Hoppa till innehållet

Vindkraft i Sverige

Från Wikipedia
För vindkraft i allmänhet, se Vindkraft. För vindkraftverks tekniska uppbyggnad, se Vindkraftverk.
I delar av det skånska slättlandskapet utgör vindkraftverk numera en vanlig syn.
Elproduktion med vindkraft i Sverige 2001-2022
Vindkraften har vuxit snabbt sedan 2006.

Vindkraft i Sverige med utveckling av den moderna vindkraften började i mitten av 1970-talet men det dröjde innan den började användas i större skala. Först år 2007 var elproduktionen över 1 TWh/år.

Det sker en snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större i alla avseenden såväl när det gäller installerad effekt, höjd och rotordiameter. Sett i ett internationellt perspektiv har vindkraftsprojekt i Sverige förhållandevis höga navhöjder. Det kan förklaras med att nya vindkraftsparker ofta byggs i skogslandskap vilket gör det viktigt att komma upp i höjd för att minska turbulens och nå vindar som bromsats mindre av skogen. Sverige är indelat i fyra elområden. Vindkraftens installerade effekt fördelad på elområdena 2018 från norr till söder framgår av bilden över Installerad effekt per elområde. Ny produktion lokaliseras i stor utsträckning till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker.[1]

Större vindkraftverk fanns 2022 i 180 av landets 290 kommuner. Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft med 1946 MW. Näst störst effekt har Örnsköldsviks kommun med 690 MW. Tredje störst har Sollefteå kommun med 542 MW vindkraft[2] Under 2023 installerades 2,0 GW ny vindkraft. Vid utgången av 2023 fanns 5 506 större vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt 16 251 MW.[3] 75 av vindkraftverken var havsbaserade.[2] Vindkraften bidrog 2023 med 34,5 TWh el vilket var 21 % av elproduktionen och 26 % av elanvändningen.[4] Under 2024 beräknas enligt tubintillverkarnas orderböcker 1,0 GW ny vindkraft installeras i Sverige. 2026 beräknas elproduktionen i Sverige från vindkraft vara 55 TWh.[3]

Diagram som visar elproduktion med vindkraft i Sverige 2003-2023

Svenska kraftnät räknar i Långsiktig marknadsanalys 2024 med mellan 82 och 120 TWh elproduktion från vindkraft 2035 beroende på scenariealternativ. Andelen av elanvändningen från vindkraft varierar då mellan 35 och 45 procent. För 2045 räknar Svenska kraftnät med 103–237 TWh vindkraft beroende på scenariealternativ vilket innebär 40–69 procent av elanvändningen från vindkraft.[5] SWECO analyserade år 2017 den tekniska potentialen för havsbaserad vindkraft i svenska farvatten till cirka 3 000 TWh/år. [6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Sveriges totala elproduktion från 1913 efter kraftslag.

Inspirerat av den vindkraftsutveckling som pågick i västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning att en försöksanläggning för vindkraft skulle byggas vid Ölands Södra udde.[7] Det skulle dock dröja till oljekrisen 1973 innan Styrelsen för teknisk utveckling (STU) började undersöka förutsättningarna för vindkraft under ledning av tekn. dr. Olle Ljungström (1918–2013).[8] Nämnden för energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 och fick till uppgift att genomföra bland annat denna del av det energiforskningsprogram som beslutats av riksdagen. I det inledande arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering och att låta Saab-Scania 1977 uppföra ett försöksaggregat om 60 kW vid Kalkugnen vid norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De första stora vindkraftverken byggdes för energiforskningsprogrammet av Karlskronavarvet i Maglarp i Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) och av KMW vid Näsudden på Gotland (byggherre Vattenfall) 1983.[9] Den förra var i drift fram till 1993 och var då det vindkraftverk i världen som hade producerat mest el. Efter folkomröstningen om kärnkraften 1980 avtog det politiska intresset för förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen för lång tid gick över i ett skede av forskning, utredning och bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes och utvärderades. Bland de forskningssatsningar som fortsatte märks elteknikforskningen vid Chalmers, som gjort pionjärinsatser beträffande många av de lösningar som senare slagit igenom i branschen. Forskning om aerodynamik vid Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) har bland annat resulterat i vingprofiler som används i en stor del av världens vindkraftverk. Forskare vid Uppsala universitet utvecklade den datormodell för vindkartering.

Ett ökat intresse för vindkraft började göra sig gällande i Sverige i början av 1990-talet, i första hand som ett resultat av de framgångar som vindkraften fått utomlands. 1991 infördes investeringsstöd för vindkraftverk, vilket blev starten för en utbyggnad av vindkraften.[10] Sedan dess har ökningstakten legat vid i genomsnitt 30 procent per år. Det ökade intresset ledde även till industriella utvecklingsprojekt och försök till kommersiell etablering.

Den svenska sol- och vindkraftens kapacitetsfaktorer 2011–2021. Årsmedelvärde och under topplasttimmen.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, som tagit över efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade ett nytt 3 MW-maskineri, som monterades på det befintliga Näsudden-tornet. Ett systerverk uppfördes i Tyskland. Under namnet Näsudden II kom också denna Vattenfallsägda anläggning att under en tid inneha världsrekordet i elproduktion för vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte i det norsk-svenska Scanwind, som uppförde ett tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 ett 4,1 MW-verk i Göteborgs hamn kallat Big Glenn med Göteborg Energi som kund. Typen var avsedd för havsbasering. GE har därefter avvecklat det övertagna konstruktionskontoret.

Med teknisk inspiration från Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, med 400 kW effekt. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) på Gotland, som det första av de EU-stödda projekten för att utveckla vindkraftverk i MW-storlek. Sverige var då ännu ej med i EU. Ytterligare tre verk byggdes i Sverige, med Vattenfall och olika privata företag som kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower i konkurs 2004. Därefter byggdes i olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk i USA, Colombia och Kina, det sista 2012.

Sverige var tidigt engagerat i havsbaserad vindkraft och Sydkraft byggde 1990 världens första havsbaserade vindkraftverk på ett trebent stålfundament utanför Nogersund i Blekinge.[11]

Förutsättningar för lokalisering av vindkraft

[redigera | redigera wikitext]
Bilden bygger på Energimyndighetens vindkraftstatistik samt Svensk Vindenergis prognos – kvartal 1, 2019.[12]

Sverige ligger i det så kallade västvindbältet, där den huvudsakliga energin kommer genom de från Atlanten invandrande lågtrycken. Lokalt uppkommande vindsystem som sjöbrisen har energimässigt mindre betydelse.

