Hoppa till innehållet

Mönsterås–Åseda Järnväg

Från Wikipedia
Mönsterås–Åseda Järnväg
MÅJ Mönsterås station 1924.jpg
Mönsterås järnvägsstation 1924.
Allmänt
PlatsSmåland
SträckaMönsterås–Fagerhult
Anslutande linjerRuda–Älghults Järnväg
Kalmar–Berga Järnväg
Organisation
Invigd1902–1916
Nedlagd1973 (smalspår)
ÄgareKalmar läns östra järnvägsaktiebolag 1910–1940
Svenska staten från 1940
Tekniska fakta
Längd69 kilometer
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största lutning16 
Minsta kurvradie200
ATCNej
Högsta hastighet40 km/h
ElektrifieradNej
Linjekarta
km
Unknown BSicon "exKBHFa"
69,2 Fagerhult1916
Unknown BSicon "exHST"
64 Kianäs1916
Unknown BSicon "exHST"
61,5 Björkedal1917
Unknown BSicon "exBHF"
58,1 Grönskåra1913
Unknown BSicon "exHST"
54,3 Flatehult1913
Unknown BSicon "exBHF"
48,5 Kråksmåla1912
Unknown BSicon "exHST"
45,3 Fröskelås1912
Unknown BSicon "exABZg+l"
Ruda–Älghults JärnvägRuda
Unknown BSicon "exBHF"
43,1 Skoghult1912
Unknown BSicon "exABZgr"
Ruda–Älghults JärnvägÄlghultsby
Unknown BSicon "exBHF"
38,4 Alsterbro1905
Unknown BSicon "exHST"
36,3 Sandslätt1908
Unknown BSicon "exBHF"
33,6 Knivingaryd1905
Unknown BSicon "exBHF"
30,5 Vackerslätt1905
Unknown BSicon "exHST"
27,1 Bäckebo1911
Unknown BSicon "exBST"
23,4 Abbetorps grp
Unknown BSicon "exBHF"
23,1 Abbetorp1905
Unknown BSicon "exHST"
16,6 Vitsten1905
Unknown BSicon "xABZg+l"
Kalmar–Berga JärnvägBerga
Unknown BSicon "eBHF"
11,5 Sandbäckshult1897
Unknown BSicon "xABZgr"
Kalmar–Berga JärnvägKalmar V
Unknown BSicon "xABZg+r"
Normalspår1973– Kalmar S
Unknown BSicon "eBHF"
7,7 Tålebo1902
Unknown BSicon "eHST"
5,9 Norrbacken1919
Unknown BSicon "eHST"
1,8 Stubbemåla1914
Station on track
0 Mönsterås1902
Non-passenger end stop
Mönsterås bruk1972
Källor[1][2][3]

Mönsterås–Åseda Järnväg (MÅJ) var en svensk smalspårig järnväg med 891 mm spårvidd mellan Mönsterås och Fagerhult i Kalmar län. Banan började byggas 1901 och nådde Fagerhult 1916. Koncessionen drogs redan 1907 tillbaka för Fagerhult–Åseda, men man valde ändå att behålla Åseda i namnet.

Skoghults station, föreningsstation med Ruda-Älghults Järnväg.

Koncessionen söktes 1897 och beviljades 1899. Mönsterås–Åseda Järnvägsaktiebolag bildades 7 maj 1900 men byggstarten dröjde eftersom finansieringen inte var löst. Järnvägen skulle gå till Åsheda i Kronobergs län med anslutning till Växjö–Klavreström–Åseda Järnväg (VKÅJ) och därmed ge Växjö en förbindelse med ytterligare en hamn vid Östersjön (Växjö hade redan normalspårig förbindelse med Karlskrona och Kalmar). Efter att banan till Sandbäckshult öppnade fortsatte bygget mot Kråksmåla men 1903 var kapitalet slut och arbetet upphörde. Finansieringen löstes genom ett banklån som Mönsterås kommun gick i borgen för. Kommunens borgensbeslut överklagades och bankerna betalade inte ut lånet, men genom personliga åtagande av styrelsen, ackord med fordringsägare, fördelaktiga avtal och obligationslån fortsatte byggandet 1904 till Alsterbro. Kunglig Majestät beslutade 1905 att beslutet om borgen från Mönsterås kommun inte gällde och bolaget gick i konkurs samma år. 1907 drogs koncessionen tillbaka för Fagerhult–Åseda och därmed var planerna på en förbindelse med VKÅJ borta. Ett nytt bolag bildades 1910 och planerna för fortsatt byggande återupptogs. Byggandet mellan Alsterbro och Grönskåra finansierades genom ny aktieteckning och ett obligationslån. Fagerhult verkade för en fortsättning och genom ytterligare aktieteckning och löpande kredit påbörjades förlängningen 1913.

