Hoppa till innehållet

Victor/Victoria

Från Wikipedia
Victor/Victoria
(Victor Victoria)
Genreromantisk komedi
musikalfilm[1][2][3]
HBTQ-film
RegissörBlake Edwards[1][2][4]
ProducentBlake Edwards
Tony Adams
ManusförfattareBlake Edwards
I större rollerJulie Andrews
James Garner
Robert Preston
Lesley Ann Warren
Alex Karras
John Rhys-Davies
Graham Stark
Peter Arne
David Gant
Matyelok Gibbs
Simon Chandler
Maria Charles
Norman Alden
Jay Benedict
KompositörHenry Mancini
FotografDick Bush
KlippareRalph E. Winters
Teknisk information
ProduktionsbolagMetro-Goldwyn-Mayer
DistributionMetro-Goldwyn-Mayer
Netflix
Premiär
1982
7 januari 1983(Tyskland)[5]
Speltid132 minuter
133 minuter[6]
LandStorbritannien[6]
USA
Språkengelska
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Victor/Victoria, är en brittisk-amerikansk musikalfilm från 1982 i regi av Blake Edwards, med bland annat Julie Andrews och Robert Preston i huvudrollerna. Filmen är baserad på den tyska filmen Viktor och Viktoria från 1933.

Filmen vann en Oscar för bästa originalmusik, Henry Mancini och Leslie Bricusse fick dela på priset. Den blev även oscarsnominerad i ytterligare sex kategorier (bästa kvinnliga skådespelare, bästa kvinnliga biroll, bästa manliga biroll, bästa scenografi, bästa kostymdesign, och bästa manus baserat på förlaga).

I Stockholm hade filmen premiär den 16 juli 1982 på biograf Look vid Drottninggatan.[7]

Julie Andrews fick även medverka i den broadwayversion av filmen som senare kom att sättas upp.

Rollista i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] läs online, Internet Movie Database , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, stopklatka.pl , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.filmaffinity.com , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.allocine.fr , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.zweitausendeins.de .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] australiensisk klassificerings-ID: victor-victoria.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dagens Nyheter, 16 juli 1982, sid. 27

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]