Vinden varierar ständigt men i ett längre tidsperspektiv har den tydliga mönster. Mellan olika år varierar energiinnehållet i vindarna i Skandinavien med storleksordningen ± 10 procent.[13] Av årsenergin infaller ⅔ under vinterhalvåret, då också behovet är störst.[14] Samtidigt är det under just vinterhalvåret som förekomsten av längre perioder av stiltje inträffar, till följd av utdragna högtryck, under vilket produktionen från vindkraften kan vara försumbar i flera dygn.[15] I norra Europa och Östersjöområdet inträffar detta under i genomsnitt 50-100h per år under perioden november-januari.[15]

På senare år har utbyggnaden dominerat i inlandets skogsområden, från Småland i söder till nordligaste Sverige.

Sveriges och Europas största landbaserade vindkraftpark byggs nu i Markbygden väster om Piteå. Orsaken är resultatet av en omfattande vindkartering av Hans Bergström, professor emeritus vid enheten Meteorologi på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Parken med en yta på 450 kvadratkilometer förväntas vara helt färdigbyggd kring år 2026. Vindkraftparken kommer när den är färdigbyggd kunna leverera upp till cirka 12 TWh per år. Etapp 1 är belägen i den nordöstligaste delen av och uppdelad i de tre delprojekten Skogberget, Ersträsk och Markbygden Ett. Etapp 1 omfattar tillstånd för upp till totalt 314 vindkraftverk, varav ungefär 275 är färdigbyggda. Etapp 2 ligger utanför Koler och Långträsk i områdets västra delar. Enercon har i området startat mark- och anläggningsjobb samt fundament. Inom kort anländer själva vindkraftverken. Fram till slutet av 2021 kommer 160 verk att ha byggts här. Den tredje och avslutande etappen är uppdelad i de två delarna Hästliden och Önusberget. På Önusberget har markjobb för anläggning av vägar och kranplaner startat. Byggandet av 700 MW, vilket motsvarar ungefär 130–150 vindkraftverk kommer därefter. Hästliden är fortfarande är under projektering.[16]

Sveriges högst belägna vindkraftverk finns i Glötesvålen, som byggts på 1 010 m ö.h. 40 km väster om Sveg i Härjedalen.

Till havs är vindförhållandena ofta betydligt bättre än på land, men kostnaderna för anläggning och drift är högre. Lillgrunds vindkraftpark i Öresund utanför Malmö byggdes 2007 och är den största havsbaserade parken. Den har 48 verk och 0,3 TWh i årsproduktion.[17] I Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, med 10 vindkraftverk.

Lillgrunds vindkraftpark sedd från Klagshamns udde.
Lillgrunds vindkraftpark sedd från Klagshamns udde.

Kartering och mätning

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har i första hand den vindkartering som på uppdrag av Energimyndigheten togs fram av Uppsala universitet med användning av datorsimulering utgående från den så kallade MIUU-modellen utnyttjats. Karteringen har uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s med 95 procent säkerhet.[18] Det innebär att produktionen i ett vindkraftverk kan bestämmas inom ±20 procent vid 7 m/s medelvind. I större projekt genomförs även mastmätningar.[19][20]. Ett års mastmätningar ger okorrigerat också medelvinden med samma variation och säkerhet. Genom att korrigera för den geostrofiska vinden kan felet minskas till ±0,4 m/s eller 10 procent i produktion.[21]

En ny europeisk vindatlas presenterades 2020. Den visar var de bästa områdena för ny vindkraft finns. Den svenska forskningen har bidragit med nya kunskaper om hur skogen påverkar vinden, och mer detaljer om vindens variationer. Det visar sig att skogen har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än vad man tidigare trott. Projektet New European Wind Atlas (NEWA) har man använt olika modeller för vindkartering av Sverige och övriga Europa. Genom att jämföra och utveckla modellerna har man kunnat minska osäkerheten i vindkarteringen. Den svenska delen av projektet har letts av universitetslektor Stefan Ivanell vid enheten för vindenergi, Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet. Genom att använda Lantmäteriets laserscanning av svensk skog får man en mycket hög precision i beräkningarna, vilket har resulterat i en betydligt bättre uppfattning om vindkraftens potential i skogen. De upptäckte att skogen påverkar mer än vi tidigare trott. De kunde konstatera att skog tiotals kilometer bort har betydelse för hur vinden uppför sig. På sikt kommer kunskapen om vindkraften i skog att höjas ytterligare, men detta projekt avslutas först vid utgången av 2022. [22] 

Buller

[redigera | redigera wikitext]

Svensk rättspraxis, som grundar sig på Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer,[23][24] är att ljud från vindkraftverk inte får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA vid bostadshus när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Det innebär att avståndet från ett enstaka vindkraftverk till närmaste bostadshus behöver vara omkring 600 m.[25] Förekomst av skog har liten betydelse för ljudutbredningen.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån från vindkraft vid bostäder inte vara högre än 40 dBA och vidare bör ljudnivån vara 5 dB lägre om vindkraftverken ger ifrån sig tydligt hörbara toner. I områden med lågt bakgrundsljud och friluftsområden bör den enligt verket inte överstiga 35 dBA.[26] Yrkanden om 35 dBA har hittills inte godtagits av Miljööverdomstolen, som skulle kunna ändra rättspraxis.[27] Även en yttervägg med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär att vindkraftsljudet inte hörs inomhus om vindkraftverket byggts enligt ovanstående riktlinjer.[28][29]

Tillåtet buller från vindkraftverk anges således som ekvivalent ljudnivå. Det innebär att ljudet i genomsnitt inte får vara högre än angiven nivå. En forskargrupp har föreslagit skärpningar av kraven så att nivån inte ska få överskridas under 90 procent av tiden samt att amplitudmodulerat ljud (att ljudnivån varierar periodiskt med turbinrotationen) ska sänka gränsen med 5 dB.[30]

För flyg och trafik tillåts 55 decibel i genomsnitt. Den nivån underskrids omedelbart intill tornfoten till ett vindkraftverk i drift. Det beräknas att 1,7 miljoner svenskar utsätts för trafikbuller över 55 dB. Att så olika värden tillämpas för vindkraft och vägtrafik motiveras med att bägge värdena ger samma andel störda, 10–20 procent. En förklaring är att vindkraften ofta finns i en tyst omgivning medan trafiken försiggår där det är bullrigt.

