Unga Örnar
| Unga Örnar | |
| Bildad | 7 november 1931 (för 92 år sedan) |
|---|---|
| Typ | Barn- och ungdomsorganisation |
| Juridisk status | Aktiv |
| Ordförande | Yasmine Bladelius |
| Förbundssekreterare | Tomas Aronson Ylipää |
| Internationell ledare | Christian Kaddik |
| Webbplats | ungaornar.se |
| Tidningar | Unga örnar: tidning för ungdomsorganisationen Unga örnar. Eskilstuna: Unga örnar. 1931–1984. Libris 3429950 Örnledaren. Stockholm: Unga örnars riksförbund. 1932–1957. Libris 3240799 Örn-bladet. Stockholm: Unga örnars riksförbund. 1985–1992. Libris 636271 |
Unga Örnar, officiellt Unga Örnars Riksförbund, är en svensk och partipolitiskt obunden barn- och ungdomsorganisation. Unga Örnar startades 7 november 1931 av arbetarrörelsen. Det fanns ett behov av en organisation utanför kyrkan som erbjöd fritids- och kulturverksamhet för arbetarklassens barn. 1933 bröt sig Unga Örnar loss och blev partipolitiskt obundna även om de fortsatte att dela arbetarrörelsens värderingar om jämlikhet och allas lika värde. Organisationen har cirka 6 000 medlemmar och har verksamhet i alla Sveriges regioner, där man är en av Sveriges största barnorganisationer.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förebilden för Unga Örnar var den österrikiska organisationen Rote Falken. 1931 var verksamheten igång på det nationella planet. Betoningen låg på friluftsliv och det beslutades att man i likhet med scoutrörelsen skulle ha uniformer, men när en lag om förbud mot uniformerade politiska organisationer trädde i kraft 1933 orsakade detta utmaningar. För att komma runt lagen, som egentligen var riktad mot nazistiska och kommunistiska grupper snarare än arbetarrörelsens barnverksamhet, beslutades det att Unga örnar skulle bli en från socialdemokratin formellt självständig organisation, med band till Arbetarnas bildningsförbund (ABF).[1]
Från start och fram till 1960-talet brukade man ha på sig en ”örndräkt”, ett slags uniform, i verksamheten. Örndräkten bestod av en blå skjorta med en broderad örn, en röd snibb och en snodd som kunde vara grön, blå, röd eller vit beroende på bärarens ålder och funktion.
Unga Örnar har drivit olika frågor genom åren. Ett exempel på en fråga från 1970-talet är att man inte ska köpa krigsleksaker.
År 1991 arrangerade Unga Örnar och IFM–SEI ett Världens läger på Himmelstalundsfältet i Norrköping. Ungefär 9000 personer från 52 olika länder deltog i det största lägret någonsin för IFM-SEI.
Unga Örnar började 1994 drivit på för att barnkonventionen skulle bli svensk lag.
Värdegrund
[redigera | redigera wikitext]Unga Örnar vill skapa ett demokratiskt, jämlikt och solidariskt samhälle där alla barn och unga har en rolig och meningsfull fritid där de får ta plats och påverka. De arbetar för barns rätt till en jämlik barndom och en fritid som inte ska kosta för mycket. Verksamheten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter.
Internationellt
[redigera | redigera wikitext]En viktig del i Unga Örnar är deras internationella verksamhet, som i huvudsak sker via Palmecentret. Genom att stödja och arbeta tillsammans med civilsamhällesorganisationer i länder som Zimbabwe, Namibia och Palestina är syftet att bidra till internationellt arbete för fred, demokrati, social rättvisa och mänskliga rättigheter.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ”Om oss: Unga Örnar”. Unga Örnar. http://ungaornar.se/om-oss/unga-ornar/. Läst 7 april 2020.
- Götz, Norbert (2009). ”'Att styra och ställa på egen hand' : Unga Örnar 1929–45” (pdf). Arbetarhistoria (Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek) 4: sid. 4–12. ISSN 0281-7446. http://www.arbetarhistoria.se/fulltext/132.pdf. Läst 7 april 2020.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lundberg, Björn (2018). Naturliga medborgare : friluftsliv och medborgarfostran i scoutrörelsen och Unga Örnar 1925-1960. sid. 101-105. ISBN 978-91-7924-306-7. OCLC 1049983968. https://www.worldcat.org/oclc/1049983968. Läst 8 april 2022