Tumba
- För andra betydelser, se Tumba (olika betydelser).
| Tumba | |
| Tätort · Centralort | |
 Grödingevägen
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Kommuner | Botkyrka kommun, Salems kommun |
| Distrikt | Tumba distrikt, Salems distrikt, Grödinge distrikt |
| Koordinater | 59°11′37″N 17°49′24″Ö / 59.19361°N 17.82333°Ö |
| Area | |
| - tätort | 2 158 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 222,27 km² (2019)[1] |
| - Botkyrka kommun | 1 219 hektar (2020)[4] |
| - Salems kommun | 939 hektar (2020)[4] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 46 014 (2020)[3] |
| - kommun | 95 418 (2024)[2] |
| - Botkyrka kommun | 29 234 (2020)[4] |
| - Salems kommun | 16 780 (2020)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 21 inv./hektar |
| - kommun | 429 inv./km² |
| - Botkyrka kommun | 24 inv./hektar |
| - Salems kommun | 18 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Tumba Rönninge Uttran |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | T0372[5] |
| Beb.områdeskod | 0127TC103 (1960–)[6] |
| Geonames | 2667094 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Tumba | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Tumba är en kommungränsöverskridande tätort i Stockholms län, huvudsakligen belägen i Botkyrka kommun men även innefattande en del av Salems kommun.
Botkyrkadelen av tätorten utgör centralort i Botkyrka kommun och Salemdelen utgörs av kommundelarna Rönninge och Salem. Tumba ingår i Storstockholm och är Sveriges 28:e största tätort med 40 832 invånare (2015).[7]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet Tumba går tillbaka på en kvarn, "Tumbokvarn" (Tumboqwern 1488), vilket är en hopdragning av "Tunabokvarn" eller "Tunabornas kvarn" och syftar på den nu försvunna gården Tuna, som låg i närheten. När Tumba pappersbruk grundades 1755 övertogs förleden Tumba från kvarnen.[8][9]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det moderna Tumbas historia började 1755, då Tumba pappersbruk grundades. Förutom bruket, som då närmast utgjorde ett eget litet samhälle, var området länge ren jordbruksbygd, belägen i den södra delen av Botkyrka socken och, efter kommunreformen 1862, i Botkyrka landskommun. När Västra stambanan byggdes på 1860-talet drogs den strax söder om Tullingesjön och förbi Tumba bruk, och en bit öster om bruket förlades en station med namnet Tumba. Efter hand växte ett samhälle upp kring stationen, på mark som dels hade hört till socknens komministerställe, dels avsöndrats från det närbelägna Hamra gård. Allt eftersom tillkom handelsbodar, läkare och apotek, och Tumba blev snart en knutpunkt i området.[10]
I början av 1900-talet avsöndrades de delar av Hågelby gård och Skrävsta gård som låg söder om järnvägen till villatomter, och den 28 oktober 1904 blev Tumba municipalsamhälle. Senare tillkom tätortsbebyggelse på mark tillhörig Skäcklinge gård och på 1940-talet i Tumba skog (längs nuvarande Kyrkvärdsvägen).[10] 1946[11] byggdes ett vattentorn intill den nya bebyggelsen vid skogen,[12] och 1949 började flerbostadshus på mestadels tre våningar byggas i området, som fick namnet Segersjö efter den närbelägna Segersjön.[13] Municipalsamhället upplöstes i och med utgången av 1956, och Tumba ingår sedan 1971 i Botkyrka kommun som centralort.[14]
Den gamla stationsbyggnaden fanns kvar ända till mitten av 1990-talet, då den revs till förmån för den nya pendeltågsstationen som även fick en upprustad bussterminal för lokaltrafiken i samband med ombyggnationen. Tumba centrum byggdes också om till ett inomhuscentrum vid samma tidpunkt.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Folkmängden i kommundelen Tumba (ej att förväxla med tätorten) uppgick 2016 till 17 929 personer och andelen invånare som är utrikes födda var samma år cirka 26,3 procent. 39,1 procent hade samma år utländsk bakgrund.[15]
| Befolkningsutvecklingen i Tumba 1950–2020[7][16] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 505 | |||
| 1960 | 6 627 | |||
| 1965 | 10 200 | |||
| 1970 | 27 308 | |||
| 1975 | 28 750 | |||
| 1980 | 29 422 | |||
| 1990 | 30 879 | 1 640 | ||
| 1995 | 32 346 | 1 705 | ||
| 2000 | 34 101 | 1 716 | ||
| 2005 | 35 311 | 1 728 | ||
| 2010 | 37 852 | 1 774 | ||
| 2015 | 40 832 | 1 944 | ||
| 2020 | 46 014 | 2 158 | ||
Områden inom tätorten Tumba
[redigera | redigera wikitext]
- I Botkyrka kommun
- Vretarna
- Tuna
- Nackdala
- Tumba Park
- Centrum
- Storvreten
- Lövholmen
- Skäcklinge
- Kassmyra
- Broängen
- Solbo
- Solhöjden (bostadsområde under byggnation av JM, Peab och Myresjöhus)
- Tumba Villastad
- Segersjö
- Uttran
- Vårsta
- I Salems kommun
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Religiösa byggnader
[redigera | redigera wikitext]Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]
- Tumba kyrka
- Ängskyrkan
- Broängskyrkan (f.d. kyrka, numera Vuxenskolan)
Frikyrkor
[redigera | redigera wikitext]Andra samfund
[redigera | redigera wikitext]- Jehovas Vittnens Rikets sal
- Sankta Maria Syrisk-ortodoxa kyrka
Köpcenter
[redigera | redigera wikitext]Tumba centrum. Detta köpcentrum ligger vid Huddingevägen, nära pendeltågsstation och bussar. Tumba centrum var från början ett utomhuscentrum som i mitten av 1990-talet byggdes om till ett inomhuscentrum. På ca 31 000 m² finns ett 50-tal butiker, caféer och restauranger. Allt ifrån välkända kedjor som KappAhl, Lindex och ICA, till mindre lokala butikskoncept. Här finns även kommersiell service i form av Systembolag, bank, apotek mm. Bilburna kunder parkerar gratis i 3 timmar på någon av centrumets 600 parkeringsplatser.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I Tumba finns sedan 1755 Riksbankens sedelpappersbruk Tumba pappersbruk, 2001 sålt till företaget Crane AB. Alfa Laval och DeLaval är de andra två stora företagen på orten.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Tumba har två gymnasium, Södertörns Fria Hantverksgymnasium (Skyttbrink Gymnasium) samt Tumba gymnasium med fler än 1 000 elever, i centrala Tumba. I anslutning till Tumba gymnasium ligger Xenter (före detta Grafiskt centrum) som bland annat driver YH-utbildning inom tryckteknik och finansiell ekonomi.