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Elproduktionen av ett vindkraftverk är förnybar och bidrar inte med några luftföroreningar. Produktionen av vindkraftverk har även en begränsad energianvändning, detta gör att jämfört med fossilbaserad elproduktion är utsläppen från vindkraftverkets livscykel små. Elproduktion med kol genererar utsläpp i storleksordningen 820 gram CO2eq/kWh. Elproduktion med vindkraft genererar utsläpp i storleksordningen 12 gram CO2eq/kWh.[31] Vattenfall har genomfört en livscykelanalys av vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget som just nu byggs i Åsele och Lycksele kommuner. Det preliminära resultatet visar på en halvering av klimatpåverkan jämfört med äldre vindkraftverk. Livscykelanalysen för Blakliden/Fäbodberget visar på 6-7 gram CO2e/kWh. Utvecklingen av större och effektivare turbiner går hela tiden framåt och i takt med att vindkraft nu byggs i stora delar av Europa är det rimligt att anta att den totala klimatpåverkan från ny vindkraft kan komma ner på de siffror som vi nu ser vid Blakliden/Fäbodberget. [32]

Andra hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Det har föreslagits att vindkraftverk kan alstra höga nivåer av infraljud, det vill säga ljud med så låg frekvens att det normalt inte kan uppfattas, och som skulle kunna ha en negativ hälsopåverkan. I en ”syntesrapport" som Naturvårdsverket gett ut om vindkraftens påverkan på människors intressen konstateras dock att de infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk inte är högre än de infraljudsnivåer som människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen.[33]

Det finns även teorier om att vindkraftverk skulle kunna orsaka andra symptom, innefattande skadlig infraljudspåverkan på innerörat, ”vibroakustisk sjukdom” och ”vindkraftssyndrom”. Enligt Naturvårdsverkets syntesrapport har inget sådant kunnat beläggas vetenskapligt.

Hinderljus

[redigera | redigera wikitext]

Av hänsyn till flyget finns det krav att vindkraftverk ska utrustas med hinderljus.[34] I Sverige krävs medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, natt och gryning vid en totalhöjd (höjd till högsta bladspets) av högst 150 m. Under dagen behövs inget ljus, utan det räcker att verket är målat med en "vit" färg. Vid en höjd över 150 m krävs istället högintensivt blinkande vitt ljus, som ska vara tänt hela dygnet. För att minska störningen introduceras utrustning, som tänder hinderljusen först då något flygplan kommer i närheten.[35][36]

Olyckor kopplade till svensk vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I maj 2022 skriver Svensk Vindenergi om 13 vindkraftsolyckor i Sverige sedan 2015, varav åtta gäller fallande föremål som rotorblad.[37][38] I juli 2022 skriver SVT Nyheter om sex vindkraftsolyckor senaste året.[39]

Vindkraften i svensk opinion

[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet har mätt inställningen till olika energikällor sedan 1999. I undersökningen för år 2023 ökar de som vill satsa mer på vindkraft något. På frågan "Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5–10 åren?" vill 77 % satsa mer på solkraft, 61 % satsa mer på vindkraft, 45 % satsa mer på vattenkraft och vågkraft, 36 % satsa mer på kärnkraft, 30 % satsa mer på biobränsle, 12 % satsa mer på naturgas och 2 procent satsa mer på olja och kol. 69 % vill satsa mer på havsbaserad vindkraft. I Sydsverige vill 75 % satsa mer på havsbaserad vindkraft. [40]

I en Sifoundersökning från 2020 anser tre av fyra personer, 73 procent, att det vore bra att bygga ut vindkraften så den motsvarar cirka halva elanvändningen. 19 procent anser att det vore dåligt.[41]

Enligt en undersökning utförd av EU 2010 med 26 000 deltagare ansåg 84 procent av de svarande att vindkraft kommer att ha en positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren. Kärnkraft (39 procent) var den teknik som ansågs ha minst positiv effekt bland de olika tekniker som fanns att välja på, vilka var rymdforskning, solenergi, genmodifiering och nanoteknologi. I Sverige tillfrågades 1 000 personer av vilka 86 procent ansåg att vindkraft har en positiv effekt.[42]

Svensk Vindenergi Ekonomisk Förening är en branschorganisation för företag som arbetar med vindkraft – och förnybar energi.[43] Svensk Vindkraftförening är öppen för alla men är främst en producentförening.[44]

Vindkraftsmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftsmotståndet har kanaliserats i olika lokala föreningar, och på riksplanet verkar sedan 1999 Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan 2022 Motvind Sverige[45]. En uppmärksammad lokal folkomröstning hölls i Dalarna 2020 – folkomröstningen om vindkraft på Ripfjället.

Utveckling av vindkraftens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnaden i Sverige av vindkraft tog fart några år in på 2000-talet. Merparten av de investeringar som gjordes 2005 bestod av enstaka verk med en installerad toppeffekt på 0,8 MW. Parallellt med utvecklingen av större vindkraftparker har vindkraftverken också blivit större. Energimyndigheten bedömde i sin vindkraftrapport för 2017[1] att kostnaden för energi från ny vindkraft sjunkit med 44 procent från 2008 till 2016, från 78 öre/kWh till 43 öre/kWh. I samma rapport konstaterar man samtidigt att den typiska investeringskostnaden låg på runt 10 000 kr/kW år 2005, ökade till drygt 16 000 kr/kW år 2009, för att därefter sjunka till 11 000 kr/kW år 2016 (SEK 2016, reala kostnader). Anledningen till denna diskrepans anges till att produktionskostnaderna främst sjunkit 2008-2016 till följd av ökad kapacitetsfaktor och sjunkande kalkylränta (WACC).[1]

I samma rapport beräknas produktionskostnaden för vindkraft år 2020 att uppgå till cirka 36 öre/kWh. Det motsvarar en reduktion på 16 procent under perioden 2016–2020, vilket anses vara i linje med kostnadsutvecklingen sedan 2008. Under de tolv åren 2008-2020 kommer kostnaden för el från ny vindkraft i så fall ha sjunkit med nästa 50 procent.[1]

Elpriser

[redigera | redigera wikitext]

Priset för el sätts på elbörsen Nord Pool. Sverige är indelat i fyra elområden. På elbörsen möts utbud och efterfrågan och ett pris fastställs dagen före för varje timme och varje område. Prissättningen görs genom så kallad marginalprissättning, vilket innebär att priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.[46] Produktionsanläggningar med lägst budpris antas först.[46] När det är starka vindar trycks elpriset ner av det stora utbudet av vindkraftsel. Den reglerbara kraftproduktionen kan då välja att minska sin produktion och spara på bränsle till perioder med mindre vindkraft och högre elpriser. I Sverige görs detta primärt genom att vattenkraften sparar på vatten i sina magasin, viss reglering görs även med hjälp av att kraftvärmeverk och i någon mån kärnkraft drar ner och sparar på bränsle.[47]

