Hoppa till innehållet

Försvarsbeslutet 1977

Från Wikipedia
Förband och orter som påverkades av försvarsbeslutet.

Försvarsbeslutet 1977 även känd som regeringens proposition 1977/78:65 var ett försvarsbeslut som antogs i maj 1977 av riksdagen om hur försvarsmaktens fredsorganisation skulle se ut.

Beslutet i sig var en av de första brytningarna mellan fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna, vid tidigare beslut hade blocken en föreställning om att en enighet ”skapade respekt utomlands”. Regeringen Fälldin beslutade att avsätta 51.875 miljoner kronor för perioden medan socialdemokraterna ville gå med på 50.500 miljoner kronor för samma period. Socialdemokraten Maj-Britt Theorin ansåg dock att försvaret skulle kompenseras för de allmänna prisstegringarna och med det lämna kostnaderna för försvaret oförändrade.

De nya anslagen tvingade ändå försvarsmakten att under kommande 5-årsperiod att göra nedskärningar inom sin verksamhet, detta dels genom en personalminskning på 2.500 anställda fram till och med 1982 av de då 46.000 anställda. Försvarsmakten hade redan tidigare genom försvarsbeslutet 1972 minskat sin personalkår med 2.700 tjänster, dock de flesta civila. Nu ledde minskningen till att den centrala administrationen minskade och att officerarna i större utsträckning kom ut på förbanden.[1]

Förändringar

[redigera | redigera wikitext]

De tydliga förbandsförändringar som märktes under försvarsbeslutsperioden var:

Förbandskod Förband Garnisonsort Kommentar
2. förd 2. arméfördelningen Östersunds garnison Avvecklades 1978.
16. förd 16. arméfördelningen Karlstads garnison Avvecklades 1978.
ATS Arméns tekniska skola Stockholms garnison Bildades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
F 1 Västmanlands flygflottilj Västerås garnison Avvecklades 1983 (beslut taget i senare proposition).
F 11 Södermanlands flygflottilj Nyköping Avvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition).
F 12 Kalmar flygflottilj Kalmar Avvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition).
FörvS Försvarets förvaltningsskola Stockholms garnison Bildades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
IntS Intendenturförvaltningsskolan Stockholms garnison Omlokaliseras till Karlstad och Östersund (beslut taget i tidigare proposition).
K 4 Norrlands dragonregemente Umeå garnison Omlokaliserades 1980 till Arvidsjaur (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
Lv 4 Skånska luftvärnsregementet Malmö Omlokaliserades 1982 till Ystad.
Lv 5 Sundsvalls luftvärnsregemente Sundsvall Avvecklades 1982.
P 1 Göta livgarde Enköpings garnison Avvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
PB 6 Blåa brigaden Enköpings garnison Avvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
PB 7 Malmöbrigaden Ystads garnison Omlokaliserades 1982 till Revingehed.
S 1 Upplands regemente Uppsala garnison Omlokaliserades 1982 till Enköping.
TygS Tygförvaltningsskolan Stockholms garnison Avvecklades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[2]
Verksamhetsår Procent av BNP
1977/78 3,1
1978/79 3,1
1979/80 3,1
1980/81 3,0
1981/82 3,0

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)