Hoppa till innehållet

Sven-Göran Eriksson

Från Wikipedia
 Denna artikel handlar om en nyligen avliden person.
Uppgifterna i artikeln kan vara inaktuella och komma att ändras.
Mallen bör tas bort när uppgifterna är uppdaterade och inga större redigeringar görs i artikeln, i allmänhet efter ungefär en vecka. (2024-08)
Sven-Göran Eriksson
Sven-Goran Eriksson 2012.jpg
Sven-Göran Eriksson 2012.
Personlig information
SmeknamnSvennis
Födelsedatum5 februari 1948
FödelseortSverige Sunne socken, Värmland, Sverige
Dödsdatum26 augusti 2024 (76 år)
DödsortSverige Sunne, Värmland
PositionTränare
Seniorlag*
År
1966–1971
1971–1973
1973–1975 		Klubb
Sverige Torsby IF
Sverige SK Sifhälla
Sverige KB Karlskoga 		SM (GM)
109 (23)
22 0(1)
19 0(4)
Uppdrag som tränare
1977–1978
1979–1982
1982–1984
1984–1987
1987–1989
1989–1992
1992–1997
1997–2001
2007–2008
2009–2010
2010–2011
2012
2013
2013–2014
2014–2016
2016–2017
2022–2023 		Sverige Degerfors IF
Sverige IFK Göteborg
Portugal Benfica
Italien Roma
Italien Fiorentina
Portugal Benfica
Italien Sampdoria
Italien Lazio
England Manchester City
England Notts County (sportchef)
England Leicester City
Thailand BEC Tero Sasana (sportchef)
Förenade arabemiraten Al Nasr (teknisk rådgivare)
Kina Guangzhou R&F
Kina Shanghai Port FC
Kina Shenzhen FC
Sverige IF Karlstad (sportslig rådgivare)
Landslag som tränare
2001–2006
2008–2009
2010
2018–2019 		 England
 Mexiko
 Elfenbenskusten
 Filippinerna
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Sven-Göran "Svennis" Eriksson, född 5 februari 1948 i Sunne socken i Värmlands län[1], död 26 augusti 2024[2] på Björkefors herrgård utanför Sunne, var en svensk fotbollstränare. Eriksson slog igenom som tränare med IFK Göteborg i början på 1980-talet då han bland annat ledde laget till seger i Allsvenskan, Uefacupen och Svenska cupen. Därefter tränade han en rad europeiska storklubbar som bland annat SL Benfica, AS Roma och SS Lazio. Han var även förbundskapten för England, Mexiko, Elfenbenskusten och Filippinerna.

Under karriären vann Eriksson bland annat den inhemska ligan i Sverige, Portugal och Italien, samt flera europeiska cuper, bland annat Uefacupen och Cupvinnarcupen. Han var förbundskapten under tre VM-turneringar, med England VM 2002 och VM 2006 liksom Elfenbenskusten VM 2010. Eriksson var verksam i tio länder: Sverige, Portugal, Italien, England, Mexiko, Elfenbenskusten, Thailand, Förenade arabemiraten, Kina och Filippinerna.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sven-Göran Eriksson föddes i Sunne och växte upp i Torsby i Värmland. Föräldrarna Sven (f. 1929) och Ulla Eriksson, född Svensson (1926–2011) fick efter honom en andra son. Familjen hade knaper ekonomi, men Eriksson har sagt att han trots det inte saknade någonting i barndomen.[3] Han har två barn tillsammans med exfrun Anki Eriksson Graves (född Pettersson 1953 i Åmål).