Elpriset varierar starkt mellan åren beroende på nederbörd, vind, temperatur, konjunktur, och priset på fossila bränslen och utsläppsrätter. I elområde 3 där den mesta elen i Sverige förbrukas var genomsnittspriset 58 öre/kWh (2023), 138 öre/kWh (2022), 67,2 öre/kWh (2021), 22,1 öre/kWh (2020), 40,5 öre/kWh (2019), 45,8 öre/kWh (2018), 30,1 öre/kWh (2017), 27,8 öre/kWh (2016), 20,6 öre/kWh (2015), 28,8 öre/kWh (2014), 34,1 öre/kWh (2013), 28,2 öre/kWh (2012).[48]

Under 2003 infördes ett system med elcertifikat för att gynna förnybar el. Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk fick rätt att tilldelas elcertifikat i 15 år.[49] Norge gick med 2012. Länderna skulle mellan 2012 och 2020 öka den förnybara elproduktionen med tillsammans 28,4 TWh/år[49]. Målet uppnåddes i förtid. Vindkraften stod för 63 procent av utbyggnaden, vattenkraft för 21 procent och biokraft för 15 procent.[50] 2017 beslutade den svenska riksdagen om ett nytt svenskt mål för förnybar elproduktion på 18 TWh till 2030, sammanlagt 46,4 TWh/år. Utbyggnaden gick mycket snabbare än planerat. Målet för 2030 uppnåddes nästan 10 år i förtid, mars 2021. Anläggningar som tagits i drift efter 2021 inte får elcertifikat.[51] Certifikatpriserna har sjunkit under de senaste åren och låg i december 2022 under 0,1 öre/kWh.[52]

Fler och fler företag som inte är verksamma inom energisektorn men som konsumerar stora mängder energi i sina verksamheter, har fått upp ögonen för möjligheterna att vara med och bidra till en miljövänlig produktion av sina varor och tjänster genom att använda förnybar el. Genom att antingen själva direktinvestera i vindkraft eller genom att teckna långa elhandelsavtal, tillförs ny produktionskapacitet. Med en Power Purchase Agreement (PPA) elimineras en rad potentiella risker för den slutlige investeraren. Det gör det enklare att attrahera investerare som till exempel pensionsbolag. PPA spelar därför en viktig roll i finansieringen av elproducerande tillgångar som inte ägs av de traditionella kraftbolagen.

Planering av vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens planeringsram

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen har antagit en planeringsram för 30 TWh/år vindkraft till 2020, varav 10 TWh/år till havs. Det innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för att bygga ut vindkraften från 10 TWh/år (2013) till denna omfattning. Enligt Energimyndigheten är den viktigaste förutsättningen att skapa en "one-stop-shop", vilket betyder att alla myndighetskontakter ska kunna ske på ett ställe.[53]

Målet är ett miljömål och en del av Sveriges plan att nå 50 procent förnybar energi år 2020. Till övervägande delen finns dagens vindkraftverk på land. För att målet ska kunna nås behöver det byggas omkring 2 000 nya vindkraftverk.

Riksintresse för vindbruk

[redigera | redigera wikitext]

Områden som är särskilt lämpliga för en viss verksamhet i Sverige ska enligt Miljöbalken pekas ut som riksintresse. Exempelvis finns det riksintresseområden för rörligt friluftsliv, renskötsel och försvar. Utpekandet innebär inte en planering att området faktiskt ska användas för ändamålet och ska i princip ske utan hänsyn till konkurrerande intressen. Utpekandet innebär inte heller att riksintresset är fastställt, utan är en signal till domstolar och myndigheter att när ett ärende blir aktuellt ta ställning till om det faktiskt föreligger riksintresse, vilket i så fall ger ökad tyngd åt intresset.

Energimyndigheten har ansvaret för att peka ut riksintresseområden för vindbruk. Under 2010–2013 uppdaterade Energimyndigheten dem. På land förutsätts nu en medelvind om minst 7,2 m/s på 100 meters höjd enligt senaste vindkartering, storlek på område om minst 5 km² och avstånd till bebyggelse minst 800 meter. Till havs och i större sjöar ska vinden vara minst 8,0 m/s, områdets storlek minst 15 km² och vattendjupet högst 35 meter. Undantag görs för nationalparker och för områden av riksintresse för obruten kust och fjäll, Natura 2000-områden samt natur- och kulturreservat.

2013 års riksintresse för vindbruk omfattar 281 områden på land och 29 till havs och i insjöar. Den totala ytan är 7 868 km2 och utgör drygt 1,5 procent av Sveriges yta inklusive svenskt vatten.[54]

Den kommunala översiktsplaneringen

[redigera | redigera wikitext]

Planmonopolet i Sverige innebär att det är kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska planeringen av landet. För planeringen på en övergripande nivå är översiktsplanerna det viktigaste redskapet.

Under åren 2007–2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket för att arbeta in vindkraften i översiktsplanerna. Totalt var det 212 kommuner och 13 länsstyrelser som fick sådant stöd. Resultatet innebär att beredskapen för att bygga ut vindkraften blev bättre, inte minst genom den förståelse som den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.[55]

Försvarsmaktens krav

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten har sedan 2010 börjat hävda allt mer omfattande restriktioner mot vindkraftverk. De omfattar nu en tredjedel av hela landets yta och hälften av de södra delarna. En utredning genomförd av Försvarets Forskningsinstitut visade att restriktionerna inte har någon motsvarighet i jämförbara länder.[56] En följd blir att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader för kraftledningar och ledningsförluster.[57] Civilflygets anspråk är i jämförelse betydligt mindre.

Försvarets restriktioner mot vindkraft samt civilflygets hinderytor.

Tillstånd för vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

För att bygga vindkraftverk krävs sedan 2009 i kort sammanfattning tillstånd enligt följande:[58]

Inget tillstånd krävs

  • Fristående vindkraftverk med totalhöjd (höjd till högsta bladspets) under 20 m och rotordiameter under 3 m. Kallas miniverk.

Bygglov enligt PBL

  • Vindkraftverk enligt ovan som monteras på byggnad.
  • Enstaka fristående vindkraftverk med totalhöjd 20–50 m. Kallas gårdsverk.

Bygglov plus anmälan enligt miljöbalken

  • Vindkraftverk med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt ett verk med mer än 150 m totalhöjd eller sex verk med 120 m totalhöjd. Kallas medelstora anläggningar.

