Hoppa till innehållet

Gatukonst

Från Wikipedia
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Stickad "stolpvärmare" i New York

Gatukonst är en form av offentlig, ofta illegal konst i stadsmiljö, som uppstod som en vidareutveckling av graffitikonsten.

Syften

[redigera | redigera wikitext]

Syftet med gatukonst varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sina egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö.

Gatukonst kan också ha propagandasyften. Väggmålningar med krigspropaganda har varit vanliga i konflikter, till exempel Nordirlandskonflikten, Baskienkonflikten och i Palestina på den av Israel uppförda muren.

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Skulpturgruppen Hyenorna vid Stureplan av gatukonstnären Olabo, 2011

Gatukonsten uppstod under 1970- och 80-talet[1] då vissa amerikanska graffitikonstnärer började att tänja på ramarna för graffitin. Samtidigt började unga konstnärer på School of Visual Arts i New York att umgås med och ta intryck av graffitimålare. De använde sig av nya tekniker och material i sitt skapande och laddade sina verk med mer eller mindre tydliga budskap. Man tog steget från ateljén och ut i gaturummet. I och med detta uppstod en ny konstform, gatukonsten. Den sågs först i New York, Paris och Berlin, Keith Haring, John Fekner, Richard Hambelton "the Shadowman", Blek le Rat, Harald Naegeli med flera) men spred sig snart till andra städer. Nya generationer gatukonstnärer tillkommer regelbundet; däribland svenska Akay, danska Tejn, tyska El Bocho och brittiska Banksy.

Gatukonst i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Ett gatukonstverk med Christer Pettersson.

Till Sverige kom gatukonsten på 1990-talet och har sedan dess blivit det mest populära sättet att etablera konst i det offentliga rummet. Ett uppmärksammat exempel är rondellhundarna.

Gatukonst är idag ofta omskrivet i media. Webbplatsen Gatukonst.se rapporterar också nästintill dagligen om fenomenet, antingen på själva webbplatsen eller på Facebook och Twitter. Ett antal böcker på svenska har skrivits om gatukonst, bland annat Playground Sweden (2007) av Kristian Borg, Ivar Andersen och Sverker Ohlsson, Street Art Stockholm (2007) av Benke Carlsson och Sätta färg på staden (2010) av Kolbjörn Guwallius. Dokumentärfilmen Rätten till staden (2008) av Kolbjörn Guwallius har också fått stor spridning.

Kända gatukonstnärer i Sverige är bland andra Akay, Klisterpeter, Ollio och Hop Louie.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns utbildning i gatukonst på folkhögskolenivå. Urban konst på Spinneriet, Glokala folkhögskolan i Malmö, och Gatans galleri på Södra Stockholms Folkhögskola i Botkyrka, Stockholms län.

Olika typer

[redigera | redigera wikitext]
Gatukonst med schablon i Stockholm.

Gatukonst kan uttryckas på många sätt, som pärlplattor, stickade mössor på statyer eller kakel på en vägg. Vanliga uttrycksformer är: affischer, schabloner, klistermärken och stickgraffiti.

Graffiti brukar visserligen inte alltid räknas som gatukonst eftersom den historiskt är ett äldre fenomen än gatukonst och även har flera subkulturella koder som gatukonst helt saknar. I dagsläget kan dock det större begreppet gatukonst även inkludera graffiti, eftersom blandformer också förekommer.

I USA:s urbana områden har det länge varit populärt med så kallade skulpturparker, skrotskulpturer och samlingar av sådana (jmf Watts Tower), som ibland har övergått från privat till allmän egendom. Likaså i USA:s storstäder förekommer sedan länge fenomenet "illegal utsmyckning". Det kan röra sig om spontana mosaikbeläggningar av lyktstolpar eller tredimensionella föremål som applicerats på murar och fasader. Också i Europa finns fenomenet numera, inte bara som rondellhundar utan också som fågelholkar och andra mindre anonyma skulpturer (Mouse-installationer) som smugits in i stadsmiljön.[2]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”7 Things You Need to Know: Street Art”. sothebys.com. https://www.sothebys.com/en/articles/7-things-you-need-to-know-street-art. Läst 28 januari 2020. 
  2. ^ Nygren, Josefin: Ingen reklam, tack! Samtida illegal konst i det offentliga rummet. Inst. för konstvetenskap, Umeå Universitet 2003.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Dokumentärfilm

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gatukonst&oldid=55009363”