Rikskommissariatet Ukraina
Utseende
Rikskommissariatet Ukraina | ||||
Reichskommissariat Ukraine (tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Administrativ indelning av Reichskommissariat Ukraine, september 1943. | ||||
Huvudstad | Rowno (Rivne) | |||
Språk | Tyska, ukrainska, polska, krimtatariska | |||
Statsskick | Civilförvaltning | |||
Sista rikskommissarie | Erich Koch | |||
Bildades | 1 september 1941
| |||
Upphörde | 1944
| |||
Valuta | Karbovanet[1] |
Rikskommissariatet Ukraina (tyska: Reichskommissariat Ukraine förkortat RKU) var den nazityska benämningen på civilförvaltningen i det av Tyskland ockuperade Ukraina under andra världskriget. RKU bestod även av delar av dagens Belarus samt delar av östra Polen. Chef för civilförvaltningen var Erich Koch och området var officiellt en tysk koloni.
I enlighet med Generalplan Ost exploaterades RKU och dess inhemska befolkning till fördel för Tysklands anspråk på livsrum i öst. I RKU levde i huvudsak ukrainare, men även ryska, polska, judiska, vitryska, tyska, romska och krimtatariska minoriteter.
Distrikt
[redigera | redigera wikitext]Reichskommissariat Ukraine var indelat i sex distrikt:
- Generalbezirk Shitomir (Zjytomyr)
- Generalkommissarie: Kurt Klemm, Ernst Leyser
- Generalbezirk Kiew (Kiev)
- Generalkommissarie: Helmut Quitzrau, Waldemar Magunia
- Generalbezirk Nikolajew (Mykolajiv)
- Generalkommissarie: Ewald Oppermann
- Generalbezirk Dnjepropetrowsk (Dnipro)
- Generalkommissarie: Claus Selzner
- Generalbezirk Krim-Taurien (Krim-Taurien)
- Generalkommissarie: Alfred Frauenfeld
Politiker inom civilförvaltningen
[redigera | redigera wikitext]- Alfred Rosenberg, riksminister för de ockuperade östeuropeiska områdena
- Alfred Meyer, ställföreträdande riksminister för de ockuperade östeuropeiska områdena
- Georg Leibbrandt, Riksministeriet för de ockuperade östeuropeiska områdena
- Otto Bräutigam, Riksministeriet för de ockuperade östeuropeiska områdena
- Erich Koch, rikskommissarie
- Gottlob Berger, SS-Obergruppenführer
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Alfred Rosenberg.
-
Alfred Meyer.
-
Georg Leibbrandt.
-
Erich Koch.
-
Gottlob Berger.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aly, Götz (2009). Hitlers folkstat: rån, raskrig och nationell socialism. Göteborg: Daidalos. sid. 179. Libris 11438354. ISBN 978-91-7173-289-7
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Brandon, Ray; Lower, Wendy (2010) (på engelska). The Shoah in Ukraine: History, Testimony, Memorialization. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. sid. 23ff. ISBN 0-253-22268-0
- Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. sid. 290ff. ISBN 0-434-01227-0