Kultur och nöje
[redigera | redigera wikitext]I Tumba centrum ligger det kommunala Tumba bibliotek.[17] I anslutning till biblioteket ligger Xet-museet, med en permanent utställning om Sven Xet Erixson, med ett urval verk av konstnären som föddes i Tumba 1899. Tidigare återfanns intill biblioteket även Botkyrka konsthall, men denna stängde 2018 och flyttade 2019 till Fittja i norra Botkyrka.[18][19]
På bruksområdet återfinns Tumba bruksmuseum, med utställningar om papperstillverkning, ekonomisk historia och bygdens historia.[20] World of Classics är ett privat bilmuseum strax söder om Tumba.[21]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Tumbas främsta idrottsförening är IFK Tumba, som har sektioner i flera idrotter. Mest kända är IFK Tumba Handboll, vars herrlag 2020 spelar i division 1 norra,[22] men som tidigare har spelat i Elitserien. Klubben tilläts under sin tid i Elitserien inte spela sina hemmamatcher i Idrottshuset i Tumba eftersom hallen inte är godkänd för elitspel, utan var tvungna att spela sina hemmamatcher i Eriksdalshallen på Södermalm i Stockholm.[23]
Division 2-klubben i ishockey, IFK Tumba IK, spelar sina hemmamatcher i Ishuset i Tumba centrum.[24]
IFK Tumba Friidrott har sin bas på Rödstu hage. Klubben har genom åren fostrat många talanger, bl.a. Jill McCabe och Michel Tornéus.[25]
Kända invånare
[redigera | redigera wikitext]
Bland Tumbas historiska invånare märks Klas Pontus Arnoldson, stins på Tumba station, som startade Svenska freds- och skiljedomsföreningen och mottog Nobels fredspris 1908, den kloka gumman Mor Anna i Brink samt arbetarekonstnären Sven "X:et" Erixson. Andra kända namn från Tumba är ishockeyspelaren Sven Tumba (som tog sitt namn efter orten) och brottslingen Tumba-Tarzan (Rolf Johansson), som på 1950-talet var på rymmen undan polisen i skogarna utanför orten. Hasse Aro - mångårig programledare för TV3-programmet Efterlyst - är uppvuxen på orten. Musikgruppen Amon Amarth kommer också från Tumba.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Castegren, Erik (1948). Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning. Tumba: Kommunalnämnden. Libris 1171851
- Klintberg, Bengt af (2011). Kring Uttran. Stockholm: Atlantis. Libris 12032434. ISBN 9789173534383
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 328 (Tumba). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
- ^ af Klintberg, s. 124.
- ^ [a b] Castegren, s. 39.
- ^ ”Vattentorn - Södermanland”. Skånska vattentornssällskapet. http://eber.se/vattentorn-sodermanland/. Läst 23 januari 2021.
- ^ Castegren, s. 40.
- ^ ”Botkyrkabyggens historia”. Botkyrkabyggen. https://www.botkyrkabyggen.se/artikel/botkyrkabyggens-historia. Läst 21 januari 2021.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”TUMBA EXKL STORVRETEN”. Arkiverad från originalet den 21 april 2018. https://web.archive.org/web/20180421072006/http://botkyrka.statistikportal.se/omradesfakta/. Läst 4 september 2018.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ ”Tumba bibliotek”. Bibliotek Botkyrka. Arkiverad från originalet den 18 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210118201805/https://bibliotek.botkyrka.se/sv/library-page/tumba-bibliotek. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Museet”. Xet-museet. https://www.xetmuseet.nu/museet/. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Om oss”. Botkyrka konsthall. https://botkyrkakonsthall.se/uppdrag/. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Om museet”. Tumba bruksmuseum. https://www.tumbabruksmuseum.se/om-museet/. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”World of Classics”. https://www.worldofclassics.se/. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Tumba Handboll - herr”. https://www.svenskalag.se/tumbahandboll-herr. Läst 21 januari 2021.
- ^ ”Tumba får betala för hemmamatcher”. Sveriges Television. 24 oktober 2011. http://www.svt.se/sport/tumba-far-betala-for-hemmamatcher. Läst 9 maj 2013.
- ^ ”Tumba Hockey - A-lag”. https://www.tumbahockey.se/tumbahockey--alag. Läst 21 januari 2021.
- ^ ”Föreningen - IFK Tumba FK”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210128041259/https://www.ifktumba.se/foreningen/. Läst 21 januari 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Tumba centrums webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Tumba.
| ||||||||||