Bolaget sökte och beviljades koncession för två förlängningar från Fagerhult. Den första till Triabo station på Växjö–Virserums Järnväg (VVJ) men MÅJ avstod 1918. Istället sökte man en förlängning till Virserum också vid VVJ men den fick förfalla.

När järnvägen var färdig med kompletteringar 1920 hade den kostat 1 650 000 kronor. Det fanns lokstallar på fyra orter. Det löpande underhållet sköttes av Kalmar Verkstadsaktiebolag där MÅJ var delägare. Vid denna tid började landsvägstrafik så smått ta över särskilt persontrafik och det byggdes inte mycket järnväg i Sverige efter 1925.

Invigningsdatum per bandel

[redigera | redigera wikitext]

Mönsterås–Åseda Järnvägsaktiebolag gick i konkurs 1905 med skulder på 1 225 000 kronor och tillgångar på 765 000 kronor. Bolaget drevs vidare av konkursförvaltaren och bjöds ut på auktion fyra gånger. Konkursboet köptes slutligen 1910 av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag, som också ägde Kalmar–Berga Järnväg (KBJ), för 400 000 kronor. Ett nytt dotterbolag bildades, Mönsterås nya Järnvägsaktiebolag, men signaturen fortsatte att vara MÅJ. KBJ och MÅJ hade samtrafik och utnyttjade lok och vagnar gemensamt.

Detta ägandeförhållande fortsatte till den 1 juli 1940Svenska staten köpte MÅJ och KBJ av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag. Bolagen införlivades i Statens Järnvägar (SJ) som rationaliserade verksamheten, bland annat genom att ersätta ångloksdragna tåg med motorvagnar (fabrikat Hilding Carlsson) och genom att förbättra signalsystemet.

Nedläggning

[redigera | redigera wikitext]

Redan innan staten köpte järnvägen begärde bolaget tre gånger, med början 1926, att få lägga ner trafiken mellan Sandbäckshult och Fagerhult men det beviljades inte. Ekonomin hade varit vikande under lång tid och till slut fattades beslut om nedläggning av banan. Den 1 september 1959 lades persontrafiken på bandelen Sandbäckshult–Fagerhult ned, följt av sträckan Mönsterås–Sandbäckshult 1 februari 1962. Den 26 maj 1963 lades godstrafiken ner mellan Sandbäckshult–Fagerhult och därefter revs spåret upp. Stora delar av denna banvall finns kvar men är övervuxen.[4]

Mönsterås bruk som togs i drift i slutet på 1950-talet behövde en järnvägsanslutning. I början gick transporterna med järnvägsvagnar på väg med en vagnbjörn mellan bruket och Stubbemåla där det byggdes en omlastningsplats till järnvägen. I slutet på 1960-talet bestämdes att delen Mönsterås–Sandbäckshult och Kalmar–Berga Järnväg (KBJ) skulle byggas om till normalspår. Statens Järnvägar med hjälp av AMS[5] byggde en ny normalspårig järnväg (industrispår) från bruket till Mönsterås station och breddade spåret till Stubbemåla. I Stubbemåla byggdes omlastningsplatsen om så att normalspåriga vagnar kunde lastas på smalspåriga överföringsvagnar som gick till Kalmar. Trafikstarten på industrispåret skedde 1972 och omlastningen pågick till 1973 då ombyggnaden till normalspår av KBJ mellan Sandbäckshult och Kalmar med hjälp av AMS-medel stod klar, [6] samtidigt som delen Mönsterås–Sandbäckshult färdigställdes i och med den nuvarande anslutningen i riktning mot Blomstermåla/Kalmar.

Bevarade fordon

[redigera | redigera wikitext]
Personvagn C 11

Det finns flera bevarade fordon från MÅJ vid olika museijärnvägar i Sverige. Vid museiföreningen Anten–Gräfsnäs Järnväg finns lok nr 5, dock ej i kördugligt skick.[7]

Museiföreningen Upsala–Lenna Jernväg har personvagn C 11 med tredjeklasskupé i trafik. Åren 1996 till 2002 genomgick vagnen en genomgripande renovering till sitt leveransutförande.

År 2014 upptäcktes resterna av järnvägens motorvagn nr 10 i Gottåsa utanför Grimslöv [8] och senare samma år kom museiföreningen Gotlands Hesselby Jernväg att ta över vagnskorgen för renovering.[9]

  • Edman, Björn (2007). Mönsterås-Åseda järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 80. Sollentuna: Svenska järnvägsklubben. Libris 14855228. ISBN 91-85195-02-2 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]