Hoppa till innehållet

Sveriges fågelfauna

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Bofinken och lövsångaren är Sveriges absolut vanligaste fåglar. Bofinken och lövsångaren är Sveriges absolut vanligaste fåglar.
Bofinken och lövsångaren är Sveriges absolut vanligaste fåglar.
Fågelinformation vid Norrström i Stockholm.

Sveriges fågelfauna består av cirka 250[1] häckande arter varav merparten är flyttfåglar. Utöver dessa förekommer det cirka 25 arter som inte häckar i Sverige, men som passerar landet varje år på sin väg till eller från sina häckningsplatser på den sibiriska tundran.

Det förekommer fåglar i princip överallt i Sverige, ända upp till glaciärkanterna i fjällkedjan. På grund av Sveriges klimat är merparten av landets fåglar flyttfåglar och några övervintrar hundratals mil från sina häckningsområden.

I september 2022 hade 531 arter av spontant förekommande fåglar med säkerhet identifierats i Sverige.[2][3] Landskapen som toppar med flest observerade arter (2012) är Skåne med 418, Öland med 408 och Halland med 377 arter.[4]

Uppskattningsvis häckar det 70 miljoner par fåglar varje år i Sverige.[1] Lövsångaren och bofinken är de till antalet vanligaste fåglarna i Sverige och man uppskattar att det under varje säsong finns 13,2 respektive 8,4 miljoner häckande par av dessa båda arter, vilket utgör 31% av alla häckande fåglar i landet.[1] I fallande skala följer sedan rödhake (3,8 milj), kungsfågel (3,8 milj), talgoxe (2,8 milj), trädpiplärka (2,4 milj), bergfink (2,1 milj), taltrast (1,9 milj) och koltrast (1,8 milj).[5] Lövsångare och bofink utgör också de vanligaste arterna i alla landskap förutom på Öland där den vanligaste är sånglärkan.[1] Dalarna är det landskap som har flest häckande arter med 194 stycken och Småland har överlägset flest häckande par med 7,9 miljoner par per år.[1]

Tjädern är den fågelart som totalt utgör mest biomassa med 2 000 ton; sedan följer ringduva (977 ton), ejder (587 ton), gräsand (440 ton) och orre (389 ton).[1] Den fågel som man känner till som blivit äldst i Sverige var en sillgrissla som blev 42 år.[6]

Av alla individer som kläcks i Sverige dör uppskattningsvis 240 miljoner per år.[1] Alla Sveriges vilda fågelarter är fridlysta i hela landet.

Fenologi

[redigera | redigera wikitext]

Merparten av Sveriges fågelarter är flyttfåglar men trots detta observerades det under början av 2000-talet drygt 200 arter i landet varje vinter.[7] Detta beror på att delar av populationen, eller enstaka individer, av många av de arter som flyttar från sina häckningsområden i norr övervintrar i södra Sverige. Man har uppskattat att cirka 85 % av Sveriges fågelindivider är flyttfåglar.[8]

Ett urval häckningsgeografier för några av de vanligare svenska fåglarna[9]

[redigera | redigera wikitext]

Fjällandskap

[redigera | redigera wikitext]

Områdena listas från lägst till högst belägna område.

Myrlandskap

[redigera | redigera wikitext]

Områdena listas från lägst och fuktigast till högst belägna och torraste område.

Slättsjölandskap

[redigera | redigera wikitext]

Områdena listas från högsta och torraste till lägst belägna och fuktigaste område.

Kulturlandskap

[redigera | redigera wikitext]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]
[redigera | redigera wikitext]
Större hackspett är en av alla de arter vars population minskar i Sverige.

