ge ett avsevärt lyft. Såvitt jag förstår skulle detta vara lagligt enligt fair use även i Sverige, finns det något speciellt skäl till att detta inte görs på svenska wiki? Även omslag till böcker av vikt typ sagan om ringen skulle vara intressanta. proton 25 augusti 2005 kl.19.11 (CEST)

Varumärken

Jag surfade runt bland de svenska lagarna och hittade följande i Varumärkeslag (1960:644):

11 § Författare, utgivare och förläggare av lexikon, handbok eller annan liknande tryckt skrift äro skyldiga att, på begäran av den som innehar registrerat varumärke, tillse, att varumärket ej återgives i skriften utan att det framgår, att fråga är om dylikt märke.

Nu har jag inte läs igenom hela lagen och jag är varken jurist eller kunnig inom immaterialrätt, men som jag tolkar det så är det okej att publicera varumärken (och därmed logotyper) enligt svensk lag. För att vara riktigt på den säkra sidan så bör man alltid uppge att det är ett registrerat varumärke. Det som möjligtvis bromsar är att användningen endast begränsas till lexikonet, vilket inte överensstämmer med Wikipedias krav på "fri reproduktion". // Castrup 2 september 2005 kl.18.36 (CEST)

Tillåt upphovsrättsskyddat material på svenska Wikipedia

Eftersom man i Sverige tydligen får använda andras material om det gör för att ge kritik, så kanske man ska omvärdera hållning på svenska Wikipedia. Att använda den amerikanska "fair use" lagstiftningen -- som man gjorde här tidigare -- är visserligen fel (i synnerhet eftersom det komplicerar andra svenskar att använda bilderna), men det är sannolikt att man i Sverige får använda skivomslag och bokomslag i artiklar som beskriver dem (granskar kritiskt). Detta görs ju mycket ofta i tidningar och på t.ex. bokus.com, och jag tror inte de har frågat alla förlag och skivbolag om lov. Den som önskar kan ju också titta i Nationalencyklopedin, artiklar såsom "Beatles" eller "David Bowie" (eller Bowie, David?), och fråga sig om man där frågat skivbolaget om tillstånd.

Det är väl också tillåtet att alltså använda varumärken, enligt stycket ovan, men jag tror vi får ta bort beskrivningen "fair use" från mallen, och lägga till den svenska lagtexten istället.

Det är nog en tillgång att använda sådant material -- bokomslag och skivomslag är ganska viktiga delar för en artikel som beskriver dem.

Fred Chess 1 januari 2006 kl.15.11 (CET)

Artikeln i NE om David Bowie har en bild från en konsert. Under bildtexten står det uttryckligen: "T. PEDERSEN/PRESSENS BILD". Artikeln om Beatles har också en bild som, vad jag förstår kommer från ett TV-uppträdande 1963. Under bildtexten står det "PA/PRESSENS BILD". Exemplen kan tolkas som att Nationalencyklopedin anstränger sig för att fotograferna ska få ersättning för sina bilder. Thuresson 1 januari 2006 kl.18.35 (CET)

Finns det inte en bild på Sgt Peppers Lonely Hearts Club band i artikeln om the Beatles? Jag vet åtminstone att jag sett det omslaget i någon encyklopedi! / Fred Chess 2 januari 2006 kl.17.33 (CET)

Måste invända. Nog är det helt korrekt att åberopa amerikansk lagstiftning. Servrarna står ju i USA. // habj 27 mars 2006 kl.11.56 (CEST)

Diskussion från Förslag om policy och riktlinjer

Enligt förslag ovan; bör sidan spikas som policy om Wikipedia:Grundprinciperna gör det? Även om principen om att respektera upphovsrätt är solklar, är denna sida med sitt innehåll i dess nuvarande skick tillräckligt bra, och korrekt för att spikas som policy? IMO kunde det duga bra med att spika grundprinciperna, och låta den här växa på sig lite. Det är ett svårt ämne. // Habj 30 januari 2006 kl.10.11 (CET)

Håller med Habj här. Vi behöver en policy, och inte bara en riktlinje om upphovsrätt, men den här känns inte tillräckligt bra ännu.--sanna 7 februari 2006 kl.16.40 (CET)

Det enda problemet är dock hela GNU FDL-kopplingen, som är minst sagt tvivelaktig under svensk upphovsrättslag. Jag tycker nog att hela frågan om upphovsrätt i svenska Wikipedia bör grundas på svensk lag, oavsett om servern står i USA eller ej, eftersom material i svenska Wikipedia nästan uteslutande kommer att vidareanvändas av svenskar (och till viss mån finlandssvenskar). Och medan GNU FDL är konstruerat med tanke på text och dataprogram, så är problemet med vidareanvändning nästan uteslutande en bildfråga - och såvitt jag förstår, så är det inte självklart ens i engelska Wikipedia att GNU FDL är tillämpligt på bilder. Thomas Blomberg 26 februari 2006 kl.18.47 (CET)

Dokumentet bör vara så internationellt giltigt som möjligt. Amerikansk upphovsrätt är utan tvivel tillämplig så länge servrarna står i USA. Utöver detta är svensk lagstiftning tillämplig för Wikipediadeltagare från Sverige. För mig gäller för tillfället australisk upphovsrätt. Dessa är inte varandra uteslutande. Men jag håller med om att det inte är bra om man helt struntar allt annat än amerikansk lagstiftning.