Tillstånd enligt miljöbalken samt tillstyrkan från kommunen

  • Två eller flera vindkraftverk, totalhöjd över 150 m. Sju eller flera vindkraftverk, totalhöjd över 120 m. Kallas stora anläggningar.

För samtliga kategorier gäller att bygglov, anmälan enligt miljöbalken samt tillstyrkan hanteras av kommunen. Tillstånd enligt miljöbalken ges av länsstyrelsen.

Energimyndigheten har i en rapport föreslagit att bestämmelserna beträffande tillstyrkan från kommunen ska ses över, eftersom kommunens beslut inte går att överklaga, det saknas tillämpningsföreskrifter och att det har förekommit krav på ekonomisk ersättning som saknat stöd i lagstiftningen.[59]

Under tidsperioden 2014–2018 avslogs totalt 59 av 187 tillståndsansökningar (32 procent). De vanligaste anledningarna var avsaknad av kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen.

Projektportföljen

[redigera | redigera wikitext]

Svensk Vindenergi har sammanställt hur läget ser ut i januari 2024 för kommande projekt.[3]

Land Hav Totalt
Under byggnation Under byggnation:
Projekt 25 0 25 Alla tillstånd är klara och turbiner är beställda.
Vindkraftverk 471 0 471
Effekt (MW) 1 973 0 1 973
Normalårsproduktion (TWh) 6,5 0 6,5
Aviserade Aviserade:
Projekt 11 0 11 Projekt med tillstånd och klart med investerare,
Vindkraftverk 133 0 133 men där investeringsbeslut ännu inte har tagits.
Effekt (MW) 853 0 853
Normalårsproduktion (TWh) 2,8 0 2,8
Tillståndsgivna Tillståndsgivna:
Projekt 44 4 48 Projekt med miljötillstånd,
Vindkraftverk 784 167 951 där nätkoncession (tillstånd för elnät) återstår.
Effekt (MW) 4 721 2 279 7 000
Normalårsproduktion (TWh) 15,14 9,77 24,90
Tillståndsprövas Tillståndsprövas:
Projekt 54 22 76 Projekt som lämnat in ansökan om miljötillstånd
Vindkraftverk 898 2 708 3 606 till länsstyrelsen eller regeringen.
Effekt (MW) 5 977 44 566 50 542
Normalårsproduktion (TWh) 20,32 190,52 210,83
Samråd Samråd:
Projekt 53 28 81 Samrådsförfarandet enligt miljöbalken är inlett.
Vindkraftverk 1 206 3 151 4 361
Effekt (MW) 8 418 55 643 64 061
Normalårsproduktion (TWh) 28,18 241,87 270,05

Vindkraft under byggnation 2017–2024

[redigera | redigera wikitext]

Informationen om projekten är hämtade från öppna källor som Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden och vindkraftföretagens hemsidor. Uppgifter om produktion och investeringens storlek är inte alltid publika. Därför finns tomma fält i tabellen nedan. För att få fram summa har uppskattningar gjorts.