Det pågår ständigt fluktuationer och populationsförändring bland fåglar. Vissa förändringar är naturliga och andra beror till stor del av människans inverkan på naturen. I Sverige har det under en 30-årsperiod observerats att många av de vanliga fåglarna minskar i antal medan några andra ökar. I undersökningen Birds in Europe. Population estimates, trends and conservation status av BirdLife International från 2004 visar siffrorna att 46 % av Sveriges häckande arter minskar i antal medan 28 % är stabila och 26 % ökar. Dessa siffror är mycket högre än exempelvis Sveriges grannländer Norge, Danmark och Finland där siffrorna visar på en minskning av 21 % till 34 % av arterna. Det enda land i denna undersökning som har en högre andel minskande arter i Europa är Turkiet.

Utsatta biotoper och exempel på fåglar

[redigera | redigera wikitext]

Akut hotade och starkt hotade arter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ArtDatabanken räknas enligt Rödlistan 2015 följande arter och underarter som akut hotade (CR)[10]
För en komplett lista, se Lista över rödlistade fågelarter i Sverige.

Enligt ArtDatabanken räknas följande arter som starkt hotade (EN)[10]

Arter som försvunnit som häckfåglar

[redigera | redigera wikitext]

Följande arter har tidigare, i historisk tid, häckat i Sverige men räknas enligt ArtDatabanken som försvunna som häckningsfåglar (RE)[10]

Vit stork var länge nationellt utdöd men har nu återkommit som häckfågel i Skåne.

Nya häckfåglar

[redigera | redigera wikitext]

Följande arter har etablerat häckpopulationer i Sverige under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet.

Naturliga fluktuationer

[redigera | redigera wikitext]

Vissa arter som ökar eller minskar i Sverige kan mycket väl bero på naturliga fluktuationer i populationer. Speciellt randpopulationer, det vill säga populationer som befinner sig i ytterkanten av artens utbredningsområde, kan under en period öka eller minska kraftigt, och detta kan ske under ganska korta perioder. En sådan art är exempelvis skrattmåsen som påbörjade sin invandring till Sverige under 1700-talet. Fortfarande vid mitten av 1800-talet häckade fågeln bara i södra Sverige.[11] Under 1900-talets början expanderade arten snabbt norrut för att häcka i hela Sverige utom i fjällen. Men nu är häckningstalen minskande igen och sedan 1975 har häckningspopulationen halverats i Sverige.[12]

Fågelskådning i Sverige och klassiska fågelskådarlokaler

[redigera | redigera wikitext]
Sveriges landskap
Sveriges landskap

Fågelskådarlokalerna har ett bokstavssystem där (H) betyder häckningslokal, (F) flyttfågellokal, (Hv) havsfågellokal och (V) vinterlokal. Att det observeras ett högt antal rariteter på klassiska fågellokaler beror inte bara på att det där förekommer en stor mängd fåglar utan även att där finns många kunniga fågelskådare som kan få syn på de ovanliga arterna. Rariteterna i denna lista är utvalda ur ett riksperspektiv.

Skåne

[redigera | redigera wikitext]

Skåne är det landskap i Sverige där man observerat flest olika arter och fram till och med 2006 var det 405 stycken. Skånes geografiska placering och flyttfåglarnas rutter gör att en stor mängd fåglar årligen passerar Skåne på väg till och från sina häckningsplatser kring Östersjön och nordöst till de nordliga taigabältet. En annan orsak till att det observeras så många olika arter i Skåne beror såklart på att felflugna fåglar från sydligare trakter med större sannolikhet landar i Sveriges södra områden än längre norrut vilket gör att fler sydliga rariteter observeras i Skåne än i de flesta andra landskap. Exempelvis är Skåne det enda landskap i Sverige där man observerat eremitskogstrast, grässångare och vitstrupig sparv.

Den tredje orsaken är att Skåne har några arter som utöver Skåne bara häckar i få andra landskap i Sverige. Ett exempel var tofslärkan vars sista svenska spillra häckade i Skåne fram till och med slutet av 1980-talet. Skåne har även haft häckande biätare, vassångare, brandkronad kungsfågel och svarthakad buskskvätta och än mer extremt var det par av minervauggla som häckade i Härlöv på 1940-talet.