Det vore minst sagt märkligt om GFDL (som i första hand är avsett för dokumentation – illustrationer inräknade – inte datorprogram, som istället bör använda GPL) inte vore tillämplig på bilder, eftersom licensens första avsnitt anger att licensen kan användas för "any manual or other work, in any medium" och specifikt listar transparenta bildformat (i bemärkelsen öppet standardiserade bildformat som lämpar sig för redigering). GFDL har flera allvarliga brister, men jag förstår faktiskt inte alls varför det skulle föreligga några som helst oklarheter på den här punkten.

—LX (diskussion, bidrag) 8 oktober 2006 kl. 08.35 (CEST)

Dags att rensa ut skärmdumpar på svenska Wikipedia?

Diskussionen nedan kommer ursprungligen från Bybrunnen, och flyttades hit 27/3

Sedan en tid tillbaka har jag för mig att man inte bör ladda upp skärmdumpar från upphovsrättsskyddade datorprogram på svenska Wikipedia. Om en raderas så bör samma sak göras med samtliga. Formuleringen i Mall:Screenshot kanske bör ändras till en liknande den som används på Wikimedia Commons (commons:Template:Screenshot), där bilden också automatiskt anmäls till radering om man lägger in mallen på en bildbeskrivningssida. /DCP 18 februari 2006 kl.20.33 (CET)

Jag jobbar på det. Däremot funderade jag på en sak, det är ju så himla tråkigt att vi inte kan illustrera artiklar om tv-spel. Vad sägs om att göra undantag för spelens titelskärmar, och märka upp dem som logotyper? Alternativt använda någon ny mall? Det skulle göra spelartiklarna mycket trevligare att läsa. /Grillo 19 februari 2006 kl.04.33 (CET)

Du säger tv-spel – någon annan skulle säkert säga filmer, böcker eller skivomslag. —CÆSAR ☢ 19 februari 2006 kl.09.02 (CET)

Snarare borde man avskaffa det här (vad jag kan förstå) godtyckliga undantaget att tillåta "fair use" för logotyper. Det är många artiklar som skulle bli roligare med en bild, men i de flesta fall är våra regler för stränga för det./Nicke L 19 februari 2006 kl.11.16 (CET)

Är det en egen påförd regel detta att inte få ha skärmdumpar av program när ett program skall illustreras eller är det någon som har tolkat upphovsrättslagen ordentligt? P.o.h 19 februari 2006 kl.09.34 (CET)

Jag undrar om det inte är en övertolkning. Man har ju citaträtten. Det går ju inte riktigt att jämföra med ett foto som i sig utgör hela verket - en skärmdump av ett program/spel/operativsystem är en ytterst liten del och jag har aldrig hört att någon som publicerat skärmdumpar på webben hamnat i upphovsrättsorganisationernas klor. Samma gäller bilder på böcker om man publicerar en bokrecension eller liknande. Låt oss inte gå till överdrift. --Strangnet 19 februari 2006 kl.10.51 (CET)

Det är en oerhörd överdrift att inte tillåta några skärmdumpar alls på Wikipedia. Att publicera en skärmdump på en film/program/datorspel orsakar ingen som helst skada för upphovsmannen och är därför helt i sin ordning. —Petter 19 februari 2006 kl.15.33 (CET)

Var ska vi i sådana fall dra gränsen? Vid en låttext? Vid en hel film eller en hel bok? Vem ska dra den gränsen? Du? Alla användare? Vem bedömer vem som tar skada? Du? Det är svåra frågor... Det är därför det står under textrutan varje gång man redigerar att man ska tänka på upphovsrätten: Wikipedia ska vara en fri encyklopedi. För min del har jag inga problem med att se att några artiklar blir utan bild framför att någon ska känna att hans/hennes grejer är publicerade olagligt på Wikipedia. Ta gärna en titt på Wikipedia:Projekt fria bilder om du vill ha mer information. Hannibal 19 februari 2006 kl.15.42 (CET)

Förutsatt att bilden föreställer ett pågående spel så måste den väl ha egen verkshöjd då man ju själv tillför bilden någonting (genom exempelvis den stad man bygt i simcity eller det poängtal man kommit upp till i Super Mario bros.). Något annat vore ungefär lika logiskt som att en bild på en människa skulle tillhöra den som mönsterskyddat tröjan personen bär. Kanske är det en annan sak med titelskärmar.

Jag tycker inte att vi ska utgå från huruvida någon känner "att hans/hennes grejer är publicerade olagligt på Wikipedia". Vad upphovsrättsinnehavaren "känner" är irrelevant, det enda vi ska bry oss om är huruvida de kan dra oss inför domstol. Muneyama 19 februari 2006 kl.16.02 (CET)

Det tycker jag med. Fast anledningen till att vi inte tillåter t ex bokomslag under fair use är ju något annat än juridisk. Servrarna för svenska Wikipeda ligger ju i Florida, och vi borde därför kunna göra samma rättsliga antaganden som engelska Wikipedia. Diskussionen är väl snarare ideologisk. Jag kan förstå argumentet att vi vill göra en helt fri encyklopedi, där allt material är publicerat under fria licenser. Det innebär ju då tyvärr en tråkigare encyklopedi, där en artikel om en bok aldrig kan illustreras på ett uppenbart sätt. Personligen tycker jag att vi ska utnyttja oss av de friheter som copyrightlagstifning (än så länge) ger oss, dvs fair use enligt en gemensam tolkning för hela Wikipediaprojektet. För vi kommer ju inte undan gränsdragningsfrågan, Hannibal, svenska Wikipedia har ju också valt en rätt godtycklig gräns där vi tillåtor loggor och textcitat. /skagedal^[prat] 19 februari 2006 kl.16.24 (CET)

