Grapefrukt

	Grapefrukt
	Blodgrape
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Kinesträdordningen; Sapindales
Familj	Vinruteväxter; Rutaceae
Släkte	Citrussläktet; Citrus
Art	Grapefrukt; C. × aurantium Paradisi-Gruppen
Vetenskapligt namn
	§ Citrus × aurantium Paradisi-Gruppen

Grapefrukt^[a] (Citrus × aurantium paradisi-gruppen) är en hybrid i familjen vinruteväxter mellan apelsin (C. × aurantium, sinensis-gruppen) och pompelmus (pomelo, C. maxima).^[2] Det första omnämnandet av grapefrukt är från Barbados på 1700-talet. Det är ett subtropiskt citrusträd som odlas för sin frukt. Frukten äts ofta rå eller dricks som juice. Trädet är grönt året om och blir 5–6 meter högt. Löven är långa, tunna och mörkgröna. De vita blommorna doftar starkt, är 5 centimeter stora och har fyra kronblad. Frukten har en diameter som varierar mellan 10 och 15 cm, gult skal och gult segmenterat fruktkött. Det finns odlade varianter med rött och rosa fruktkött. Den har fått sitt namn från engelskans grape (vindruva), då den växer i klasar precis som vindruvor.

Produktion

Världens 15 största producenter av grapefrukt och pompelmus
Nr	Område	Produktion (ton)	Andel
1	Kina^[b]	&&&&&&&&03702150.&&&&&03 702 150	44,09 %
2	USA	&&&&&&&&&0949822.&&&&&0949 822	11,31 %
3	Vietnam	&&&&&&&&&0466630.&&&&&0466 630	5,56 %
4	Mexiko	&&&&&&&&&0424678.&&&&&0424 678	5,06 %
5	Sydafrika	&&&&&&&&&0417613.&&&&&0417 613	4,97 %
6	Indien	&&&&&&&&&0248500.&&&&&0248 500	2,96 %
7	Thailand	&&&&&&&&&0242150.&&&&&0242 150	2,88 %
8	Turkiet	&&&&&&&&&0229555.&&&&&0229 555	2,73 %
9	Israel	&&&&&&&&&0227126.&&&&&0227 126	2,70 %
10	Sudan	&&&&&&&&&0197987.&&&&&0197 987	2,36 %
11	Argentina	&&&&&&&&&0197761.&&&&&0197 761	2,36 %
12	Tunisien	&&&&&&&&&&098897.&&&&&098 897	1,18 %
13	Iran	&&&&&&&&&&080144.&&&&&080 144	0,95 %
14	Taiwan	&&&&&&&&&&080096.&&&&&080 096	0,95 %
15	Brasilien	&&&&&&&&&&078491.&&&&&078 491	0,93 %
	Total världsproduktion	&&&&&&&&08397156.&&&&&08 397 156	100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.^[3]

Historia

Korsningen av grapefrukt antas ha uppstått i Västindien. Det första skriftliga omnämnandet härrör från Barbados under 1700-talet.^[4] Den importerades till Florida 1828 av Odet Philippe, varefter den kom att odlas i stor utsträckning i både Florida och Texas. I modern tid har Kina blivit den enskilt största producenten av grapefrukt.^[4] I början av 1990-talet upptäckte den kanadensiska farmakologen David Bailey av en slump att intag av grapefruktjuice ökade koncentrationen av flera läkemedel.^[4]

Interaktioner med läkemedel

Grapefrukt innehåller flera antioxidanter, bland annat furanokumarinen dihydroxibergamottin (DHB). DHB hämmar aktiviteten hos enzymet CYP3A4 som bryter ned många olika läkemedel i tarmen, vilket ökar upptaget av intakt läkemedel och därmed koncentrationen av läkemedlet i kroppen.^[4] Den ökade koncentrationen leder till en ökad risk för biverkningar. Effekten är störst efter intag av grapefrukt eller juice och avtar under loppet av några dygn.^[5]

Se även

Gula drakens sjuka

Referenser

Anmärkningar

^ Ibland vardagligt: grape, uttalat [grej`p-], [grej´p-] eller [grä`p-],^[1] och i finlandssvenskan /'grejp/ efter finskans greippi.
^ Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.

Noter

^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: grapefrukt
^ ”Apple and grape give birth to Grapple” (på engelska). the Guardian. 24 december 2004. http://www.theguardian.com/uk/2004/dec/24/foodanddrink. Läst 1 juni 2021.
^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017.
^ [a b c d] Gothefors, Leif (22 juni 2023). ”Grapefrukt och läkemedel – en olycklig »kombo«?”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2023/06/grapefrukt-och-lakemedel-en-olycklig-kombo/. Läst 9 augusti 2023.
^ ”Kombinera läkemedel med grapefrukt - Läkemedelsverket”. Läkemedelsverket. 9 december 2019. https://fragor.lakemedelsverket.se/org/lakemedelsverket/d/kombinera-lakemedel-med-grapefrukt/. Läst 9 augusti 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grapefrukt.
Bilder & media

[2] Ibland vardagligt: grape, uttalat [grej`p-], [grej´p-] eller [grä`p-],^[1] och i finlandssvenskan /'grejp/ efter finskans greippi.

[4] Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.

[1] Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: grapefrukt

[3] ”Apple and grape give birth to Grapple” (på engelska). the Guardian. 24 december 2004. http://www.theguardian.com/uk/2004/dec/24/foodanddrink. Läst 1 juni 2021.

[5] ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017.

[Gothefors-6] [a b c d] Gothefors, Leif (22 juni 2023). ”Grapefrukt och läkemedel – en olycklig »kombo«?”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2023/06/grapefrukt-och-lakemedel-en-olycklig-kombo/. Läst 9 augusti 2023.

[7] ”Kombinera läkemedel med grapefrukt - Läkemedelsverket”. Läkemedelsverket. 9 december 2019. https://fragor.lakemedelsverket.se/org/lakemedelsverket/d/kombinera-lakemedel-med-grapefrukt/. Läst 9 augusti 2023.

[a]

[2]

[b]

[3]

[4]

[5]

[1]