Eriksson var i grunden utbildad idrottslärare på GIH i Örebro.[4]

I november 2013 kom Erikssons självbiografi ut i sex länder.[5] I Sverige heter boken Svennis – min historia och är skriven tillsammans med Stefan Lövgren.[6]

I juni 2014 lanserade Eriksson två egna italienska viner med namnet SVEN.[7]

Eriksson var under de senare åren av sitt liv bosatt på herrgården Björkefors utanför Sunne tillsammans med sin partner Yaniseth, som han träffade under tiden i Mexiko.[8]

Hösten 2022 deltog Sven-Göran Eriksson tillsammans med Lina Thomsgård i tv-programmet Alla mot alla.[9]

I början av 2024 berättade Eriksson att han var svårt sjuk i obotlig cancer.[10] Lördagen 23 mars 2024 spelades en välgörenhetsmatch på Anfield mellan Liverpool FC och AFC Ajax, där Sven-Göran Eriksson fick vara med i tränarstaben för Liverpool. Han fick erbjudandet sedan han berättat om sin cancersjukdom och att han alltid har varit en supporter av klubben.[11][12] Eriksson fick efter det under våren och sommaren ta emot hyllningar av sina tidigare klubbar SL Benfica, IFK Göteborg, UC Sampdoria, SS Lazio, Degerfors IF och Torsby IF, samt ett privat besök av David Beckham. Han avled på morgonen den 26 augusti 2024 i hemmet, i sviterna av sjukdomen.[13]

Spelarkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Under tiden som aktiv spelade Eriksson som högerback i olika lag. Han nådde som högst i division 2 med KB Karlskoga. Han tvingades dock avsluta spelarkarriären i förtid 1975 på grund av en knäskada.

Tränarkarriär

[redigera | redigera wikitext]

IFK Göteborg

[redigera | redigera wikitext]

Hans första tränaruppdrag var som assisterande tränare till Tord Grip, som han kommit i kontakt med i Karlskoga, i Degerfors IF. När Grip 1977 blev assisterande tränare i Sveriges landslag tog Eriksson över huvudansvaret. Han uppmärksammades av IFK Göteborgs ledning som engagerade honom som tränare, med Bo Johansson som assisterande tränare. Efter en tuff inledning där Svennis hade svårt att få fram resultat släppte det och Svennis kunde leda IFK Göteborg till klubbens största framgång genom tiderna: finalsegern i Uefacupen 1981/1982. Samma år vann man även Allsvenskan och Svenska cupen.

Eriksson tilldelades 1982 också TT:s idrottsledarpris.

Benfica

[redigera | redigera wikitext]

Segern i UEFA-cupen öppnade upp dörren för en europeisk karriär och Eriksson flyttade i slutet av juni 1982 till portugisiska SL Benfica. Eriksson ville ta med sig IFK Göteborgs Torbjörn Nilsson men han hade redan skrivit på för tyska Kaiserslautern.[14] Eriksson tog istället dit Glenn Strömberg i januari 1983, och det blev både ett ligaguld och cupguld första säsongen med Benfica. De nådde även final i UEFA-cupen i maj 1983 mot Anderlecht men förlorade.[15] [16] Året därpå vann Benfica åter ett nytt portugisiskt ligaguld.[17]

AS Roma

[redigera | redigera wikitext]

Nils Liedholm lämnade över jobbet som tränare för den italienska klubben AS Roma till Sven-Göran Eriksson inför säsongen 1984/1985. Roma hade nyligen förlorat finalen i Europacupen 1984 mot Liverpool på hemmaplan, så laget var svårmotiverat enligt Eriksson. Hans första säsong i Serie A med Roma slutade laget på en sjunde plats. I vårens kvartsfinaler i Cupvinnarcupen blev det förlust mot Bayern München. Romas brasilianska mittfältsstjärna Falcão hade råkat ut för en allvarlig skada, och spelade bara fyra ligamatcher. Han lämnade efter säsongen, och ersattes av polska storstjärnan Boniek från ligakonkurrenten Juventus. I Erikssons andra säsong i Italien vann Roma den italienska cupen och slutade tvåa i Serie A. Eriksson var då nära att vinna ligan med Roma, men klubben föll överraskande mot US Lecce i ligaslutet, och fem Roma-spelare misstänktes vara inblandade i en mutskandal och förhördes av polis.[18] Den tredje säsongen i Roma blev mindre lyckad vilket ledde till att Sven-Göran Eriksson avgick två omgångar från slutet. Roma slutade på sjunde plats i Serie A och i Cupvinnarcupen föll man på straffsparksläggning mot Real Zaragoza redan i första omgången. Eriksson kom i konflikt med Boniek, vilket ledde till att han inte fick ett nytt kontrakt med Roma.[19]