Att påstå att ett pågående spel har egen verkshöjd är som att hävda att om man lägger in en liten prick i nedre vänstra hörnet på en film så kan inte filmens upphovsmän hävda att det är "deras" film, eftersom man har tilllfört bilden någonting. Och det är lika galet att lägga ribban strax under vad som är processbart: Wikipedia ska vara fri - det är en av grundprinciperna, och därför ska ingen behöva fundera på om materialet på Wikipedia är olagligt eller inte. När det finns olika ståndpunkter i den här frågan är försiktighetsprincipen att föredra framför inställningen "så länge innan kan bötfälla oss så får vi göra vad vi vill". Hannibal 19 februari 2006 kl.16.26 (CET)

Hannibal, du vet såväl som jag vad ett citat är - en hel text eller bok är inte det och det påstod jag aldrig heller. Om det missförstods är jag ledsen om jag var otydlig... ---Strangnet 19 februari 2006 kl.16.33 (CET)

Till alla ovan: Jag vet mycket väl anledningen till att vi inte tillåter detta, och har själv arbetat för att få bort logotypundantaget. Jag är ganska "extrem" när det gäller licenserna och vill egentligen inte tillåta någon typ av "fair use"-bilder. Citaträtten ska inte vara tillämplig på Wikipedia, eftersom alla bilder ska kunna användas även utanför Wikipedia. Däremot tycker jag att väldigt många artiklar är extremt tråkiga eftersom de helt saknar bilder. Sen undrar jag om inte titelskärmar till spel inte kan räknas som logotyper... Om inte, glöm mitt förslag och låt det inte gå alltför långt, för det hela var bara ett förslag till ett litet undantag och var inte menat som ett försök till en principdiskussion. Principdiskussionen har redan vunnit på svenska Wikipedia, och den är att hålla samma regler som Commons, en princip jag generellt gillar. /Grillo 19 februari 2006 kl.16.44 (CET)

Ok. Jag stödjer ditt förslag att tillåta skärmdumpar av spels titelskärmar. /skagedal^[prat] 19 februari 2006 kl.17.22 (CET)

Logiken att dessa skärmdumpar ska tillåtas för att de gör artiklar om spel mycket trevligare att läsa, saknar IMO all logik. Antingen vill vi ha fritt innehåll, eller också inte... // habj 26 februari 2006 kl.23.24 (CET)

Logotyperna då? /Grillo 27 februari 2006 kl.12.17 (CET)

Ja, vad är logiken bakom att vi tillåter just loggor under fair use? Det har jag aldrig fattat. // habj 27 februari 2006 kl.13.51 (CET)

Inte jag heller. Bort med logotyperna, tycker jag./Nicke L 27 februari 2006 kl.13.56 (CET)

Vill endast påminna om att jag nu skapat Mall:Free screenshot som är avsedd för skärmdumpar som visar program/spel och liknande som går under fria licenser. – Insulto 27 februari 2006 kl.17.16 (CET)

Gamla vykort

Katarina Renman-Claesson är doktorand vid Juridicum vid Stockholms universitet och sysslar med upphovsrättsfrågor. Hennes svar på mina frågor kan säkert vara av intresse:

Frågan om upphovsrätt för bilder är ständigt aktuellt. Enligt den tolkning av
den svenska upphovsrätten som Wikipedia har gjort kan bilder av svenska fotografer
publicerade i Sverige före 1944 användas helt fritt.

Som stöd för detta finns Henry Olssons "Copyright" där författaren påstår att
bilder vars upphovsrätt gått ut 1994 kan användas fritt. Jag har just läst din
skrift "Kort om upphovsrätt" som dock inte ger något stöd för detta (eller direkt
säger emot det heller).

Kan alltså bilder från före 1944 användas helt fritt? Jag och andra på Wikipedia
skulle uppskatta om du hade tid att svara på detta.

Katarina Renman-Claessons svar:

När det gäller fotoskyddet är det viktigt att skilja på det upphovsrättsliga
skyddet för fotografiska verk som gäller intill utgången av det sjuttionde
året efter det år då upphovsmannen avled och det närstående skyddet för icke-
originella fotobilder, där skyddet gäller till dess femtio år har förflutit
efter det år då bilden framställdes.

Så vad gäller din fråga "Kan alltså bilder från före 1944 användas helt fritt?"
så beror det på om det är verk eller fotobilder. Alla fotografiska verk vars
upphovsrätt gått ut i år , dvs. de vars upphovsman dog 1935,  samt alla fotobilder
som togs före 1955 kan fritt användas. (Finns också lite specialbestämmelser
avseende verk där man inte känner till upphovsmannen, för sådana gäller
upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket   
offentliggjordes. )

Och hur vet man vad som är vad ? Ja, svårt att svara exakt på, men fotokonst är
naturligen klassade som verk, emedan det avseende andra fotobilder beror på
originaliteten i bilden

Jag vet inte om du tittat i min senaste version från okt 05, där jag skrivit
ngt mer om fotoskyddet http://www.juridicum.su.se/IRI/karc/kortupphovsratt.pdf.
Där beskrivs de ngt invecklade övergångsbestämmelser som kom i samband med 1994-års
lagändring som förde in fotoskyddet i upphovsrättslagen.

Av Renman-Claessons skrift framgår att för bilder som är tagna före 1969 finns ett skydd som gäller i 50 år efter fotografens död förutsatt att bilden har ett "konstnärligt eller vetenskapligt värde". För bilder från före 1969 som inte har ett sådant värde och som inte heller är fotografiska verk finns inget skydd i den svenska upphovsrättslagstiftningen.

Vad menas med "konstnärligt och vetenskapligt värde". Saken har aldrig prövats i domstol. I de tolkningar som har gjorts har man ändå tagit för givet att bilder med konstnärligt och vetenskapligt värde i regel ändå skyddas som fotografiskt verk, dvs. 70 år efter fotografens död.

