Hoppa till innehållet

Phorusrhacidae

Från Wikipedia
Phorusrhacidae
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Paleogen- mellersta neogen
Illustration av en Phorusrhacos longissimus, av Charles R. Knight
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeriemor
Cariamiformes
FamiljPhorusrhacidae
Ameghino, 1889
Synonymer

Phorusrhacidae, eller terrorfåglar, var en familj stora flygoförmögna köttätande fåglar som tillhörde Sydamerikas topprovdjur under stora delar av den geologiska eran kenozoikum, som sträckte sig 65 miljoner år bakåt i tiden. De varierade i storleken mellan 1 och 3 meter. En av de största arterna Titanis walleri är känd från fossil i Nordamerika vilket är en av de få exemplen på en djurart som härstammar från Sydamerika och som spridit sig till Nordamerika efter att Panamanäset hade bildats. I Nordamerika har man ännu inte funnit några fossiler efter förfäder till T. walleri. Endast ett fåtal ben av T. walleri har funnits på några olika platser i Florida och på en plats utmed Texas kust. Inget helt skelett är känt av Nordamerikas enda art inom familjen Phorusrhacidae.

I vardagligt språk kallas familjen Phorusrhacidae för terrorfåglar på grund av att dessa stora fåglar var topprovdjur. Längst ut på deras vingar, som kunde sträckas ut som en lång arm, fanns en lång klo som fungerade som en köttkrok. De flesta av de mindre arterna och några av de större kunde springa mycket snabbt.

De närmaste levande släktingarna är de två arterna inom familjen seriemor som lever i Sydamerika. Tidigare trodde man att gruppen var besläktad med rallar och trappar och placerade dem därför i ordningen Gruiformes men DNA-studier ledda av forskaren Per Ericson vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har visat att seriemorna och därmed terrorfåglarna är nära släkt med falkfåglar (Falconiformes)[1] På grund av detta placeras numera gruppen i den egna ordningen Cariamiformes.

Ett nytt fossil hittades 2006 av en ny art vid namn kelenken. Den tillhörde familjen Phorusrhacidae och hittades i Patagonien. Denna art hade en skalle på 75 cm och är därmed den största skalle som någonsin hittats på en fågel.[2]

Enligt Alvarenga & Höfling (2003), delas de kända fossilen inom familjen in i fem underfamiljer, som omfattar 13 släkten och 17 arter:

Alvarenga & Höfling inkluderar inte underfamiljen Ameghinornithinae och arten Aenigmavis sapea från Europa i familjen Phorusrhacoidae.

Artikeln är till stora delar översatt från engelska Wikipedias artikel Phorusrhacidae
  • Alvarenga, Herculano M. F. & Höfling, Elizabeth (2003): Systematic revision of the Phorusrhacidae (Aves: Ralliformes). Papéis Avulsos de Zoologia 43(4): 55-91 PDF fulltext
  • Ameghino, F. (1889): "Contribuición al conocimiento de los mamíferos fósiles de la República Argentina", Actas Academia Nacional Ciencias de Córdoba 6: 1-1028.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]