Hoppa till innehållet

Fenacetin

Från Wikipedia
Fenacetin
Strukturformel
Systematiskt namnN - (4-Etoxyfenyl) acetamid
Kemisk formelC10H13NO2
Molmassa179,216 g/mol
UtseendeFärglösa bladkristaller
CAS-nummer62-44-2
SMILESO=C(Nc1ccc(OCC)cc1)C
Egenskaper
Densitet1,24 g/cm³
Smältpunkt134 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Fenacetin[1] är ett organiskt preparat, som bildar färglösa kristallblad eller vitt kristallinskt pulver utan lukt och smak. Det är lösligt till en del på 100 delar kokande vatten och till en del på 15 delar alkohol.

Det kan användas som ett verksamt medel mot feber, migrän, ledgångsreumatism och huvudvärk. Det drogs tillbaka från medicinsk användning som farligt från 1970-talet (t.ex. drogs tillbaka i Kanada 1973,[2] och av US Food and Drug Administration 1983[3]). I Sverige förbjöds ämnet 1983.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Fenacetin introducerades 1887 i Elberfeld, Tyskland av det tyska företaget Bayer, och användes huvudsakligen som smärtstillande medel. Det var en av de första syntetiska febernedsättande preparat som gick ut på marknaden. Det är också känt historiskt att vara en av de första icke-opioida analgetika utan antiinflammatoriska egenskaper.

Före första världskriget importerade Storbritannien fenacetin från Tyskland.[4] Under kriget utvecklade ett team med Jocelyn Field Thorpe och Martha Annie Whiteley en syntes i Storbritannien.[4]

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Den första syntesen rapporterades 1878 av Harmon Northrop Morse.[5]

Fenacetin kan syntetiseras som ett exempel på Williamson-etersyntesen: etyljodid, paracetamol och vattenfritt kaliumkarbonat upphettas i 2-butanon för att ge råprodukten, som omkristalliseras från vatten.[6]

Farmakologi

[redigera | redigera wikitext]

Fenacetins smärtstillande effekter beror på dess åtgärder på ryggmärgens sensoriska kanaler. Dessutom har fenacetin en depressiv verkan på hjärtat, där det fungerar som en negativ inotrop. Det är en antipyretik som verkar på hjärnan för att minska hypofysens "börvärde" för temperatur. Det används också för att behandla reumatoid artrit (subakut typ) och interkostal[a] neuralgi.

In vivo inträffar en av två reaktioner. Vanligtvis klyvs fenacetineter för att lämna paracetamol, vilket är det kliniskt relevanta smärtstillande medlet. Under en liten del av tiden avlägsnas acetylgruppen från aminen, vilket ger upphov till cancerframkallande p-fenetidin. Denna reaktion är dock ganska sällsynt, vilket framgår av det faktum att läkemedlet fanns på marknaden i nästan 100 år innan en statistisk länk upprättades, när Kanada, följt av USA, drog tillbaka det från marknaden.

Användning

[redigera | redigera wikitext]
Vicks förkylningstabletter, innehållande salicylamid, fenacetin, pyrilaminmaleat, koffein, efedrinsulfat, magnesiumhydroxid, aluminiumhydroxidkomplex (U.S. Pat. 2,446,981). Patentnumret är från 1948 och dessa tabletter ska ha tillverkats kort därefter.

Fenacetin användes i stor utsträckning fram till tredje kvartalet av 1900-talet, ofta i form av ett A.P.C., eller "aspirin-fenacetin-koffein"-sammansatt smärtstillande medel, som ett botemedel mot feber och smärta. En tidig form (1919) var Vincents APC i Australien.

I USA beordrade Food and Drug Administration i november 1983 tillbakadragande av läkemedel som innehåller fenacetin på grund av dess cancerframkallande och njurskadande egenskaper.[7] Det blev också förbjudet i Indien.[8] Som ett resultat fortsatte vissa märkesvaror och tidigare fenacetinbaserade preparat att säljas, men med fenacetin ersatt av säkrare alternativ. Ett populärt märke av fenacetin var Roches Saridon, som 1983 omformades till att innehålla propyfenazon, paracetamol och koffein. Coricidin omformades också utan fenacetin. Paracetamol är en metabolit av fenacetin med liknande smärtstillande och febernedsättande effekter, men den nya formen har visat sig inte ha fenacetins karcinogenicitet.

Fenacetin har använts som skärmedel för att förfalska kokain i Storbritannien och Kanada på grund av liknande fysikaliska egenskaper.[9] Där har det fått smeknamnet "magi".

På grund av sin låga kostnad används fenacetin för forskning om kristallernas fysikaliska och brytningsegenskaper. Det är en idealisk förening för denna typ av forskning.[1][10]

I Kanada används fenacetin som laboratoriereagens och i några hårfärgningsmedel (som stabilisator för väteperoxid). Då det anses vara ett receptbelagt läkemedel, innehåller inga marknadsförda läkemedel fenacetin.[11]

Säkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Fenacetin, och produkter som innehåller fenacetin, har i djurförsök visat sig ha biverkningar och cancerframkallande efterverkan. Hos människor har många fallrapporter involverat produkter som innehåller fenacetin i uroteliala neoplasmer, särskilt urotelcancer i njurbäckenet. Fenacetin klassificeras av International Agency for Research on Cancer (IARC) som cancerframkallande för människor.[1] I en prospektiv serie var fenacetin associerat med en ökad risk för dödsfall på grund av urologiska eller njursjukdomar, död på grund av cancer och död på grund av hjärt-kärlsjukdomar.[12] Dessutom kan personer med brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas uppleva akut hemolys eller upplösning av blodkroppar medan de använder detta läkemedel. Akut hemolys är möjlig för patienter som utvecklar ett IgM-svar på fenacetin som leder till immunkomplex som binder till erytrocyter i blod. Erytrocyterna lyseras sedan när komplexen aktiverar komplementsystemet.