Fågellokaler i Skåne

Observerade rariteter i Skåne i urval

Skånes Ornitologiska Förening

Sotvingad mås (Larus atricilla), nordamerikansk art som setts vid ett fåtal tillfällen i Sverige i Västergötland, Bohuslän, Blekinge, Skåne och på Öland.

Blekinge

[redigera | redigera wikitext]

Har haft häckande Härfågel

Fågellokaler i Blekinge

Observerade rariteter i Blekinge i urval

Blekinge ornitologiska förening

Halland

[redigera | redigera wikitext]

I Halland har det observerats 373 arter fram till och med 2006 vilket placerar landskapet på tredje plats i antal observerade olika arter. Sällsynt så häckar brun glada i Halland och det är det enda landskapet i Sverige där man observerat tofslunne, kärrtärna, brun törnskata och sångsparv.

Fågellokaler i Halland

Observerade rariteter i Halland i urval

Småland

[redigera | redigera wikitext]

Observerade rariteter i Småland i urval

Öland

[redigera | redigera wikitext]

Hela Öland är klassiska fågelskådarmarker och som landskap i Sverige kommer Öland på andra plats i antal observerade arter med 402 stycken (2006). Precis som för Skåne så är det bland annat Ölands geografiska placering som är orsaken till att detta Sveriges minsta landskap ändå placerar sig så högt upp i antal observerade arter. En mängd flyttfåglar passerar årligen ön på väg till och från sina häckningsplatser kring Östersjön och nordöst till de nordliga taigabältet. En annan orsak är Ölands olika rika biotoper, med exempelvis strandängar, långgrunda stränder och inlandsvåtmarker. Många flyttfåglar, exempelvis vadare, nyttjar Öland som en anhalt på sin flyttning på grund av de långgrunda stränderna och tångbankarnas rikedom på kräftdjur och insektslarver. Öland är det enda landskap i Sverige där man observerat exempelvis sibirisk gråsnäppa, hudsonspov, sibirisk trast, polyglottsångare, taigaflugsnappare, masktörnskata och rostsparv. Mer sällsynta häckfåglar, för svensk räkning, som förekommer på Öland är exempelvis ängshök, rödspov, sydlig kärrsnäppa, skräntärna, småtärna, svarttärna, sommargylling och kornsparv där den senare förr var en vanlig fågel på Ölands alvar.

Fågellokaler på Öland
Det finns ett antal ortnamn och platser som oftare figurerar i fågelskådarsammanhang.

Observerade rariteter på Öland i urval

Ölands ornitolgiska förening

Gotland

[redigera | redigera wikitext]

Är det enda landskap i Sverige där man observerat ökennattskärra, balkansångare och rostgumpad törnskata.

Fågellokaler på Gotland

Observerade rariteter på Gotland i urval

Gotlands ornitologiska förening

Västergötland

[redigera | redigera wikitext]

Fågellokaler i Västergötland i urval

Observerade rariteter i Västergötland i urval

Ornitologiska föreningar

Bohuslän

[redigera | redigera wikitext]

Fågellokaler i Bohuslän

Observerade rariteter i Bohuslän i urval

Östergötland

[redigera | redigera wikitext]

Enda landskapet där starrsångare observerats, vid två tillfällen till och med.

Fågellokaler i Östergötland

[redigera | redigera wikitext]

Observerade rariteter i Östergötland i urval

Dalsland

[redigera | redigera wikitext]

En av de få häckande paren av vitryggig hackspett i Sverige finns i Dalsland och vid ett tillfälle har man observerat fjällripa.

Observerade rariteter i Dalsland i urval

Närke

[redigera | redigera wikitext]

Har haft häckande lundsångare.

Fågellokaler i Närke

Observerade rariteter i Närke i urval

Närke ornitologiska förening

Södermanland

[redigera | redigera wikitext]

Stoltserar med Europas enda fynd av dvärgsångare och även enda landskapet där spetsstjärtad duva observerats.

Fågellokaler i Södermanland

Observerade rariteter i Södermanland i urval

Värmland

[redigera | redigera wikitext]

Är det enda landskap i Sverige där man observerat svartlärka. En av de mer ovanliga observationerna hör också den större lira som man fann 1999 vid Vänern.