Ett fotografiskt verk är inte heller väl definierat i lagstiftningen. I facklitteratur säger man att bilden ska förmedla fotografens individualitet eller dennes konstnärliga uttryck: genom motivval, genom udda beskärning, perspektiv, fördelning av ljus och skugga eller retuschering.

Om en bild är ett fotografiskt verk eller inte måste alltså bedömas från fall till fall. Frågan lär bli aktuell när användare laddar upp bilder tagna före 1969. Thuresson 26 april 2006 kl.17.42 (CEST)

Fortfarande oklart, alltså... Jag gissar att vi får leva med detta, men vi bör kanske formulera en policy som kan utgöra en rimlig tolkning av detta och sedan skicka den tillbaka till Katarina Renman-Claesson för synpunkter. Vi måste också göra en licensmall till Commons som kortfattat förklarar hur saker ligger till och innehåller hänvisningar till lagrummen (med länk till notisum.se och kanske till Renman-Claessons PDF-fil). När det gäller vykort skulle jag nog våga gissa att de inte kan bedömas ha ett konstnärligt värde, eftersom åtminstone de allra flesta äldre vykort saknar all originalitet, och i själva verket igenkännbarhet (och därmed brist på originalitet) tenderar att vara själva syftet med bilderna. Celsius 26 april 2006 kl.18.00 (CEST)

Det finns sedan tidigare Mall:Fritt foto samt tillhörande diskussionssida. Eventuellt måste också commons:Template:PD-Sweden göras om. Thuresson 26 april 2006 kl.21.17 (CEST)

Commons-taggen måste absolut göras om, eftersom det är särskilt viktigt där att förklara villkoren för användning på ett tydligt sätt, både på svenska och engelska och med relevanta länkar. Celsius 26 april 2006 kl.22.33 (CEST)

Det är fortfarande en sak som är obesvarad. Bilder som var fria enl. den gamla lagen, men ofria enl. den nya lagen, blev dessa bilder ofria när den nya lagen tillkom 1994? //Tåggas 27 april 2006 kl.14.12 (CEST)

Upphovsrätt och skärmdumpar

Den här diskussionen har flyttats hit från Wikipedia:Bybrunnen.

Jag har länge funderat över hur det kommer sig att skärmdumpar rent upphovsrättsligt inte tillåts på svenska WP. Citaträtten gäller kanske inte bilder (jag har inte koll på det legala), men datorspelstidningar och annan facklitteratur använder ju frekvent skärmdumpar från både program och spel, dessutom i vinstsyfte. Känns det då som en överhängande risk att WP skulle få legala problem av att publicera skärmdumpar?

Att tillåta skärmdumpar från t.ex. spel eller filmer skulle dramatiskt öka kvalitén på många artiklar. Om någon har lite insikt i detta så vore ett svar på detta helt underbart, för jag tycker att de upphovsrättsliga begränsningarna på svenska wikipedia idag faktiskt gör att kvalitén på artiklarna generellt försämras. Tack. --Notwist 14 april 2006 kl.21.58 (CEST)

Jag håller helt med dig och tycker det är tråkigt om juridisk byråkrati gör att vi inte kan beskriva datorprogram lika bra som vi skulle önska. Jag misstänker också att det i praktiken inte skulle implicera någon problematik att publicera skärmdumpar, men jag vill gärna se någon mer juridiskt kunnig uttala sig i frågan. --Andreas Rejbrand 14 april 2006 kl.23.39 (CEST)

Vi kan inte göra det eftersom bilderna helt enkelt är skyddade. Speltidningar och liknande har tillstånd att publicera sådana bilder, och kan även tillämpa citaträtten. Vi kan inte tillämpa citaträtten vad gäller bilder på samma sätt, eftersom allt material ska gå att föra vidare under GFDL, även bilderna. Läs mer under Wikipedia:Frågor om bilder. Men visst vore det trevligt med ett undantag för fair use med screenshots, precis som med logotyper och emblem. /Grillo 15 april 2006 kl.01.28 (CEST)

Varför inte skicka iväg ett emejl till någon tillverkare eller distributör, berätta vem du är, vad Wikipedia är för något och fråga om de har någon bild som vem som helst kan använda till vad som helst? Jag har själv testat med Folkpartiet och Miljöpartiet och det har gått bra. Thuresson 15 april 2006 kl.01.42 (CEST)

Självklart går det bra, men du missar problematiken. Jag ser inte meningen med att behöva fråga om lov för att använda precis vad som helst. Logotyper är ett bra exempel på något som är så självklart att ingen skulle reagera negativt på att det används i Encyklopediska sammanhang, och därför är det tillåtet. Vem tror, helt seriöst, att något företag skulle reagera på en skärmdump från t.ex. ett spel eller ett program (förutsatt att det inte är någon läckt beta-version, men det är en helt annan diskussion) --Notwist 15 april 2006 kl.18.46 (CEST)

Bilder på Wikipedia ska kunna användas fritt av vem som helst, hur som helst, det är en av grunderna av Wikipedia som inte bör ruckas på med ännu fler undantag. Bilderna ska inte bara kunna användas i just encyklopediska sammanhang utan helt fritt. Egentligen borde alla bilder här kunna laddas upp på Commons och det går inte med skärmdumpar. Läs gärna Commons:Licensing#Screenshots. Det var dumt att göra ett undantag för logotyper och emblem, man bara för att man gjort en mindre eftergift som en kompromiss bör inte det tas som att man kan göra ännu fler och underminera en betydelsefull grundprincip. Argument av typen, tillåter man A och B kan man lika gärna tillåta C och D och så går det ett tag och så kommer "Men tillåter man C och D kan man ju lika gärna tillåta resten av alfabetet också" och då har vi ingen fri encyklopedi längre.Jimbo Wales har uttalat sig om att man egentligen borde ta bort alla s.k. fair use-bilder från den engelskspråkiga wikipedia, varför ska då vi, som äntligen kommit en god bit på väg att få ordning på problematiken kring upphovsskyddade bilder, börja att gå i motsatt riktning? Wikipedia ska vara en fri encyklopedi, med fritt material, utan diverse undantag och specialregler, det som gäller på Commons ska även gälla här. / Elinnea 15 april 2006 kl.19.16 (CEST)