Fiorentina

[redigera | redigera wikitext]

Eriksson blev sedan tränare för AC Fiorentina, dit även Glenn Hysén köptes in sommaren 1987. Blivande storstjärnan Roberto Baggio, som gjorde sin första säsong som ordinarie i Fiorentina, stod för sex ligamål. Laget slutade på en åttonde plats i Serie A och Erikssons andra säsong som tränare i Fiorentina slutade med en sjundeplats. Eriksson var missnöjd med Fiorentinas ambitioner, och eftersom ägargreven Pontellos tålamod var kort, fick Eriksson återvända till Benfica sommaren 1989.[20][21]

Tillbaka till Benfica

[redigera | redigera wikitext]

Med Eriksson tillbaka i Benfica nådde laget final i Europacupen 1990, där de förlorade mot AC Milan. Benfica tog året efter ligaguld igen. Då fanns tre svenska spelare i Benfica; Mats Magnusson, Jonas Thern och Stefan Schwarz. Erikssons sista säsong i Benfica slutade laget på andra plats i ligan, och de förlorade mot både FC Barcelona och Dynamo Kiev i Europacupens dåvarande gruppspel.

Sampdoria

[redigera | redigera wikitext]

Eriksson återvände till Italien sommaren 1992 och började träna UC Sampdoria, som spelat final i Europacupen våren samma år. Han första säsong i klubben slutade Sampdoria på en sjunde plats i Serie A. Laget hade tappat bland andra Toninho Cerezo som flyttade hem till Brasilien och Gianluca Vialli som såldes till Juventus för motsvarande 12 miljoner pund, vilket då gjorde honom till världens dyraste spelare. Med spelare som Ruud Gullit, Roberto Mancini, Attillio Lombardo, och David Platt slutade laget på en tredje plats i Serie A 1994. Samma år vann Sampdoria den italienska cupen mot Ancona, men förlorade den italienska Supercoppa Italiana mot AC Milan efter straffsparksläggning. Året därpå nådde Sampdoria semifinal i Cupvinnarcupen 1995, där de förlorade efter straffsparksläggning mot Arsenal, där Stefan Schwarz spelade. Det blev fem säsonger för Svennis i Sampdoria.[22]

SS Lazio

[redigera | redigera wikitext]

Eriksson var 1997 nära att hamna i Blackburn, som då spelade i Premier League, men valde istället att stanna i Italien och skriva på för SS Lazio.[23][24] Erikssons tid i Lazio blev klubbens mest framgångsrika period någonsin. Tidigare skyttekungen Giuseppe Signori kom dock inte överens med sin nye tränare och såldes därför till Svennis gamla klubb Sampdoria i december. Lazio vann först italienska cupen i april 1998, där de vann mot AC Milan. Lazio gick även till final i UEFA-cupen, men i den helitalienska finalen mot Inter blev det dock förlust. I Serie A var Lazio länge med och slogs om seriesegern, men de avslutade ligaspelet med fem raka förluster och slutade på en sjunde plats.

Säsongen 1998/99 inleddes med att besegra Juventus i Supercoppa Italiana. I Serie A var Lazio länge i toppen och spelade 17 raka matcher utan förlust, men i slutet av säsongen kunde AC Milan passera Lazio i tabellen och ta hem ligatiteln. Lazio slutade på en andra plats i Serie A. Som regerande italienska cupmästare deltog Lazio i den sista upplagan av Cupvinnarcupen innan turneringen lades ner. De tog sig till final och där mötte man RCD Mallorca och vann med 2-1. Pavel Nedvěd gjorde segermålet som gav Lazio deras första och enda seger i turneringens historia.

Lazio firade sitt 100-årsjubileum säsongen 1999/2000, och man inledde med att besegra Manchester United med 1–0 i den europeiska supercupen. I ligan slogs Lazio med Juventus om seriesegern. Lazio slutade en poäng före Juventus och tog sin andra ligatitel i historien, den första vann de 1974. Lazio tog också sin tredje cuptitel där man vann mot Inter i finalen. Tack vare andraplaceringen i ligan förra säsongen kvalificerade sig Lazio för Champions League. De vann sin grupp, men i kvartsfinalen förlorade man mot Valencia.