Vindkraftspark Län Investering kr Investerare Antal MW GWh/år Driftstart
Blaiken 4 Västerbotten Skellefteå Kraft 9 35 120 2017
Våsberget V Götaland Mirova 8 28 80 2017
Gunillaberg Jönköping KGAL 4 9 30 2017
Lunna Örebro KGAL 3 7 20 2017
Lyrestad V Götaland Ardian 22 76 230 2017
Långmarken Värmland Mirova 8 17 50 2017
Tågeröd Skåne H&M / Waros 4 6 20 2017
Vilseberga Östergötland flera 2 4 20 2017
Täppeshusen Skåne flera 2 4 10 2017
Våsberget V Götaland Mirova 8 28 80 2017
Öljersjö 3:16 Blekinge Fr Ramström Vind 2 5 10 2017
Össjö Skåne Öresundskraft Kraft & Värme 3 6 20 2017
Össjö skog Skåne Fr Ramström Vind 2 5 10 2017
Ersträsk, Markbygden fas 1 Norrbotten TRIG & EIPP GmbH (75/25) 18 61 200 2018
Lehtirova / Thor Norrbotten CGN & Hermes (80/20) 41 148 490 2018
Stor-Blåliden, Pilot 1, Markbygden Norrbotten Svevind & GE Capital (50/50) 2 6 20 2018
Högkölen Gävleborg CGN & Hermes (80/20) 18 68 190 2018
Jenåsen Västernorrland MEAG 23 79 240 2018
Solberg Västernorrland Credit Suisse & Fortum (80/20) 22 76 250 2018
Grimsås V Götaland Marguerite / Element 13 47 140 2018
Anneberg V Götaland KGAL 3 11 40 2018
Bockstigen (Repowering) Gotland Momentum Gruppen 5 3 10 2018
Olofsfält 2 Skåne Olofsfält Vind 1 2 10 2018
Ränsliden V Götaland Prime Capital 7 24 90 2018
Skålsparken Väst Gotland Slitevind 3 7 20 2018
Slottsbol Örebro Slottsbol Vind 6 13 40 2018
Zinkgruvan Örebro CEE Group 14 53 180 2018
Västanby Skåne European Energy 5 10 30 2018
Markbygden ETT / North Pole Norrbotten CGN & GE Capital (75/25) 179 644 2 150 2019
Fjällberget / Saxberget Dalarna 109 000 000 Stena Renewable 3 11 40 2019
Kråktorpet Västernorrland 1 796 000 000 CGN & Hermes (80/20) 43 163 570 2019
Munkflohöjden Jämtland APG 23 49 190 2019
Nylandsbergen, Getås, Rödsjöåsen Västernorrland 809 000 000 CGN & Hermes (80/20) 18 68 240 2019
Stigshöjden Västernorrland Frontavis 6 22 60 2019
Svartnäs Dalarna 1 291 000 000 BlackRock 32 115 400 2019
Åskälen- Österåsen Jämtland 3 000 000 000 APG 80 288 930 2019
Enviksberget Dalarna BlackRock 9 37 120 2019
Kronoberget Örebro 610 000 000 Stena Renewable 16 61 200 2019
Laxåskogen Örebro Wirtgen Wind Invest 7 25 90 2019
Orrberget Dalarna Frontavis 9 33 96 2019
Sötterfällan Jönköping KGAL 10 36 130 2019
Dalby Skåne Ledsjö Vind/ xxx (50/50) 1 2 10 2020
Elico 1 Skåne Elico 1 2 10 2020
Hannas 2 Skåne Privatperson 2 5 10 2020
Aldermyrberget Västernorrland wdp Scandinavia 17 72 240 2020
Högaliden Västerbotten Fred Olsen Renewables 25 105 370 2020
Björkvattnet Jämtland InfraVia Capital Partners 33 175 600 2020
Brännliden Västerbotten Marguerite 10 42 160 2020
Böcklingberget Jämtland re:cap 11 45 160 2020
Gärdshyttan Örebro Rabbalshede Kraft 5 17 50 2020
Liden (Brattmyrliden & Åliden) Västernorrland 1 195 000 000 Falck Renewables 31 121 420 2020
Spjutåsberget Västernorrland 77 000 000 HEMAB 2 7 20 2020
Valhalla (Tönsen & Åmot-Lingbo) Gävleborg 3 950 000 000 CGN & Hermes (80/20) 85 357 1 100 2020
Vetteberget V Götaland Rabbalshede Kraft 2 10 20 2020
Överturingen - Lästerhöjden & Storflötten Västernorrland 2 665 000 000 Green Investment Group 56 235 780 2020
Bäckhammar (Norra & Södra) Värmland 1 349 000 000 KGAL 31 130 400 2020
Hornamossen Jönköping Green Investment Group 10 43 120 2020
Häjsberget & S Länsmansberget Värmland 600 000 000 Tekniska Verken Vind 13 55 180 2020
Orreholmen V Götaland Orreholmen vindkraft 2 7 30 2020
Picasso (Målarberget) Västmanland 1 431 000 000 Enlight 27 113 370 2020
Slageryd Jönköping Taaleri Energia 6 23 70 2020
Svärdsjö Dalarna Privatperson 1 2 10 2020
Trädet - Lundby V Götaland SVEF 3 11 40 2020
Ersträsk, Markbygden fas 2 Norrbotten 1 796 000 000 EIPP GmbH 42 168 570 2021
Fjällboheden Västerbotten 600 000 000 Abraxas Capital Management 10 42 160 2021
Maximus (Markbygden - Etapp 2 "MB North") Norrbotten EIPP 97 400 1200 2023
Nysäter (Hästkullen och Björnlandshöjden) Västernorrland 5 100 000 000 Credit Suisse & RWE (80/20) 114 475 1 570 2021
Stavro Blackfjället Västernorrland Prime Capital 22 90 300 2021
Stavro Blodrotberget Västernorrland Prime Capital 40 164 540 2021
Åndberget Jämtland 3 090 000 000 Ardian 53 265 800 2021
Högen V Götaland Rabbalshede Kraft 3 13 40 2021
Norra Hunna (Myggedalen) Örebro Conected Infrastructure Capital 4 16 50 2021
Råmmarehemmet V Götaland EnBW 3 13 40 2021
Sköllunga V Götaland Rabbalshede Kraft 3 13 40 2021
Ljungbyholm Kalmar 732 000 000 Octopus Renewable 12 48 150 2021
Lyngåsa Kronoberg SUSI Partners 22 90 32 2021
Målajord Kronoberg Taaleri Energia 3 14 50 2021
Önusberget (Markbygden etapp 3) Norrbotten Luxcara 137 753 2 490 2022
Årjäng NV etapp 2 Värmland Rabbalshede Kraft 8 32 110 2022
Åby-Alebo Kalmar 1 700 000 000 SR Energy 36 155 500 2022
Tvinnesheda-Badeboda Kronoberg 2 200 000 SR Energy 47 210 600 2022
Tormoseröd V Götaland Fu-Gen & Alpiq (70/30) 13 73 240 2022
Timmele V Götaland Eolus Vind 2 8 30 2022
Stor-Blåliden, Pilot 2, Markbygden Norrbotten Svevind & GE Capital (50/50) 4 22 50 2022
Skaftåsen Jämtland 2 600 000 Foresight, KLP, Arcano, BAE, Polhem Infra 35 231 760 2022
Rödene V Götaland Mirova 13 86 280 2022
Riskebo Dalarna Stena Renewable 7 39 130 2022
Raftsjöhöjden Jämtland APG & Asper 11 60 200 2022
Norra Vedbo Jönköping 1 353 550 000 NTR & Reichmuth Infrastructure (50/50) 20 86 280 2022
Lursäng V Götaland Rabbalshede Kraft 3 20 50 2022
Knöstad Värmland Eurowind Energy 8 50 160 2022
Kingebol V Götaland European Energy 6 37 120 2022
Hån Värmland Cloudberry 5 21 70 2022
Hocksjön Jämtland 1 600 000 000 Jämtkraft & Person Invest (75/25) 23 131 430 2022
Grönhult V Götaland TRIG 12 67 220 2022
Furuby Kronoberg ERG 10 62 210 2022
Frykdalshöjden - N Länsmansberget Värmland Tekniska Verken Vind 10 62 210 2022
Femstenaberg V Götaland Rabbalshede Kraft 7 46 120 2022
Blåbergsliden Västerbotten 1 300 000 000 Holmen Energi 26 143 470 2022
Blakliden & Fäbodberget Västerbotten 3 500 000 000 Vattenfall & PKA &Vestas (40/30/30) 84 353 1 100 2022
Björnberget Västernorrland 4 646 000 000 Prima Capital & Enlight 60 372 1 230 2022
Tjärnäs Dalarna Eolus Vind 4 26 90 2023
Stöllsäterberget Dalarna wpd Scandinavia 8 47 160 2023
Stor-Skälsjön Västernorrland Eolus Vind & Hydro Rein (51/49) 42 260 800 2023
Sten-Kalles grund Värmland Downing & Cloudberry (80/40) 16 100 350 2023
Skåramåla Kronoberg Downing & Cloudberry (60/40) 8 50 160 2023
Skallberget/Utterberget Dalarna Eolus Vind 12 79 260 2023
Rosenskog V Götaland 231 000 000 Eolus Vind 3 18 60 2023
Maximus (Markbygden - Etapp 2 "MB South") Norrbotten EIPP GmbH 97 400 1 200 2023
Marhult Kronoberg Octopus Renewables 7 32 90 2023
Klevberget Västernorrland 2 000 000 000 Renewable Power Capital 24 145 480 2023
Karskruv Kronoberg Lundin Energy 20 86 290 2023
Hultema Östergötland 969 000 000 Reichmuth Infrastruktur 11 76 250 2023
Grevekulla Östergötland European Energy 6 37 120 2023
Dållebo V Götaland 333 000 000 Eolus Vind 4 26 90 2023
Boarp V Götaland 307 000 000 Eolus Vind 4 24 80 2023
Munkhyttan II Örebro Cloudberry 3 18 60 2024
Ranasjö- och Salsjöhöjden Västernorrland 2 038 000 000 TRIG & InfraRed (50/50) 39 242 800 2024
Munkhyttan I Örebro Cloudberry 3 18 60 2024
Duvhällen Södermanland Cloudberry 10 60 200 2024
Summa Sverige 117 380 000 000 2 348 10 411 33 800 2017–2024