Väl talat av Elinnea! /Nicke L 15 april 2006 kl.19.17 (CEST)

Håller med Notwist i att man ska tillåta skärmdumpar. Skärmdumpar är tillåtna att använda, så då tycker jag man ska använda dem. / Fred Chess 15 april 2006 kl.21.25 (CEST)

Definiera "tillåtna". // habj 15 april 2006 kl.21.34 (CEST)

Att säga att det är en grundprincip att bilder på wikipedia ska gå att använda fritt är väl lite småtokigt. Enwiki tillåter bilder under fair use, som bedöms vara fair use i den artikel där de används men inte kan utlovas gå under fair use i andra sammanhang (jo de håller på att strama upp det där väsentligt). Däremot har svwiki valt den väg som Elinnea beskriver. // habj 15 april 2006 kl.21.36 (CEST)

Vi hade en sån här diskussion senast i februari. Den ligger f.n. på Wikipediadiskussion:Upphovsrätt#Dags att rensa ut skärmdumpar på svenska Wikipedia?. // habj 15 april 2006 kl.21.39 (CEST)

Alltså, för att svara på ovan, så menar jag att "tillåtna" innebär att det skulle vara tillåtet att använda skärmdumparna i sin egen tidning, publikation, bok, novell, instruktionsmanual, osv. (under förutsättning att man anger spelet och dess tillverkare). Min uppfattning är att "fair use", däremot, ofta innebär att man kopierar ett foto från någon annanstans, ex. ett foto på en:Kurt Cobain, vilket man inte kan göra i Sverige. Men jag tror man kan använda ett CD-omslag, eller som det nu gäller, en skärmdump från ett dataspel.

Men eftersom jag själv inte är helt säker på det juridiska, är jag för att behålla status quo tills vidare. / Fred Chess 15 april 2006 kl.21.49 (CEST)

Hur är det med upphovsrätten?

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från Bybrunnen, och flyttades hit den 23 juni 2006 kl.11.07 (CEST)

Jag har under ett par helger besökt två av Sveriges vackraste slott, nämligen Läckö och Skokloster. Inför de guidade visningarna på respektive ställe meddelade guiden särskilt att fotografering inomhus inte var tillåten eftersom "Nationalmuseum har upphovsrätten". Stämmer verkligen detta? Om fotografering inte är tillåten med tanke på att blixtljus kan vara skadligt hade jag förstått det - men är inte statsägda fastigheter tillåtna att fotografera invändigt och utvändigt (och publicera på WP), på samma sätt som bilder och texter från t.ex. officiella myndigheters hemsidor är tillåtna? Hur är det med historiska porträtt, t.ex. tavlor av drottning Kristina och Carl-Gustaf Wrangel? Riggwelter 12 juni 2006 kl.11.19 (CEST)

Jag har svårt att se någon juridisk grund för en sådan förmaning. Att förbjuda fotografering med hänvsning till upphovsrätten låter suspekt, särskilt med tanke på att Nationalmuseum i sig knappast skapat några alster, vilket gör det lite svårt för dem att inneha upphovsrätt. Upphovsrätten säger att byggnader får avbildas fritt (2 kap. 23 §). Frågan är om det även gäller interiörer, men åtminstone för enskilt bruk eller användning enligt citaträtten (2 kap. 23–24 §) borde det vara okej. Förmodligen har de dock rätt att förbjuda fotografering med godtycklig eller ingen motivering, så länge besökaren är informerad när kontrakt ingås (det vill säga biljett löses).

Såvitt jag vet är bilder och texter från myndigheters hemsidor inte per automatik undantagna från upphovsrätten. 1 kap. 9 § undantar bland annat myndighetsbeslut och yttranden av svenska myndigheter, men jag tror nog att ett fotografi som någon kommun köpt från någon bildbyrå för användning i sin webbprofil förblir skyddat.

Historiska porträtt bör i regel vara fritt fram att avbilda och sprida, förutsatt att upphovsmannen varit död i minst 70 år (4 kap.) Restaurationsarbeten kan inte rimligtvis anses uppnå verkshöjd i normalfall.

(Jag är inte advokat.) —LX (diskussion, bidrag) 12 juni 2006 kl.15.04 (CEST)

Det är bullcrap att museet äger upphovsrätten. Vad de kan göra är att kasta ut dig om de har fotoförbud och du bryter mot deras regler, inget annat. Som jag förstått det har de inte ens rätt att radera dina bilder. /Grillo 12 juni 2006 kl.21.54 (CEST)

Det ni säger är mycket i linje med vad jag själv tycker - men det jag gärna skulle vilja kunna göra är att, när jag besöker ett slott, helt enkelt kunna ta en diskussion och hävda att de inte kan förbjuda fotografering med hänvisning till upphovsrätten och att, så länge jag inte gör något som skadar inventarier eller byggnad (t.ex. använder blixt) inte kan stoppa mig från att ta bilder och publicera på WP (vilket jag verkar kunna göra enligt upphovsrätten, 2 kap. 23 §). LX, du nämner att de förmodligen har rätt att förbjuda fotografering utan motivering - kan du utveckla det? Grillo - du sätter fingret på den springande punkten - det är just själva förbudet jag vill kunna kringgå genom att hävda någon form av paragraf/-er. Riggwelter 13 juni 2006 kl.09.38 (CEST)