Observerade rariteter i Värmland i urval

Västmanland

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges första och hittills enda prärietrana hittades i Västmanland.

Fågellokaler i Västmanland

Observerade rariteter i Västmanland i urval

Västmanland ornitologiska förening

Uppland

[redigera | redigera wikitext]

Enda landskapet i Sverige där man observerat glasögonflugsnappare och rostskogstrast, båda på Svenska Högarna, samt hela tre asiatiska arter fältsparvar: rödkindad sparv, gulbrynad sparv och dvärgsävsparv.

Fågellokaler i Uppland

Observerade rariteter i Uppland i urval

Upplands ornitologiska förening

Gästrikland

[redigera | redigera wikitext]

Enda landskap i Sverige där man observerat macchiasångare.

Observerade rariteter i Gästrikland i urval

Dalarna

[redigera | redigera wikitext]

Har Sveriges sydligaste häckningspopulation av blåhake och fjällripa. Enda landskapet där amerikansk rördrom observerats.

Observerade rariteter i Dalarna i urval

Hälsingland

[redigera | redigera wikitext]

Har haft häckande lundsångare och amerikansk kopparand.

Observerade rariteter i Hälsingland i urval

Medelpad

[redigera | redigera wikitext]

Stoltserar med Sveriges enda fynd av grågam.

Observerade rariteter i Medelpad i urval

Jämtland

[redigera | redigera wikitext]

Observerade rariteter i Jämtland i urval

Ångermanland

[redigera | redigera wikitext]

Observerade rariteter i Ångermanland i urval

Västerbotten

[redigera | redigera wikitext]

Västerbotten har haft häckande brun glada, busksångare och lundsångare och är det enda landskap i Sverige där man observerat exempelvis tundrapiplärka och klippkaja.

Fågellokaler i Västerbotten

Observerade rariteter i Västerbotten i urval

Norrbotten

[redigera | redigera wikitext]

Observerade rariteter i Norrbotten i urval

Lappland

[redigera | redigera wikitext]

Har som enda landskap i Sverige häckande snösiska, årligen häckande dvärgsparv, och har haft häckande nordsångare. Lappland kan också stoltsera med två observationer av azurmes en fågel som i Sverige annars bara är funnen vid ett tillfälle i Södermanland på 1780-talet.

Fågellokaler i Lappland

  • Abiskojokkens delta: välkänd rastlokal och något av nordligaste Sveriges fågel-mekka.

Observerade rariteter i Lappland i urval

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] Richard Ottvall et al. (2012) Fåglarna i Sverige – antal och förekomst
  2. ^ BirdLife Sverige, Sveriges fågeltaxa, Svenska förstafynd (excel-fil), https://birdlife.se/rk/sveriges-fageltaxa/, läst 2022-09-08
  3. ^ Club300 (2020) [1], www.club300.se, läst 2022-09-08
  4. ^ club300.se
  5. ^ Yumpu.com. ”Sveriges fåglar 2020” (på xx). yumpu.com. https://www.yumpu.com/xx/document/read/65179368/sveriges-faglar-2020. Läst 28 oktober 2021. 
  6. ^ Göteborgs-Posten 2008-05-09 09:42 Arkiverad 2 november 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Naturhistoriska riksmuseet (2008) Fåglar på vintern Arkiverad 9 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2009-04-04
  8. ^ Naturhistoriska riksmuseet (2008) Om Flyttfåglar Arkiverad 9 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2009-04-04
  9. ^ Lars Imby, Svenska fåglar, 1987, ISBN 91-29-58015-3
  10. ^ [a b c] www.artfakta.artdatabanken.se Resultat av sökning i rödlista 2015, läst 19 november 2015.
  11. ^ Sven Nilsson (1858) Foglarna.
  12. ^ Thomas Lerner (2006-09-18) flera fågelarter på väg att försvinna, Dagens Nyheter

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_fågelfauna&oldid=54113097”