Karl Güettler
| Karl Güettler | |
.jpg) | |
| Född | 7 oktober 1879[1][2] Vestre Aker[2], Norge |
|---|---|
| Död | 8 april 1947[1][2] (67 år) Sälen, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Redigera Wikidata | |
Karl Güettler ['gytt-], född 7 oktober 1879 i Vestre Aker, död 8 april 1947 i Sälen, var en norsk-svensk arkitekt.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Güettler genomgick den Den kongelige Tegneskole i Kristiania och praktiserade från sitt 18:e år i byggnadsyrket. Han flyttade 1900 till Stockholm, där han som extra elev studerade två år vid Kungliga Tekniska högskolan och ett år vid Kungliga Akademien för de fria konsterna samt hade anställning hos arkitekterna Isak Gustaf Clason, Gustaf Lindgren och Lars Israel Wahlman. Güettler företog studieresor till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]År 1905 startade han egen arkitektverksamhet i Nynäshamn som han drev till 1913, därefter i Djursholm där han var bosatt[3]. 1908 blev han svensk medborgare. I Svenska Slöjdföreningens tävlingar om bostadshus 1902 och 1909 vann Güettler 1:a priset[4], och i Byggnadsstyrelsens tävling om folkskolehustyper erhöll han l:a priset för den skånska och 2:a priset för den norrländska typen. Güettler kom att spela en framträdande roll i den allmogeromantiska arkitekturvågen efter sekelskiftet 1900. Byggnadsstilen gav uttryck för en förstärkt nationalromantik. Ett exempel härför är Högloftet och Nyloftet på Skansen som han ritade 1904-1905. Han ritade också professor Gösta Mittag-Lefflers Tällgården i Tällberg, som uppfördes 1910. Den Laurinska villan han ritade i Djursholm för överdirektören Paul Laurin har tillsammans med Lars Israel Wahlmans Villa Tallom framhållits som en av de arkitekturhistoriskt mest intressanta villorna inom denna stil och är idag byggnadsminnesmärkt.[5]
Güettler gifte sig 1906 med Aina Maartman, en syster till Elsa Beskow. Makarna Güettler fick fem barn, varav en dotter gifte sig med Ulf Brandell. Han är farfar till barnboksförfattaren Kalle Güettler. Karl Güettler avled hastigt 1947 under en skidtur vid familjens sportstuga i Sälen.[6]
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]
- I tidsordning
- Sorenskrivergården i Hokksund 1902[7]
- Högloftet och Nyloftet på Skansen, Stockholm 1904-1905.
- Kurhotellanläggningen Nynäs havsbad, sedermera Pensionsstyrelsens sjukhus i Nynäshamn 1906-1907.
- Gula villan i Nynäshamn 1908.
- Svenska slöjdföreningens stuga på Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm.
- Laurinska villan, Djursholm, 1910[8]
- Tällgården, åt Gösta Mittag-Leffler i Tällberg 1910 (numera Hotel Dalecarlia)
- Ostkustbanans (OKB) samtliga stationer och banvaktsstugor.[9]
- Prästgård, Sigurdsvägen 12 i Djursholm, 1915.[10]
- Lysekil kallbadhus 1916.
- Ombyggnad av gamla Hotell Åreskutan till Åregården 1918[11]
- Hotell Båstad, 1909 och 1927[12]
- Hotellet Skånegården, Båstad 1918, där han även ritade möblerna[12]
- Pensionsstyrelsens sjukhus i Tranås 1923.
- Pensionsstyrelsens sjukhus i Åre (Åre sjukhus) 1923.[13]
- Förslag till Vanföreanstalten i Härnösand, 1916 & 1923.[14]
- Ombyggnad och modernisering av Sankt Görans sjukhus och S:t Eriks sjukhus samt Epidemisjukhuset, Stockholm.
- Hemmet för lupussjuka i Stockholm, 1931.[15]
- Industribyggnader för Graningeverken.
- Gebers konvalescenthem i Orhem, Stockholm 1935.
- En mångfald villor bland annat i Djursholm och Nynäshamn.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Sorenskrivergården i Hokksund -
-
Högloftet och Nyloftet på Skansen -
Villa Sundin i Storängen -
Solvägen 12 i Gamla Enskede -
-
Elivågor 2, Djursholm -
Skånegården, Båstad
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Güettler, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- Güettler, Karl i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
- KulturNav: Güettler, Karl
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 29 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Djursholms villastad - adressregister 1914
- ^ Hvar 8:e dag, N:o 39. 29 juni 1902
- ^ Stockholms läns museum: Hildingavägen, Stenbocksvägen (Djursholm)
- ^ geni.com - Karl Güettler
- ^ ”Øvre Eiker kommune: Kulturminner i Øvre Eiker (2016)”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324192422/http://nostetangenmuseum.no/?page_id=14. Läst 1 juni 2017.
- ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
- ^ ”Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213040843/http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/4/83745_ca_object_representations_media_39487_original.pdf. Läst 8 december 2013.
- ^ ”skeppsholmen.se: Sigurdsvägen 12”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918012123/https://www.skeppsholmen.se/sv/object/index/s-1037399/. Läst 17 september 2018.
- ^ [1] Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Turismens miljöer Historia, anläggningar och företeelser i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län Maj 2010
- ^ [a b] ”Paul Hansson och Mia Jungskär: Nobel grace på hotellet i Båstad, Byggnadskultur 3/2005”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213071723/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/arkitekturhistoria/nobel-grace-p%C3%A5-hotellet-i-b%C3%A5stad. Läst 8 december 2013.
- ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- ^ Näslund, Yngve (1992). Vanföreanstalten i Härnösand: en återblick. Härnösand: Landstinget Västernorrland. Libris 1505484
- ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl Güettler.
|