I september 2000 vann Lazio Supercoppa Italiana, återigen slog man Inter. Det blev Svennis sista vunna titel, innan han lämnade Italien efter årsskiftet.[25][26][27][28][29]

Engelska landslaget

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 januari 2001 tog Sven-Göran Eriksson över Englands herrlandslag, som Englands första utländska förbundskapten någonsin.[30] Efter att Kevin Keegan hade avgått som förbundskapten efter en svag inledning i VM-kvalet, kom Eriksson tillsammans med Tord Grip att vända Englands VM-kval, och vann bland annat kvalmatchen mot Tyskland i München 1 September 2001 med 5–1.[31] Som engelsk förbundskapten nådde hans lag kvartsfinal både i VM 2002, EM 2004 och i VM 2006. Eriksson blev mycket omskriven i den brittiska pressen och det visade sig senare att hans telefon varit avlyssnad en längre tid av tidningsföretag.[32] Han meddelade i januari 2006 att han skulle avgå efter fotbolls-VM 2006. Hans efterträdare blev Steve McClaren.[33]

Manchester City

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juli 2007 blev det klart att Sven-Göran Eriksson tog över som huvudtränare för det engelska Premier League-laget Manchester City. Eriksson förde klubben till plats nio i Premier League, bland annat efter att ha vunnit båda säsongens derbyn mot Manchester United. Bland spelarna var stödet för den svenske managern starkt, trots att lagets form inte var lika imponerande stabil som den var i inledningen av säsongen.[34] Efter en tids spekulation fick han sparken från Manchester City vilket offentliggjordes 2 juni 2008.[35][36][37]

Mexikanska landslaget

[redigera | redigera wikitext]

I juni 2008 tillträdde Eriksson som förbundskapten för Mexiko.[38] Mexiko spelade elva kvalmatcher till VM 2010 med Eriksson vid rodret. Dessa resulterade i sex segrar, en oavgjord och fyra förluster. Efter förlusten i VM-kvalet mot Honduras (1–3) den 2 april 2009 meddelades det att Sven-Göran Eriksson hade fått sparken från jobbet. Sju kvalmatcher återstod vid denna tidpunkt, och Mexiko låg då utanför de tre platser som gav deltagande i VM.[39][40]

Notts County FC

[redigera | redigera wikitext]

Den 22 juli 2009 meddelade Eriksson att han tog över som sportchef i Notts County FC i den engelska fjärdedivisionen (Football League Two). Han tog med sig Tord Grip, hans samarbetspartner sedan många år, som rådgivare. Sven-Göran Eriksson stod bakom värvningar av Kasper Schmeichel och Sol Campbell, som dock lämnade klubben efter en match. På grund av klubbens prekära ekonomiska situation bytte klubben i februari 2010 ägare och i samband med detta valde Eriksson att avgå från sin anställning redan efter ett halvår.[41] Han avstod också från den ersättning på cirka 2,5 miljoner pund (vid tiden ungefär 28,5 miljoner kronor) som han enligt kontraktet hade rätt till,[42] och antog istället ett erbjudande att bli hedersordförande på livstid.[41]

Elfenbenskustens landslag

[redigera | redigera wikitext]

28 mars 2010 offentliggjordes det att Sven-Göran Eriksson skulle leda Elfenbenskusten under fotbolls-VM 2010 i Sydafrika. Det blev bara tre gruppspelsmatcher, och kontraktet förlängdes inte.[43][44]

Leicester City

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 oktober 2010 presenterades Eriksson som Leicester Citys nya manager.[45] Eriksson spenderade mycket pengar under sin tid som tränare för Leicester. Bland spelare han köpte till laget, kan bland annat Lee Peltier, Kasper Schmeichel, Sean St Ledger, David Nugent, Paul Konchesky, Ricardo, John Paintsil, Michael Ball, Jermaine Beckford, Michael Johnson och Gelson Fernandes, nämnas. Men efter en tung förlust mot Millwall med 0–3 fick han sparken den 24 oktober 2011.[46]