Källa: [60]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] ”Vindkraftsstatistik 2017, Energimyndigheten”. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5749. Läst 12 november 2018. 
  2. ^ [a b] ”Vindkraftsstatistik”. Energimyndigheten. 20 april 2023. https://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella-statistiken/statistikprodukter/vindkraftsstatistik/. Läst 18 maj 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Statistik och prognos – Q4 2023”. Svensk Vindenergi. 9 februari 2024. https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/02/Statistik-och-prognos-Q4-2023-1.pdf. Läst 12 februari 2024. 
  4. ^ ”Pressmeddelande: Elåret 2023 en prismässig berg- och dalbana”. Energiföretagen. 31 december 2022. https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2023/elaret-2023-en-prismassig-berg--och-dalbana/. Läst 2 januari 2023. 
  5. ^ ”Långsiktig marknadsanalys”. Svenska kraftnät. 26 januari 2024. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2024/lma_2024.pdf. Läst 12 februari 2024. 
  6. ^ ”Havsbaserad vindkraft potential och kostnader”. Sweco Energuide AB. https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/underlagsrapport-sweco---havsbaserad-vindkraft---potential-och-kostnader.pdf. Läst 3 juli 2020. 
  7. ^ Bränsleförsörjningen i atomåldern. SOU 1956:58 del II. Statens offentliga utredningar. 1956 
  8. ^ STUs vindkraftgrupp (1974). Ny vindenergiteknik. Sammanfattning av förstudie angående vindkraftens framtida möjligheter i Sverige. STU-utredning nr 30-1974.. Styrelsen för teknisk utveckling 
  9. ^ Vindkraft. Resultat och slutsatser från det svenska vindenergiprogrammet.. Statens energiverk 1985:1. 1985. sid. 40. Libris 7262147. ISBN 91-38-08556-9 
  10. ^ Vindkraft. Juridik och ekonomi. B 1992:5. NUTEK. 1992. sid. 38 
  11. ^ Jarl Månsson, Karin (1991). Försöksanläggning för havsbaserad vindkraft i Nogersund. Sydkraft 
  12. ^ ”Svensk Vindenergis vindkraftstatistik och prognos – kvartal 1, 2019”. Arkiverad från originalet den 7 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190507141443/https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2019/04/Statistics-and-forecast-Svensk-Vindenergi-20190430.pdf. Läst 24 maj 2019. 
  13. ^ Wind Power in Nordel - system impact for the year 2008. Nordel. 2007. sid. 23 
  14. ^ Vindkraft. Resultat och slutsatser från det svenska vindenergiprogrammet.. Statens energiverk 1985:1. 1985. sid. 97-99. Libris 7262147. ISBN 91-38-08556-9 
  15. ^ [a b] Li, Bowen; Basu, Sukanta; Watson, Simon J.; Russchenberg, Herman W. J. (2021-01). ”A Brief Climatology of Dunkelflaute Events over and Surrounding the North and Baltic Sea Areas” (på engelska). Energies 14 (20): sid. 6508. doi:10.3390/en14206508. ISSN 1996-1073. https://www.mdpi.com/1996-1073/14/20/6508. Läst 12 juli 2022. 
  16. ^ ”Svevind: Vindkraftparken Markbygden förväntas vara färdigbyggd 2026”. Svevind AB. https://www.vainsights.se/articles/682624/2bff5f15-40a7-444a-b175-188becc275d2?utm_campaign=EnergimarknadenÖppnaArtiklar_200422_Vindkraftparken%20Markbygden&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=38fdf9de73854f5f938e984903aa0639&elq=14a373dd5b374233b984e20e0ea3ad67&elqaid=32842&elqat=1&elqCampaignId=23893. Läst 23 april 2020. [död länk]
  17. ^ ”Lillgrund vindkraftpark - Vattenfall”. corporate.vattenfall.se. http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/lillgrund-vindkraftpark/. Läst 16 oktober 2015. 
  18. ^ H Bergström, S Söderberg (2012). Beräkning av vindklimat i Sverige med 0,25 km2 upplösning med MIUU-modellen. WeatherTech Scandinavia AB, Uppsala Science Park. https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/vindkartering/slutrapport-uppdatering-av-vindkarteringen.pdf 
  19. ^ ”Vindlov”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130112034934/http://www.vindlov.se/sv/Kartstod/. Läst 7 april 2013. 
  20. ^ ”Nationell vindkartering”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130719130255/http://vindatlas.se/. Läst 7 april 2013. 
  21. ^ E Nilsson, H Bergström (2009). Från mätt vind till vindklimat.. Elforsk 09:03 
  22. ^ ”Ny Europeisk Vindatlas - NEWA”. Enheten för vindenergi, Institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet Campus Gotland. http://www.energimyndigheten.se/arkiv-for-resultat/Resultat/battre-forutsattning-for-vindkraft-med-ny-vindatlas/. Läst 11 maj 2020. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130510171205/http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/. Läst 1 maj 2013.  Naturvårdsverkets riktvärden för ljud från vindkraft
  24. ^ Socialstyrelsen, Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Juni 2008 Arkiverad 19 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Ljud från vindkraftverk.”. Naturvårdsverket Rapport 6241. 2001. sid 25 formel för ljudnivå använd med källbuller LWA=104 dBA. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928144646/http://www.gotland.se/41867. Läst 4 maj 2013. 
  26. ^ Naturvårdsverkets riktvärden för ljud från vindkraft Arkiverad 10 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928023113/http://www.vindlov.se/sv/Lagar--regler/Rattsfall2/Buller/. Läst 24 september 2013. 
  28. ^ Boverket:Faktaunderlag – flygbuller i planeringen (sid 24),December 2009 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ ”Konstruktioner och ljud, Knauf Danogips SE-296 80 Åhus, 2006”. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927075223/http://byggsystem.knaufdanogips.se/physics/ph_sound/constructions/index.html. Läst 5 september 2013. 
  30. ^ Conny Larsson: Ljud från vindkraftverk, modellvalidering-mätning. Slutrapport Energimyndigheten projekt 32437, Uppsala Universitet, 2012-12-30
  31. ^ ”Lägg om växeln, Bilaga 1 – Utsläppsnivåer från olika energislag”. Naturskyddsföreningen. Arkiverad från originalet den 16 november 2020. https://web.archive.org/web/20201116201717/https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bilaga_1_lagg_om_vaxeln_utslappsnivaer_fran_olika_energislag.pdf. Läst 6 augusti 2020. 
  32. ^ ”Nya vindkraftverk ger lägre klimatavtryck”. Vattenfall. https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2019/nya-vindkraftverk-ger-lagre-klimatavtryck. Läst 2 augusti 2021. 
