Hoppa till innehållet

Karl Güettler

Från Wikipedia
Karl Güettler
Född7 oktober 1879[1][2]
Vestre Aker[2], Norge
Död8 april 1947[1][2] (67 år)
Sälen, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1]
Redigera Wikidata

Karl Güettler ['gytt-], född 7 oktober 1879 i Vestre Aker, död 8 april 1947 i Sälen, var en norsk-svensk arkitekt.

Güettler genomgick den Den kongelige Tegneskole i Kristiania och praktiserade från sitt 18:e år i byggnadsyrket. Han flyttade 1900 till Stockholm, där han som extra elev studerade två år vid Kungliga Tekniska högskolan och ett år vid Kungliga Akademien för de fria konsterna samt hade anställning hos arkitekterna Isak Gustaf Clason, Gustaf Lindgren och Lars Israel Wahlman. Güettler företog studieresor till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien.

År 1905 startade han egen arkitektverksamhet i Nynäshamn som han drev till 1913, därefter i Djursholm där han var bosatt[3]. 1908 blev han svensk medborgare. I Svenska Slöjdföreningens tävlingar om bostadshus 1902 och 1909 vann Güettler 1:a priset[4], och i Byggnadsstyrelsens tävling om folkskolehustyper erhöll han l:a priset för den skånska och 2:a priset för den norrländska typen. Güettler kom att spela en framträdande roll i den allmogeromantiska arkitekturvågen efter sekelskiftet 1900. Byggnadsstilen gav uttryck för en förstärkt nationalromantik. Ett exempel härför är Högloftet och NyloftetSkansen som han ritade 1904-1905. Han ritade också professor Gösta Mittag-Lefflers Tällgården i Tällberg, som uppfördes 1910. Den Laurinska villan han ritade i Djursholm för överdirektören Paul Laurin har tillsammans med Lars Israel Wahlmans Villa Tallom framhållits som en av de arkitekturhistoriskt mest intressanta villorna inom denna stil och är idag byggnadsminnesmärkt.[5]

Güettler gifte sig 1906 med Aina Maartman, en syster till Elsa Beskow. Makarna Güettler fick fem barn, varav en dotter gifte sig med Ulf Brandell. Han är farfar till barnboksförfattaren Kalle Güettler. Karl Güettler avled hastigt 1947 under en skidtur vid familjens sportstuga i Sälen.[6]

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
Gula Villan, Nynäshamn tillhör idag Sotholms Härads Hembygdsgård.
Gebers konvalescenthem 2018.
I tidsordning
  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 29 december 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Djursholms villastad - adressregister 1914
  4. ^ Hvar 8:e dag, N:o 39. 29 juni 1902
  5. ^ Stockholms läns museum: Hildingavägen, Stenbocksvägen (Djursholm)
  6. ^ geni.com - Karl Güettler
  7. ^ ”Øvre Eiker kommune: Kulturminner i Øvre Eiker (2016)”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324192422/http://nostetangenmuseum.no/?page_id=14. Läst 1 juni 2017. 
  8. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  9. ^ ”Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213040843/http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/4/83745_ca_object_representations_media_39487_original.pdf. Läst 8 december 2013. 
  10. ^ ”skeppsholmen.se: Sigurdsvägen 12”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918012123/https://www.skeppsholmen.se/sv/object/index/s-1037399/. Läst 17 september 2018. 
  11. ^ [1] Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Turismens miljöer Historia, anläggningar och företeelser i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län Maj 2010
  12. ^ [a b] ”Paul Hansson och Mia Jungskär: Nobel grace på hotellet i Båstad, Byggnadskultur 3/2005”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213071723/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/arkitekturhistoria/nobel-grace-p%C3%A5-hotellet-i-b%C3%A5stad. Läst 8 december 2013. 
  13. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  14. ^ Näslund, Yngve (1992). Vanföreanstalten i Härnösand: en återblick. Härnösand: Landstinget Västernorrland. Libris 1505484 
  15. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]