Sportchef, rådgivare och tränarjobb i Kina

[redigera | redigera wikitext]

Eriksson flyttade till Thailand och blev sportchef för BEC Tero Sasana i september 2012.[47][48][49] Sedan i januari 2013 hade Eriksson uppdrag som teknisk rådgivare för Al Nasr i Förenade arabemiraten.[50]

Den 4 juni 2013 tillkännagav Guangzhou R&F, en klubb som spelade i Chinese Super League, att Eriksson blev deras nya huvudtränare. Han hade skrivit på ett kontrakt för 1,5 år.[51] Klubben gjorde sin bästa säsong någonsin, och blev trea i kinesiska högsta ligan 2014. Eriksson skrev sedan på ett tvåårskontrakt med Shanghai SIPG i november 2014.[52] Klubben slutade tvåa under svenskens första säsong som huvudtränare. Efter nästan två år i Shanghai SIPG valde Eriksson att gå vidare i karriären. I december 2016 blev han klar för Shenzhen FC, i den kinesiska andradivisionen, som han tog över efter nederländaren Clarence Seedorf. Men efter bara fyra segrar på 14 matcher, och åtta matcher utan seger bestämde sig klubben för att sparka Eriksson i juni 2017.[53][54]

Filippinernas landslag

[redigera | redigera wikitext]

Mellan oktober 2018 och januari 2019 tränade Eriksson Filippinernas herrlandslag. Han ledde laget i asiatiska mästerskapet 2019, där det inte lyckades gå vidare från gruppspelet.

Meriter i klubblag

[redigera | redigera wikitext]
Sverige IFK Göteborg
Portugal SL Benfica
Italien AS Roma
Italien UC Sampdoria
Italien SS Lazio

Bibliografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Sven-Göran Eriksson - Norstedts bokförlag”. www.norstedts.sehttps. https://www.norstedts.se/119805-sven-goran-eriksson. Läst 27 augusti 2024. 
  2. ^ ”Svennis är död – blev 76 år gammal”. www.aftonbladet.se. 26 augusti 2024. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/73PlWw/sven-goran-eriksson-dod-svennis. Läst 27 augusti 2024. 
  3. ^ Linda Andersson (28 mars 2014). ”Jag ångrar inte att jag valde fotbollen framför familjen”. Året Runt. Arkiverad från originalet den 8 november 2017. https://web.archive.org/web/20171108152123/https://www.aretrunt.se/jag-angrar-inte-att-jag-valde-fotbollen-framfor-familjen/. Läst 12 januari 2024. 
  4. ^ https://www.expressen.se/gt/toppbetyg-at-svennis/
  5. ^ "Onödigt snaskande i privatlivet", recension av Johanna Garå den 19 november 2013 i Svenska Dagbladet.
  6. ^ Eriksson, Sven-Göran; Lövgren Stefan (2013). Svennis: min historia. Stockholm: Norstedts. Libris 14008418. ISBN 9789113052571  "Svennis - min historia", Sven-Göran Erikssons självbiografi.
  7. ^ ”Sven-Göran Erikssons officiella hemsida”. http://svengoran.com. Läst 5 augusti 2014. 
  8. ^ https://www.expressen.se/sport/fotboll/flickvannens-ord-om-svennis-forlorar-inte-hoppet/
  9. ^ Mattias Bergqvist (29 september 2022). ”Sven-Göran Eriksson och Henrik Larsson i ”Alla mot alla””. Expressen. https://www.expressen.se/noje/spoiler-alert/alla-mot-alla-eriksson-larsson/. Läst 4 juli 2024. 
  10. ^ Emilia Aro (11 januari 2024). ”Sven-Göran ”Svennis” Eriksson är svårt sjuk i cancer: ”Har i bästa fall ett år””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sven-goran-svennis-eriksson-ar-svart-sjuk-i-cancer-har-i-basta-fall-ett-ar. Läst 11 januari 2024. 
  11. ^ ””Trodde att det var ett skämt…””. https://www.aftonbladet.se/a/y6LdKR. Läst 23 mars 2024. 
  12. ^ ”jurgen-klopp-meets-sven-goran-eriksson-and-lfc-legends-squad”. https://www.liverpoolfc.com/news/jurgen-klopp-meets-sven-goran-eriksson-and-lfc-legends-squad. Läst 23 mars 2024. 
  13. ^ https://svengoraneriksson.com
  14. ^ ”torbjorn-nilsson-jag-trostkopte-en-porsche/”. https://www.expressen.se/gt/sport/torbjorn-nilsson-jag-trostkopte-en-porsche/. Läst 4 december 2022. 
  15. ^ ”uefacup/history”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100625180016/http://en.archive.uefa.com/competitions/uefacup/history/season=1982/intro.html. Läst 4 december 2022. 
  16. ^ ”1982-1983-finale-sl-benfica-rsc-anderlecht/”. https://www.worldfootball.net/report/europa-league-1982-1983-finale-sl-benfica-rsc-anderlecht/. Läst 4 december 2022. 
  17. ^ ”When Sweden arrived at Benfica…”. https://www.slbenfica.pt/en-us/agora/noticias/2017_2018/02/05/sven-goran-eriksson-quando-a-suecia-entrou-no-benfica. Läst 4 december 2022. 
  18. ^ ”svennis-blast-pa-titeln-i-roma-efter-misstankt-matchfixning-gar-inte-att-forkl/”. https://www.fotbollskanalen.se/lundhs-podcast/svennis-blast-pa-titeln-i-roma-efter-misstankt-matchfixning-gar-inte-att-forkl/. Läst 4 december 2022. 
  19. ^ Podcast Öppet Hjärta 20 September 2017
  20. ^ ”kom-tillbaka-svennis-allt-ar-forlatet”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/0EvpkG/kom-tillbaka-svennis-allt-ar-forlatet. Läst 4 december 2022. 
  21. ^ ”oppethjarta podcast”. https://www.ilikeradio.se/podcasts/oppethjarta/12786/. Läst 1 december 2022. 
  22. ^ ”transfermarkt.com/sven-goran-eriksson”. https://www.transfermarkt.com/sven-goran-eriksson/stationen/trainer/1100/plus/1. Läst 3 december 2022. 
  23. ^ ”sven-goran-eriksson-lazio-blackburn-serie-a-title-race”. https://www.theguardian.com/football/2020/feb/26/sven-goran-eriksson-lazio-blackburn-serie-a-title-race. Läst 4 december 2022. 
  24. ^ ”lazio-far-nej-svennis-till-blackburn-i-juni/”. https://www.dn.se/arkiv/sport/fotboll-lazio-far-nej-svennis-till-blackburn-i-juni/. Läst 8 december 2022. 
  25. ^ ”/intervju-med-sven-goran-eriksson”. https://www.stadium.se/online-campaign/football/football-content/intervju-med-sven-goran-eriksson. Läst 4 december 2022. 
  26. ^ ”transfermarkt”. https://www.transfermarkt.com/lazio-rom/erfolge/verein/398. Läst 1 december 2022. 
