Izmail Sreznevskij
| Izmail Sreznevskij | |
 | |
| Född | 1 juni 1812 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2] Jaroslavl[3] |
|---|---|
| Död | 9 februari 1880 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[4][2] eller 1880[5][6] Sankt Petersburg[3] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Charkivs universitet  |
| Sysselsättning | Lexikograf, språkvetare[7] |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs universitet |
| Barn | Olga Sreznevskaja (f. 1845)[8] Vladimir Sreznevskij (f. 1848)[9] Vjatjeslav Sreznevskij (f. 1849 och 1849) Boris Sreznevskij (f. 1857) Vsevolod Sreznevskij (f. 1867)[10] |
| Föräldrar | Ivan Sreznevskij[11][3] |
| Redigera Wikidata | |
Izmail Ivanovitj Sreznevskij (ryska: Измаил Иванович Срезневский), född 13 juni (gamla stilen: 1 juni) 1812 i Jaroslavl, död 21 februari (gamla stilen: 9 februari) 1880 i Sankt Petersburg, var en rysk språkforskare.
Sreznevskij blev 1837 professor i politisk ekonomi och statistik vid Charkivs universitet. Redan tidigt började han syssla med slavisk filologi och etnografi och utgav Slovatskija pjesni (Slovakiska folkvisor; 1832), det arkeologiska arbetet Zaporozjskaja starina (1833-38). Hans studier i det ryska slangspråket nedlades i det filologiska arbetet Oferskij jazyk v Rossii (Tjuvspråket i Ryssland; 1839). Efter en studieresa i väst- och sydslaviska länder blev han 1842 professor i slavistik i Charkiv och förflyttades 1847 till Sankt Petersburg. Hans undersökningar om ryska språkets historia, Mysli ob istorii russkago jazyka (1849), bildar epok i den ryska filologins historia vid sidan av Fjodor Buslajevs "Opyt istoritjeskoj grammatiki russkago jazyka". Bland Sreznevskijs många lärjungar märktes Vladimir Lamanskij, Aleksandr Pypin och Anton Budilovitj.
År 1854 blev han ordinarie ledamot av ryska vetenskapsakademien, i vilken han redigerade de filologiska "Izvjestija" (Bulletins), det lexikografiska arbetet Materialy dlja iziasnitelnago i sravnitelnago slovarja. Dessutom gjorde han förberedelser för det stora fornryska ordboksarbete, som började publiceras först tio år efter hans död. Bland hans språkvetenskapliga arbeten (omkring 400) kan nämnas Iz obozrenija glagolitjeskich pamjatnikov (1861-64), Drevnie pamjatniki russkago pisma i jazyka (1861-66), Drevnie pamjatniki pisma i jazyka jugo-zapadnich slavjan (1864), Skazanija ob Antichristě v slavjanskach perevodach (1874) och Paleografitjeskija nabljudenija po pamjatnikam gretjeskago pisma (1876). Dessutom redigerade han textkritiska editioner av ryska medeltidsskrifter (bland annat Afanasij Nikitins indiska reseskildring, "Zadonstjina", "Povjest o Tsaregradě" och "Skazanija o svjatych Borisě i Glebě").
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sreznevskij, Izmail Ivanovivitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Срезневский, Измаил Иванович, Russkij biografitjeskij slovar', ”... род. 1 июня 1812 г. в Ярославле, ...”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Срезневский, Измаил Иванович, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Срезневский, Измаил Иванович, Russkij biografitjeskij slovar', ”Но судьба решила иначе: переехав в январе 1847 г. в Петербург, он там остался до самой смерти, последовавшей в ночь с 8 на 9 февраля 1880 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL372996A.[källa från Wikidata]
- ^ Greklands nationalbiblioteks katalog, NLG-ID: 258485.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Срезневская, Ольга Измаиловна, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 31.[källa från Wikidata]
- ^ Срезневский, Владимир Измайлович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 31.[källa från Wikidata]
- ^ Срезневский, Всеволод Измайлович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 31.[källa från Wikidata]
- ^ Срезневский, Иван Евсеевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 31.[källa från Wikidata]