Mandelaeffekten
Mandelaeffekten är en hypotes/teori kring fenomenet att minnas en händelse som aldrig har skett.[1] Psykologin förklarar den med en form av minnesstörning som kallas konfabulation. Det betyder att en person medvetet eller omedvetet skapar en falsk bild av verkligheten då man inte kommer ihåg exakt vad som hände. Mandelaeffekten är alltså ett exempel på falska minnen.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket lanserades av Fiona Broome, som kallade sig "paranormal konsult". Efter att hon år 2009 sett på tv att Nelson Mandela fortfarande var vid liv trots att hon var säker på att Mandela var död och att han dog i ett fängelse i Sydafrika runt 1980-talet.
Hon fick via internet kontakt med andra som också var säkra på hans död och att de hade sett Mandelas begravning på tv. Broome skapade en hemsida, ”The Mandela Effect”, och lanserade en teori som kretsar kring parallella universum. Enligt Broome kommer hon ihåg att Mandela dog på 1980-talet, för att så skedde i en annan tidslinje.
Svenska exempel
[redigera | redigera wikitext]Bland svenska exempel på falska kollektiva minnen kan nämnas Arne Hegerfors kommentar "det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk" samt uppfattningen om att Alliansens partiledare tog ett dopp i Maud Olofssons badtunna när Alliansen bildades 2004.[3][4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Mandelaeffekten – när hjärnan spelar oss ett spratt | Hälsa”. Seniordeal.se. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191015131941/https://seniordeal.se/artikel/halsa/1833/mandelaeffekten-%25E2%2580%2593-naer-hjaernan-spelar-oss-ett-spratt. Läst 30 oktober 2019.
- ^ ”The Mandela Effect - Umwelt.se”. Umwelt. 3 oktober 2018. https://umwelt.se/the-mandela-effect/. Läst 30 oktober 2019.
- ^ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/qnVoA1/ar-det-klassiska-citatet-ett-pahitt
- ^ https://sverigesradio.se/artikel/7290330