  33. ^ ”M. Henningsson et al. Vindkraftens påverkan på människors intressen. Rapport 6497. Maj 2012. Naturvårdsverket.”. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6497-6.pdf. Läst 16 oktober 2015. 
  34. ^ ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. TSFS 2010:155”. Transportstyrelsen. 2010. Arkiverad från originalet den 23 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110523191703/http://www.transportstyrelsen.se/publicdocuments/PDF538.pdf. 
  35. ^ ”OCAS”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626101518/http://www.ocas-as.no/us/. Läst 9 april 2013. 
  36. ^ ”Cordina”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219123447/http://www.cordina.no/attachments/File/img-OWS-brojyre.pdf. Läst 4 maj 2013. 
  37. ^ ”Ett olycksfall om året vid vindkraftverk”. Folkbladet.nu. 3 maj 2022. https://www.folkbladet.nu/2022-05-03/ett-olycksfall-om-aret-vid-vindkraftverk. Läst 11 augusti 2024. 
  38. ^ ”Ett olycksfall om året vid vindkraftverk”. Svenska Dagbladet/TT. 3 maj 2022. https://www.svd.se/a/7dv929/rotorblad-fran-vindkraftverk-rasade. Läst 11 augusti 2024. 
  39. ^ ”Olyckor i vindkraftverk: ”Det är inte samma marginaler som när det handlar om flygplan””. SVT.se. 27 juli 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-havererade-vindkraftverk-pa-kort-tid. Läst 11 augusti 2024. 
  40. ^ ”Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999–2023, SOM-rapport nr 2024:26”. SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Framgår ej av rapporten. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130812155911/http://c/. Läst 13 juni 2024. 
  41. ^ ”SIFOUNDERSÖKNING FEBRUARI 2020”. Svensk Vindenergi. https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2020/04/Resultat-av-Sifoundersökning-Utöka-vindkraften-2020-04-14.pdf. Läst 11 maj 2020. 
  42. ^ Europeans and biotechnology in 2010. EUR 24537 EN. EU Directorate-General for reseach. 2010. sid. 132-133. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_341_winds_en.pdf 
  43. ^ ”Om oss – Vindkraft”. https://svenskvindenergi.org/om-oss. Läst 15 februari 2019. 
  44. ^ ”Svensk Vindkraftförening | Svensk Vindkraftförening | Välkommen till Svensk Vindkraftförening”. www.svensk-vindkraft.org. Arkiverad från originalet den 28 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170228182122/http://www.svensk-vindkraft.org/svensk-vindkraftforening/. Läst 15 februari 2019. 
  45. ^ Motvind Sverige – webbplats
  46. ^ [a b] ”Så här fungerar elmarknaden”. ei.se. https://ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden. Läst 13 juli 2022. 
  47. ^ ”StackPath”. www.uniper.energy. https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/karlshamn. Läst 13 juli 2022. 
  48. ^ ”Day-ahead prices”. Nord Pool. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101133625/https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/ALL1/Yearly/?view=table. Läst 18 januari 2021. 
  49. ^ [a b] ”Elcertifikatsystemet”. www.energimyndigheten.se. http://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/. Läst 13 november 2018. 
  50. ^ ”Pressmeddelande: 2020-målet i elcertifikatsystemet är uppnått”. http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/2020-malet-i-elcertifikatsystemet-ar-uppnatt/. Läst 17 juni 2019. 
  51. ^ ”Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019 Proposition 2020/21:16”. Regeringen. 5 oktober 2020. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/10/prop.-20202116/. Läst 5 oktober 2020. 
  52. ^ ”Kraftläget i Sverige Kraftläget i Sverige, vecka 5”. Energiföretagen. https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/aktuellt-kraftlage-sverige-veckorapport.pdf. Läst 12 februari 2023. 
  53. ^ ”Planeringsram för år 2020”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130312183231/http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Mal-och-forutsattningar-/Nytt-planeringsmal-for-2020/. Läst 10 april 2013. 
  54. ^ ”Riksintresse vindbruk”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140317170729/http://www.energimyndigheten.se/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Riksintresse-vindbruk-/. Läst 17 mars 2014. 
  55. ^ Ann-Lie Mårtensson et al (2012). Boverkets stöd till planeringsinsatser för vindkraft. Utvärdering av de kommunala översiktsplanernas användbarhet vid planering och etablering av vindkraft.. Boverket 
  56. ^ Internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft. FOI. 2011. http://www.foi.se/Documents/FOI%202010-1964%20Sammanfattning.pdf [död länk]
  57. ^ Remiss av Totalförsvarets forskningsinstituts redovisning av regeringsuppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft.. 2012. http://www.svenskenergi.se/upload/Nyheter%20och%20press/Remisser/S2012-05_v2.pdf [död länk]
  58. ^ Nya regler för prövning av vindkraftverk. Vindlov.se. 2009. http://www.vindlov.se/Aktuellt/Nyheter-fran-Vindlov/Fran-och-med-den-1-augusti-2009-galler-nya-regler-for-provning-av-vindkraftverk/. Läst 20 april 2013  Arkiverad 6 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  59. ^ Erfarenheter 16 kap Miljöbalken. Energimyndigheten. 2010. http://www.natverketforvindbruk.se/Global/Planering_tillstand/Sammanst%c3%a4llning%2016%20%20kap%204%20%c2%a7%20%20milj%c3%b6balk.pdf. Läst 20 april 2013  Arkiverad 24 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  60. ^ ”Över 117 miljarder i vindkraftsinvesteringar 2017-2024”. Svensk Vindenergi. 8 mars 2022. https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/over-117-miljarder-i-vindkraftsinvesteringar-2017-2024. Läst 22 mars 2022. 

Litteraturreferenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Wizelius, Tore (2015). Vindkraft i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144068992 
  • Engström, Staffan (2015). Historien om den svenska vindkraften. Hur det började. Läget idag. Framtid.. Malmö. ISBN 978-91-7611-109-3 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Förnybara energikällor
Solenergi
Solkraft
Solvärme
Vindkraft
Vattenkraft
Geotermisk energi
Biobränslen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vindkraft_i_Sverige&oldid=55948804”