Snöskohare
| Snöskohare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Lepus americanus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Hardjur Lagomorpha |
| Familj | Harar och kaniner Leporidae |
| Släkte | Harar Lepus |
| Art | Snöskohare L. americanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lepus americanus | |
| Auktor | Erxleben, 1777 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
 Snöskohare i vinterpäls | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Snöskohare (Lepus americanus) är en art av harar som lever i Nordamerika. Dess namn kommer av de stora fötterna, som gör att den kan ta sig fram över snö utan att sjunka ner.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Snöskoharar lever i Nordamerika. De finns i nästan hela Alaska och Kanada (med undantag av de allra nordligaste regioner) och dessutom i delar av övriga USA (i norra och nordöstra landsdelar samt i Klippiga bergen).
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Med en längd av 41 till 52 centimeter och en vikt omkring 1,5 kilogram räknas denna art till de mindre i släktet. Svansens längd ligger mellan 3 och 5 centimeter. Liksom skogsharen (Lepus timidus) byter snöskoharen päls före vintern. Färgen ändrar sig från brunaktig till vit vilket ger ett bättre kamouflage i snön. Ett markant kännetecken är de 6 till 7 centimeter långa öronen med svarta spetsar. Pälsen byts bara i norra delar av utbredningsområdet. På harens fotsula finns många hår (huvudsakligen vid de bakre extremiteterna) som gör att foten liknar en snösko.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Arten lever i flera olika habitat som till exempel taiga, tundra, öppna gräsregioner och träskmarker. Varje individ lever ensam men det finns ofta flera exemplar i samma region med överlappande revir. Snöskohare är vanligen aktiv på gryningen och natten men den är även ute vid molnigt väder. Som alla harar i släktet Lepus kan den snabb springa och bra simma som är en fördel vid flykten. Snöskoharen går inte i vinterdvala.
Födans sammansättning är beroende på region och årstid. Haren äter bland annat gräs, blommor, knopp, kvistar och bark. Under vintern äter den ibland köttet av döda artfränder.[2]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Parningstiden ligger mellan mars och augusti. Honan har möjlighet att para sig tre gånger under hela tiden. Dräktigheten varar i cirka 38 dagar och per kull föds två till fyra (sällan upp till åtta) ungdjur. Nyfödda harar är "borymmare" och redan efter en månad slutar honan att ge di.
Hot
[redigera | redigera wikitext]Snöskoharar har flera naturliga fiender, däribland grå- och rödräv, rödlo, prärievarg och varg. Populationen utför periodiska ökningar och minskningar beroende på antalet fiender och tillgång till föda. På grund av den höga reproduktionstakten räknas dessa harar inte till de hotade arterna.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Det finns sex underarter:[3]
- Lepus americanus americanus
- Lepus americanus bairdii
- Lepus americanus cascadensis
- Lepus americanus dalli
- Lepus americanus struthopus
- Lepus americanus virginianus
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 24 oktober 2008.
- ^ Lepus americanus på IUCN:s rödlista, auktor: Lagomorph Specialist Group (1996), version 6 maj 2006.
- ^ Snowshoe Hare Arkiverad 16 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine. eNature: FieldGuides. eNature.com. 2007, besökt 31 oktober 2009.
- ^ Lepus americanus på ITIS webbplats
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Snöskohare.