Vad jag syftade på var att om man får tillträde till en byggnad på överenskomna villkor så är det en form av kontrakt, där man kan stipulera i princip vilka villkor som helst. Godkänner man inte fotoförbudsvillkoret så kan man alltså inte få tillträde till byggnaden, och om man går in har man i praktiken godkänt villkoret. Om så är fallet har alltså upphovsrätten ingen betydelse, eftersom andra hinder föreligger. Om inträde sker mot betalning måste den som löser biljett dock rimligtvis informeras om villkoret innan de betalar, till exempel genom skyltning. —LX (diskussion, bidrag) 13 juni 2006 kl.17.44 (CEST)

Det finns ingen upphovsrätt som förbjuder någon att ta ett kort, speciellt inte för hundratals år gamla föremål. Publicering av avbildningar av upphovsrättsligt skyddade verk (en målning till exempel) kan falla under det ursprungliga verkets upphovsrätt (eller brist på sådant skydd) eftersom avbildningen i allmänhet saknar verkshöjd. Däremot är ett museum eller ägare helt i sin rätt att vägra besökare att fotografera i lokalerna, vilket är vad man faktiskt gör både på SHM och Skokloster (du kan vad jag förstår förbjuda besökare att fotografera i ditt hem om du vill, du behöver nog inte ens hänvisa till säkerhetsförhållanden). Jag har försökt få fotografera på Skokloster, och redde då någorlunda ut varför jag inte fick (förlåt om några detaljer har suddats ut i mitt minnessåll). När man frågar personal på platsen får man vaga svar och det är nog egentligen inte så konstigt, upphovsrätt är svårt. Jag har mötts av samma felaktiga svar på flera olika museer. Prat om upphovsrätt för bilderna är strunt, däremot kan vem som helst förbjuda fotografering i sina lokaler av vilken orsak de vill (undantaget bara vissa förbehåll som diskriminering och liknande). Om man vill fotografera på exempelvis Skokloster eller SHM ska man i god tid före ansöka om ett tillstånd hos respektive museum/stiftelse. Det brukar gå att reda ut frågetecknen. På SHM gick det bra att fotografera och få deras (värdelösa) tillstånd att publicera mina bilder efter att ha intygat att jag inte tänkte ta betalt för publiceringen. // OlofE 13 juni 2006 kl.10.58 (CEST)

Postage stamps from Sweden

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från Bybrunnen, och flyttades hit den Gunnar Larsson

Is it allowed to upload Swedish postage stamps to Wikimedia Commons? The reason for my question is that I want to insert two stamps (look here) of the Swedish music group ABBA to the German article of this band. German post stamps, for example, are like public domain (Public domain This image is in the public domain according to German copyright law because it is part of a statute, ordinance, official decree or judgment (official work) issued by a German federal or state authority or court).
It would be great if I could upload these images because ABBA is an important band

-- user THOMAS from the German Wikipedia

Posten says "Frimärken är skyddade enligt upphovsrättslagen och får inte avbildas utan tillstånd.", which basically means that Swedish stamps cannot be pictured without permission. So, I suppose it is not allowed to upload them to Commons. --Boīvie 14 augusti 2006 kl. 21.04 (CEST)

Also check out these pages en:User:Chmod007/Posten Frimärken emails and en:User:Chmod007/Swedish postage stamps --Boīvie 14 augusti 2006 kl. 21.25 (CEST)

Årtalsinfo kopierat från "Sveriges historia i årtal"

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 25 oktober 2006 kl. 20.49 (CEST)

Mycket av informationen för åtminstone vissa årtal verkar vara mer eller mindre kopierad från "Sveriges historia i årtal", se Diskussion:1661. Såvitt jag kan se så är det ett upphovsrättsbrott och vi måste åtgjärda det på något sätt, men hur? Det blir ett bautajobb att gå igenom alla artiklarna.

Stämmer min tolkning att det är ett upphovsrättsbrott. I så fall, har någon en alternativ lösning till att gå igenom artikel för artikel och plocka bort den ditlagda informationen? Gunnar Larsson 2 oktober 2006 kl. 02.31 (CEST)

Man får citera, men då måste det ju ske enligt god sed, genom att upphovsmannen anges. Om man tills vidare låter en robot lägga in en tillfällig mall med uppgifter om varifrån texten delvis är hämtad, löser man kanske problemet akut, även om texten måste justeras senare. Jag vet inte? //--IP 2 oktober 2006 kl. 09.31 (CEST)

Om inte användaren själv kan tala om vilka artiklar det gäller är det nog enklast och smärtfriast att bara rulla tillbaka alla användarens redigeringar i årtalsartiklar. Det är kanske trist för användaren, men det står sig slätt emot upphovsrätten som vi måste respektera. Om någon har boken ifråga och har lust att sitta och kontrollera alla artiklarna så... // OlofE 2 oktober 2006 kl. 09.41 (CEST)

Som jag tidigare har erkänt (på Diskussion:1661) är det jag, som är den skyldige i denna fråga. Jag kan mycket väl tänka mig att gå igenom årtalsartiklarna och ändra på formuleringarna, så att de inte längre är skrivet på samma vis som i denna bok (som jag har). Jag anser dock, att det ska räcka med detta. Det kan inte anses som upphovsrättsbrott, om det finns med samma uppgifter som i boken, men formulerade på ett annat sätt. Författarna av denna bok må ha ensamrätt till formuleringarna, men inte uppgifterna. Om formuleringen "Sverige sluter förbund med Danmarks fiende i söder, hertigen av Holstein-Gottorp" ändras till "Sverige ingår en allians med hertigen av Holstein-Gottorp, vilket effektivt inringar Danmark, som är gemensam fiende till dessa båda parter" kan detta inte längre ses som fel, eftersom ingen enskild författare kan ha ensamrätt till uppgiften att något hände. I sådana fall skulle ingenting få stå på någon sida här på Wikipedia, eftersom alla uppgifter redan finns någon annan stans från början.

