Tankeskola
En tankeskola, eller intellektuell tradition, är perspektivet för en grupp människor som delar gemensamma kännetecken för åsikter eller syn på en filosofi,[1] disciplin, tro, social rörelse, ekonomi, kulturell rörelse eller konströrelse.[2] Två exempel inom nationalekonomin är Chicagoskolan och den österrikiska skolan.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Frasen har blivit ett vanligt talesätt som används för att beskriva de som tänker lika eller de som fokuserar på en gemensam idé.[3] Termens användning är allmän.[2]
Skolor kännetecknas ofta av sin valuta, och klassificeras därmed i "nya" och "gamla" skolor. Det finns en konvention, inom politiska och filosofiska tankefält, att ha "moderna" och "klassiska" tankeskolor. Ett exempel är de moderna och klassiska liberalerna. Denna dikotomi är ofta en del av ett paradigmskifte. Det är dock sällan så att det bara finns två skolor inom ett visst område.
Skolor är ofta uppkallade efter deras grundare som "Rinzaiskolan" i Zen, uppkallad efter Linji Yixuan och Ashariskolan för tidig muslimsk filosofi, uppkallad efter Abu al-Hasan al-Ashari. De är ofta också uppkallade efter sina ursprungsplatser, som den Joniska Filosofiska skolan, som har sitt ursprung i Ionia Chicago school of architecture, som har sitt ursprung i Chicago, Illinois, Prags språkvetenskapliga skola, uppkallad efter en språkkrets grundad i Prag och Tartu–Moscow Semiotic School, vars representanter bodde i Tartu och Moskva.
Ett exempel på en tankeskola inom kristendomen (och gnosticismen) är neoplatonism, som har massivt påverkat kristet tänkande, från augustinism till renässans/humanism till våra dagar.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, School of thought, 16 januari 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”school of thought”. Dictionary Cambridge. Cambridge University Press. Arkiverad från originalet den 14 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220214134029/https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/school-of-thought. Läst 3 oktober 2021.
- ^ [a b] Hattangadi, Vidya (17 juni 2019). ”Evaluating Mintzberg’s 10 schools of thoughts for strategy formulation”. Financial Express (Indian Express group). Arkiverad från originalet den 16 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230116150957/https://www.financialexpress.com/opinion/evaluating-mintzbergs-10-schools-of-thoughts-for-strategy-formulation/1609541/. Läst 3 oktober 2021.
- ^ Solci, Valentina. ”Breakdown on the Different Psychological Schools of Thought”. valentinasolci. Medium. https://valentinasolci.medium.com/breakdown-on-the-different-psychological-schools-of-thought-270c769752e3. Läst 3 oktober 2021.
- ^ ”Greek Philosophy—Did It Enrich Christianity?”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230116150957/https://wol.jw.org/en/wol/d/r1/lp-e/1999603?q=Neoplatonism&p=doc. Läst 6 april 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör tankeskola.
|