  27. ^ Eriksson, Sven-Göran (2014). Svennis : min historia. Norstedts 
  28. ^ Karlsson, Petter; Wegerup, Jennifer (2002). SFINXEN FRÅN TORSBY. Bokförlaget Forum 
  29. ^ ”svennis-karriar-fram-till-city”. https://www.fotbollskanalen.se/england/svennis-karriar-fram-till-city/. Läst 8 december 2022. 
  30. ^ ”20-years-since-englands-first-foreign-appointment”. https://www.skysports.com/football/story-telling/12016/12118585/20-years-since-englands-first-foreign-appointment. Läst 3 december 2022. 
  31. ^ ”Ge honom en adelstitel”. https://www.aftonbladet.se/a/WLjmEk. Läst 1 december 2022. 
  32. ^ Högberg, Viktor (24 september 2014). ”Svennis kompenseras för avlyssningen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/VRdopd. Läst 4 december 2022. 
  33. ^ ”sven-gorans-uppgang-och-fall”. https://www.svt.se/sport/artikel/sven-gorans-uppgang-och-fall. Läst 4 december 2022. 
  34. ^ ”spelarna-i-man-city-stottar-svennis/”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/premier-league/spelarna-i-man-city-stottar-svennis/. Läst 4 december 2022. 
  35. ^ ”Jag har fått ett bud som jag överväger nu”. Aftonbladet. 8 maj 2008. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article2425668.ab. Läst 28 juni 2008. 
  36. ^ Officiell kommuniké från SL Benfica Arkiverad 3 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.  PDF (portugisiska)
  37. ^ ”officiellt-svennis-lamnar-city”. https://fotbolldirekt.se/2008/06/02/officiellt-svennis-lamnar-city. Läst 4 december 2022. 
  38. ^ ”svennis-klar-for-mexiko”. https://www.fotbollskanalen.se/andra-ligor/svennis-klar-for-mexiko/. Läst 3 december 2022. 
  39. ^ ”svennis-far-sparken-i-mexiko”. https://www.dn.se/sport/fotboll/svennis-far-sparken-i-mexiko/. Läst 3 december 2022. 
  40. ^ ”"Svennis" får sparken”. https://sverigesradio.se/artikel/2743191. Läst 3 december 2022. 
  41. ^ [a b] "Sven-Goran Eriksson leaves after Notts County takeover". BBC Sport. Läst 13 februari 2010.
  42. ^ "Sven-Goran Eriksson forgoes £2.5m owed by Notts County". BBC Sport. Läst 13 februari 2010.
  43. ^ ”svennis-tar-over-elfenbenskusten/”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/svennis-tar-over-elfenbenskusten/. Läst 7 januari 2023. 
  44. ^ ”svennis-nobbar-elfenbenskusten”. https://nyheter24.se/sport/fotboll/landslaget/437462-svennis-nobbar-elfenbenskusten. Läst 7 januari 2023. 
  45. ^ ”Sven-Goran Eriksson appointed Leicester City manager”. bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/l/leicester_city/9054516.stm. Läst 3 oktober 2010. 
  46. ^ Nyhetsartikel Daily Mail. Läst 25 oktober 2011.
  47. ^ ”svennis-blir-sportchef-i-thailand/”. https://www.fotbollskanalen.se/andra-ligor/svennis-blir-sportchef-i-thailand/. Läst 3 december 2022. 
  48. ^ ”delar-med-sig-av-sin-erfarenhet”. https://thailandsposten.com/arkiv/index.php/kategorier/bangkok/item/707-delar-med-sig-av-sin-erfarenhet. Läst 3 december 2022. 
  49. ^ ”svennis-tar-jobb-i-thailand-”. https://www.gp.se/sport/fotboll/svennis-tar-jobb-i-thailand-1.641728. Läst 3 december 2022. 
  50. ^ ”svennis-slutar-i-dubai”. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttsport/sport/a/RxoLRx/svennis-slutar-i-dubai. Läst 3 december 2022. 
  51. ^ ”svennis-till-kina”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/svennis-till-kina. Läst 3 december 2022. 
  52. ^ ”svennis-klar-for-shanghai-far-hysen-att-stanna-kvar”. https://fotbolldirekt.se/2014/11/18/svennis-klar-for-shanghai-far-hysen-att-stanna-kvar. Läst 3 december 2022. 
  53. ^ ”svennis-sparkas-fran-shenzhen”. https://www.svt.se/sport/fotboll/svennis-sparkas-fran-shenzhen. Läst 3 december 2022. 
  54. ^ ”svennis-sparkas-fran-kinesiska-laget”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/3nJM0/svennis-sparkas-fran-kinesiska-laget. Läst 3 december 2022. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
000Englands herrlandslag i fotboll – Tränare000
v • r
000IFK Göteborg – Tränare000
v • r
000Englands trupp – VM i fotboll 2002000
England
v • r
000Englands trupp – VM i fotboll 2006000
England
v • r
000Elfenbenskustens trupp – VM i fotboll 2010000
Elfenbenskusten
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sven-Göran_Eriksson&oldid=55827999”