Långvarig användning av fenacetin är känt för att leda till smärtstillande nefropati som kännetecknas av renal papillär nekros.[13][14][15] Detta är ett tillstånd som resulterar i förstörelse av några eller alla njurpapiller i njurarna. Man tror att metaboliten p-fenetidin är åtminstone delvis orsaken till dessa effekter.[16]

En uppmärksammad död som möjligen kan hänföras till användningen av detta läkemedel var flygpionjären Howard Hughes, som hade använt fenacetin i stor utsträckning för behandling av kronisk smärta. Det uppgavs under hans obduktion att fenacetinanvändning kan ha varit orsaken till hans njursvikt. [17]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Interkostal – lokaliserad till området kring revbenen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phenacetin, 2 oktober 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Gralak, Boris; Enoch, Stefan; Tayeb, Gérard (2000). ”Anomalous refractive properties of photonic crystals”. Journal of the Optical Society of America A 17 (6): sid. 1012–20. doi:10.1364/JOSAA.17.001012. PMID 10850471. Bibcode: 2000JOSAA..17.1012G. 
  2. ^ ”Phenacetin”. DrugBank. https://www.drugbank.ca/drugs/DB03783. 
  3. ^ ”Drugs withdrawn from the market containing phenacetin”. Drugs withdrawn from the market containing phenacetin. Department of Health and Human Services - FDA. 5 October 1983. https://www.fda.gov/downloads/Drugs/DevelopmentApprovalProcess/DevelopmentResources/Over-the-CounterOTCDrugs/StatusofOTCRulemakings/UCM078577.pdf. 
  4. ^ [a b] Creese, Mary RS (1997). ”Martha Annie Whiteley (1866-1956): Chemist and Editor”. Bulletin for the History of Chemistry 8: sid. 42–45. http://www.scs.illinois.edu/~mainzv/HIST/bulletin_open_access/num20/num20%20p42-45.pdf. 
  5. ^ H. N. Morse (1878). ”Ueber eine neue Darstellungsmethode der Acetylamidophenole”. Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft 11 (1): sid. 232–233. doi:10.1002/cber.18780110151. https://zenodo.org/record/1425148. 
  6. ^ ”Conversion of Acetaminophen into Phenacetin”. Chemistry Department Master Experiment Archive. California State University Stanislaus. http://wwwchem.csustan.edu/archive/Phenacetin.htm.  Arkiverad 2 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 december 2008. https://web.archive.org/web/20081202111801/http://wwwchem.csustan.edu/archive/Phenacetin.htm. Läst 18 november 2022. 
  7. ^ Federal Register of October 5, 1983 (48 FR 45466)
  8. ^ ”Drugs banned in India”. Drugs banned in India. Central Drugs Standard Control Organization, Dte.GHS, Ministry of Health and Family Welfare, Government of India. http://cdsco.nic.in/html/drugsbanned.html.  Arkiverad 21 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150221053621/http://cdsco.nic.in/html/drugsbanned.html. Läst 18 november 2022. 
  9. ^ ”Cancer chemical in street cocaine”. BBC News. 23 november 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/6178026.stm. 
  10. ^ Studenikin, P. A.; Zagumennyi, A. I.; Zavartsev, Yu D.; Popov, P. A.; Shcherbakov, Ivan A. (1995). ”GdVO4as a new medium for solid-state lasers: Some optical and thermal properties of crystals doped with Cd3+, Tm3+, and Er3+ions”. Quantum Electronics 25 (12): sid. 1162–1165. doi:10.1070/QE1995v025n12ABEH000556. http://www.turpion.org/php/paper.phtml?journal_id=qe&paper_id=556.  Arkiverad 20 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Health - Product safety - Chemical substances - Phenacetin information sheet”. Government of Canada -. 18 April 2017. https://www.canada.ca/en/health-canada/services/chemical-substances/fact-sheets/chemicals-glance/phenacetin.html. 
  12. ^ ”An epidemiologic study of abuse of analgesic drugs. Effects of phenacetin and salicylate on mortality and cardiovascular morbidity (1968 to 1987)”. N Engl J Med 324 (3): sid. 155–60. 1991. doi:10.1056/NEJM199101173240304. PMID 1984193. 
  13. ^ ”Renal papillary necrosis following phenacetin excess”. Scott Med J 12 (7): sid. 246–50. 1967. doi:10.1177/003693306701200702. PMID 6036245. 
  14. ^ ”Is Phenacetin a Nephrotoxin?: A Report on Twenty-three Users of the Drug”. Calif Med 101 (2): sid. 73–7. 1964. PMID 14180501. 
  15. ^ Brix A (2002). ”Renal papillary necrosis”. Toxicol Pathol 30 (6): sid. 672–4. doi:10.1080/01926230290166760. PMID 12512867. 
  16. ^ Kankuri, Esko; Solatunturi, Erkka; Vapaatalo, Heikki (2003). ”Effects of phenacetin and its metabolite p-phenetidine on COX-1 and COX-2 activities and expression in vitro”. Thrombosis Research 110 (5–6): sid. 299–303. doi:10.1016/S0049-3848(03)00416-X. PMID 14592552. 
  17. ^ Tennant, Forest (July – August 2007). ”Howard Hughes & Pseudoaddiction”. Practical Pain Management 7 (6): sid. 20. http://www.foresttennant.com/pdfs/HowardHughes.pdf. Läst 2 november 2015. ”The phenacetin in the codeine compound produced, over time, kidney failure and death.”.  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924014602/http://www.foresttennant.com/pdfs/HowardHughes.pdf. Läst 18 november 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fenacetin&oldid=55002145”