Vad gäller inläggandet av en mall om varifrån uppgifterna är hämtade görs detta enklast på årtalsmallarna Årtal 1-799, Årtal 800-1599 och Årtal 1600-2399, eftersom man då kan göra tre ändringar, vilka slår igenom på samtliga årtalsartiklar från år 1 till 2030. Detta kan jag också göra och då på ett enkelt sätt begränsa detta till de år boken omfattar (750-2002) även om det är långtifrån alla uppgifter på dessa artiklar, som är plagierade. /Anders E "Ludde" Lundin ^{Diskussion Bidrag} 2 oktober 2006 kl. 14.12 (CEST)

Problemet är att du har kopierat själva texten för t.ex. ett årtal (t.ex. 1661) från "Sveriges historia i årtal", sen har du bara formulerat om den. Sen har du gjort likadant med de följande åren. Det medför att du mer eller mindre kopierat boken. Om har gjort ett urval för de olika åren och "Sveriges historia i årtal" innehåller betydligt mycket mer information och du bara tagit med det viktigaste så det ju så klart ok, som du skriver "eftersom alla uppgifter redan finns någon annan stans från början". I så fall ber jag om ursäkt för att ha dragit igång det hela. Det var dock inte det intryck jag fick av Bengts inlägg på 1661.

Ditt förslag att lägga in det i mallen i enlighet med vad IP tyckte låter bra. Gunnar Larsson 2 oktober 2006 kl. 14.54 (CEST)

Hur ska man då få lägga in uppgifter? När det gäller just en sådan här bok måste allt som står i den få dyka upp på årtalsartiklarna här, men med annan formulering. Om vi fortsätter med 1661 som exempel: Ska uppgifterna om riktlinjerna för Sveriges ekonomi, KB:s uppdrag att arkivera trycksaker och fördraget med England inte få nämnas där, bara för att det finns i boken? Nu är säkert långtifrån alla uppgifter på årtalsartiklarna korrekta, men om vi skulle förutsätta att de är det visar de vad som hände det år de handlar om. Jag förstår då inte hur resonemanget går att hålla. "Nej, det får inte stå här, för uppgiften finns redan i en annan källa, visserligen med annan formulering, men ändå." Det kan finnas 20 källor som talar om uppgiften om KB:s uppdrag med trycksaker, ska den då inte få finnas med i artikeln? Jag förstår inte. /Anders E "Ludde" Lundin ^{Diskussion Bidrag} 2 oktober 2006 kl. 15.08 (CEST)

Faktum är att det är olika om man utgår från svensk upphovsrätt eller amerikansk fair use. Enligt svensk rätt finns inga som helst förbehåll att ta hela faktainnehållet i en bok, så länge som det inte ligger alltför nära originalet i gestaltningen. Men det får som sagt inte vara så nära texten att det är en direkt återgivning. I praktiken är detta en bedömningsfråga hur mycket olikt det måste vara. Om det låter praktiskt taget likadant, så ska det inte vara kvar.//--IP 2 oktober 2006 kl. 15.18 (CEST)

En avgörande skillnad ligger också i hur mycket credit författaren får. Skriver man "Bertil Hansson menar att" ska det förstås vara så likt hans ord som möjligt, men om man inte anger någon källa alls, ska likheten med ett annat verk vara obefintlig helst.//--IP 2 oktober 2006 kl. 15.22 (CEST)

Jo, men jag säger ju, att det inte är några problem att formulera om det hela. Det kommer ta tid, ja, men det går att göra. Därmed anser inte jag, att gestaltningen ligger för nära originalet. Hur menar ni, att likheten skall kunna undvikas på dessa årtalssidor i övrigt. Det är en punktlista, uppställd årsvis, precis som i boken, så därmed kan vi alltså inte ha dessa årtalsartiklar. För övrigt finns det en annan bok, som också heter "Sveriges historia i årtal". Den är skriven av Hans Jägerstad, utgiven 1975. Jämför man dessa båda böcker har de också en liknande uppställning. Uppgifterna är desamma, eftersom dessa händelser är vad som inträffade respektive år, men naturligtvis är formuleringarna i den nyare boken annorlunda. Enligt det här rådande synsättet skulle ju 2003 års bok också vara lagbrott, men uppenbarligen har Historiska Media givit ut den ändå. Stäm genast bokförlaget i så fall! /Anders E "Ludde" Lundin ^{Diskussion Bidrag} 2 oktober 2006 kl. 15.31 (CEST)

Problemet är inte vad som kommer att vara, utan vad som är och tydligen har varit under en tid. Så fort man trycker "Spara", så publicerar man det man har skrivit.//--IP 2 oktober 2006 kl. 15.33 (CEST)

När man bedömer om något är plagiat tar man hänsyn till om det är ett eget intellektuellt skapande. När det gäller årtalsartiklar ochu rval, bör det vara en egen bedömning, ett eget urval. och framför allt, en egen formulering.//--IP 2 oktober 2006 kl. 15.35 (CEST)

Hur kan man göra ett urval ur denna bok? Ska jag bedöma att uppgiften om vänskapsfördraget är tillräckligt viktig, men inte KB:s uppdrag att arkivera trycksaker? Dessutom har jag använt 10-20 källor för uppgifterna på årtalssidorna, även om jag har tagit formuleringen ur just denna bok. Tänker vi oss in i den teoretiska situationen, att det finns en annan källa, där det finns 100 uppgifter för detta årtal kanske jag själv har bedömt 20 av dem som viktiga. Med stor sannolikhet återfinns de allihop i denna bok ("Sveriges historia i årtal"), så då är ju bedömningen gjord utifrån en annan källa.

