Hoppa till innehållet

Samuel Grubbe

Från Wikipedia
Samuel Grubbe
Samuel Grubbe. Porträtt av Johan Gustaf Sandberg.
Född19 februari 1786[1]
Seglora församling[1], Sverige
Död6 november 1853[1] (67 år)
Uppsala församling[1], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningFilosof[1], politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1]
Statsråd[1]
Stol nummer 16 i Svenska Akademien (1830–1853)[3]
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
Utmärkelser
Lundbladska priset (1827)
Redigera Wikidata

Samuel Grubbe, född 19 februari 1786 i Seglora, Älvsborgs län, död 6 november 1853 i Uppsala, var en svensk filosof, riksdagsledamot och statsråd. Han var ledamot av Svenska Akademien 1830–1853 på stol nummer 16.

Grubbe skrevs in vid Uppsala universitet 1802 och blev magister och docent i filosofi 1806. År 1813 utnämndes han till professor i logik och metafysik samt 1827 till professor i etik och politik. Han var 1840–1842 tillförordnad chef för Ecklesiastikdepartementet och 1840–1844 konsultativt statsråd. Efter 24 år i Vitterhetsakademien blev Samuel Grubbe hedersledamot där 1853. Han invaldes i Svenska akademien 1830 och höll sitt inträdestal över Carl Gustaf af Leopold och invaldes 1837 i Vetenskapsakademien.

Grubbe kan kallas teistisk fenomenolog då han såg Gud som genomsyrande världen och studerade människans därtill kontingenta tillvaro, hennes plikter mot Gud och en god moral. Religionen ger människan en aning om det absoluta som vid sidan av den materiella världen är drivkraften i livet.

Som pedagog och ledamot i Skolrevisionen 1823 förespråkade Grubbe en öppen attityd i fråga om formella antagningskrav till studier och var överhuvudtaget känd för sin uppfattning om otillräckligheten i vad människor kan stadga, men också för att otidsenligt och konservativt göra åtskillnad mellan olika individers behov av reell och ideell bildning beroende på deras uppgift i livet.

Själv publicerade Grubbe endast ett fåtal kortare texter. Efter hans död lät Axel Nyblæus 1876–1884 ge ut Filosofiska skrifter i urval som Natanael Fransén 1912 kompletterade med en ny utgåva med anteckningar från Grubbes föreläsningar. En biografi från Vetenskapsakademien publicerades 1855.

Samuel Grubbes föräldrar var majoren Carl Cristoffer Grubbe och Ulrika Schütz. Han gifte sig 1820 med Margareta Johanna Grawe. Grubbe ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Filosofiska skrifter (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Filosofiska skrifter i urval. Lund: Lindstedt. 1876-1884. Libris 8221479 
    • Band 1, Praktiska filosofiens historia : förra delen. 1876. Libris 1528378 
    • Band 2, Praktiska filosofiens historia : senare delen. 1877. Libris 1528377 
    • Band 3, Filosofisk sedelära : förra delen. 1878. Libris 8221480 
    • Band 4, Filosofisk sedelära : senare delen. 1880. Libris 1528375 
    • Band 5, Fenomenologi eller om den sinliga erfarenheten. 1882. Libris 1528374 
    • Band 6, Ontologi eller om det absoluta urväsendet. 1882. Libris 1528373 
    • Band 7, Det skönas och den sköna konstens filosofi. 1884. Libris 1528372 
  • Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval  : ny följd. Uppsala. 1912. Libris 2059096 
    • [1], Föreläsningar till filosofiens propedevtik, D. 1, Om filosofiens intresse och problemer. 1912. Libris 2059097 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i] Samuel Grubbe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13245, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Grubbe, Samuel, Svenska Akademin ledamotsregister: grubbe-samuel, läst: 16 juli 2020.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Beskow, Bernhard Emanuel (1890). Samuel Grubbes empiriska psychologi. Upsala: Almqvist & Wiksell. Libris 2511215 
  • Biografi öfver Samuel Grubbe, stats-råd. [Stockholm]. 1855. Libris 2675169 
  • Cullberg, John (1926). Samuel Grubbe : en studie i transcendental religionsfilosofi. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1926 : Filosofi...; 5. Uppsala. Libris 344059 
  • Gustafsson, Lars (1997). ”Uppsalaromantisk genrepoetik : Samuel Grubbe, genrernas renhet och romanen”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå  : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 1997 (26 :3/4),: sid. [104]-120. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 2370106
  • Schéele, Frans Alexander von (1885). Samuel Grubbes skönhetslära. Uppsala: Förf. Libris 1600247 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Carl Johan Lundvall
Uppsala universitets rektor
Vt 1821
Efterträdare:
Josef Otto Höijer
Företrädare:
Josef Otto Höijer
Uppsala universitets rektor
Ht 1828
Efterträdare:
Nils Jacob Sillén
Företrädare:
Pehr Fabian Aurivillius
Inspektor för Göteborgs nation
1830–1840
Efterträdare:
Johan Thorsander
Företrädare:
Johan Bredman
Uppsala universitets rektor
Vt 1836
Efterträdare:
Erik Gustaf Geijer
Företrädare:
Albrecht Elof Ihre
Sveriges ecklesiastikminister
1840–1842
Efterträdare:
Christopher Isac Heurlin