Skall jag göra den bedömningen att "Uppgiften om vänskapsfördraget med England finns ju med på sidan 1661, så uppgiften om KB:s uppdrag får inte finnas med, för då finns där för många uppgifter som redan finns i en annan källa" t.ex.? /Anders E "Ludde" Lundin ^{Diskussion Bidrag} 2 oktober 2006 kl. 16.02 (CEST)

Vladimir Moskau använde för ett tag sedan följande citat här på Bybrunnen: "Upphovsrätten omfattar inte själva ämnesvalet, idén eller faktainnehållet. Det står självfallet fritt för en person att i ett verk beskriva, kommentera etc. en ... företeelse som någon annan upphovsman redan tagit upp i ett verk. I sakens natur ligger att vissa ordval nödvändigtvis då måste bli desamma. För verkshöjd förutsätts ett ordval och en utformning som gör det osannolikt att två författare oberoende av varandra skulle uttrycka sig på samma sätt" (Källa: Justitiekanslerns beslut 1999-04-15).

Alltså, har plockat du det viktigaste från lite varstans är det ok, eftersom det är osannolikt att någon annan skulle sätta ihop det på samma sätt. Har du däremot konsekvent bara tagit punkterna från "Sveriges historia i årtal" och formulerat om dem är det inte ok. Det finns givetvis inga hinder för att ta upp en viss uppgift a la vänskapsfördraget med England. Problemet är om man konsekvent har med samma uppgifter som en annan bok.

Ren konkret: har du bara tagit de uppgifter du bedömde som viktigast från "Sveriges historia i årtal" så borde det vara ok som det är. Har du däremot tagit alla uppgifter som fanns i "Sveriges historia i årtal", formulerat om och lagt in dem behöver vi åtgärda det. Gunnar Larsson 3 oktober 2006 kl. 22.23 (CEST)

Denna diskussion tangerar den diskussion som just nu förs på WP:SFFR/De 50 bästa etc. Bland annat med tanke på Feist versus Rural tycker jag att det är problematiskt när en Wikipedia-artikel baseras på en artikel i ett annat (upphovsrättsskyddat) uppslagsverk om urvalet av fakta är det samma. Speciellt besvärligt blir det naturligtvis när bara smärre omformuleringar har skett jämfört med originalet. Tyvärr är detta inte helt ovanligt på Wikipedias svenska upplaga; jag har uppmärksammat nästan-kopieringar från Nationalencyklopedin av flera olika användare tidigare. /Essin 3 oktober 2006 kl. 00.39 (CEST)

Visserligen tangeras ämnet, men det är ändå inte detsamma. Jag har läst De 50 bästa-diskussionen och jag kan hålla med om, att listan över de 50 bästa böckerna kanske inte skall återges här på Wikipedia, utan att man endast bör omtala vad den innebär. I detta fall anser jag dock, att situationen är annorlunda. När det gäller historiska händelser kan man inte hävda att "Vi har angett slaget vid Breitenfeldt, Gustav II Adolfs död vid Lützen, Westfaliska freden, freden i Roskilde, slaget vid Lund, slaget vid Narva, slaget vid Poltava och Karl XII:s död vid Fredrikshald på vår lista över händelser under stormaktstiden, så om du vill göra en lista över händelser under stormaktstiden får du inte ta med dessa".

För att ta ett litet obskyrt exempel ur ovannämnda bok (nu citerar jag boken):

"1842: Haparanda grundas."

Kan man då hävda, att "Nej, denna händelse finns i denna bok, så du får inte skriva 'Haparanda får stadsprivilegium' på artikeln 1842"? /Anders E "Ludde" Lundin ^{Diskussion Bidrag} 3 oktober 2006 kl. 01.05 (CEST)

Precis, det var därför jag skrev "tangerar". Problemet uppstår när en eller några få källor används, urvalet av händelser som dessa källor har gjort inte är helt trivialt, och den som skriver artikeln använder alla faktauppgifter utan urskillning. Vad som är trivialt kan naturligtvis diskuteras, och jag är kanske lite paranoid i detta avseende, men när man använder andra uppslagsverk (och andra verk med liknande struktur och densitet av faktauppgifter som kan passa i en Wikipediaartikel) som huvudsaklig källa tycker jag generellt att man ska vara extra försiktig för att inte utsätta Wikimedia-projekten för onödiga juridiska risker. /Essin 3 oktober 2006 kl. 03.33 (CEST)

Slut flytt från Bybrunnen av StefanB 25 oktober 2006 kl. 20.49 (CEST)

Youtube

Bör inte denna Wikipedia-artikel nämna att inte länka videoklipp som kommer från Youtube? Mycket material från den där hemsidan är uppladdad av sina användare utan upphovsrätt av ägarna. /Egon Eagle 5 november 2006 kl 19.56 CEST

Täcks inte det redan av punkten Länkning till upphovsrättsskyddat material? Visst skulle man kunna räkna upp ett antal större webbsidor som ofta innehåller material som bryter mot upphovsrätten, men frågan är om inte det blir för specifikt. //Essin 7 november 2006 kl. 20.42 (CET)