Hoppa till innehållet

Erik Wettergren

Från Wikipedia
Erik Wettergren
Född16 april 1883
Död10 juli 1961 (78 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningManusförfattare
MakaEllen Nisser
(g. 1908–1924)
Gertrud Pålson-Wettergren
(g. 1925–)
FöräldrarCarl Wettergren
SläktingarAnna Wettergren-Behm (syskon)
Ingeborg Wettergren (syskon)
Utmärkelser
Honoris causa
Redigera Wikidata

Karl Erik Wilhelm Fredrik Wettergren, född 16 april 1883 i Arboga, död 10 juli 1961 i Stockholm, var en svensk museiman och teaterman.[1]

Wettergren blev 1905 amanuens vid Uppsala konstmuseum,[2] filosofie kandidat 1908 och 1909 amanuens vid Nationalmuseum. År 1911 engagerades han vid Intima Teatern i Stockholm. Han var 1911–1913 tjänstledig från amanuenstjänsten för att där vara skådespelare.

Erik Wettergren gjorde en betydande insats för svensk konstindustri som sekreterare i Svenska Slöjdföreningen 1913–1918. År 1916 blev han amanuens vid de kungliga konstsamlingarna och 1918 intendent vid Nationalmuseum i Stockholm. Han var bland annat en drivande kraft för Hemutställningen 1917. År 1920 blev han föreståndare för konstslöjdsavdelningen.

Han var chef för konsthantverksavdelningen vid Nationalmuseum 1920–1928 och 1934–1942. Åren 1942–1950 var han museichef och överintendent för Nationalmuseum.

År 1945 stod han som Nationalmuseums chef, tillsammans med bland annat förste intendenten vid Nationalmuseum, dåvarande fil.dr., senare professor Carl Nordenfalk (1907–1992), i spetsen för Nationalmuseums epokgörande utställning God konst i hem och samlingslokaler, som Nationalmuseum anordnade tillsammans med en rad folkrörelser. Utställningen skulle bli upptakten till en blomstringstid för den svenska efterkrigskonsten. År 1950 inledde han en intensifierad utställningsverksamhet.

Wettergren, som hade skådespelarbakgrund, var under perioden 19281934 chef för Kungliga Dramatiska Teatern, där han lät uppföra verk av moderna amerikanska och franska dramatiker.[3] Såsom ovan nämnts hade han själv under åren 1911–1913 varit skådespelare vid Intima Teatern.[4] Han blev 1950 konstnärlig och typografisk rådgivare vid Esseltekoncernen.

Wettergren promoverades till filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1950. Han var reservofficer vid Första livgrenadjärregementet, och blev underlöjtnant 1905 och löjtnant 1915.[2] Förutom katalogarbeten och uppsatser om konst och konstindustri i svenska och utländska tidskrifter utgav han monografin Reinhold Norstedt (1914) och Georg von Rosens konst (1919).

Erik Wettergren var gift första gången 1908–1924 med Ellen Nisser (1885–1959),[5] som var dotter till bruksägaren Martin Nisser, och andra gången från den 5 oktober 1925 med operasångerskan Gertrud Pålson-Wettergren. I första giftet var han far till journalisten Gunilla Wettergren-Skawonius, gift med Sven Erik Skawonius. I andra giftet hade han dottern Margareta Wettergren (1928–2003), gift först med Berndt Stackelberg och sedan med Kit Colfach samt mor till Ewa Stackelberg.

Erik Wettergren var son till läkaren Carl Wettergren samt bror till textilkonstnären Anna Wettergren-Behm (1877–1938) och textilkonstnären Ingeborg Wettergren (1878–1960).[6] Han är begraven i sin familjegravArboga gamla kyrkogård.[7]

Filmmanus kortfilmer

[redigera | redigera wikitext]
  • 1946 – Möte med konsten
  • 1946 – Vi behöver konsten
År Roll Produktion Regi Teater
1911 Andrea Balbli Renässans
Holger Drachmann
Knut Michaelson Intima teatern[8]
Yori Det ingen vet
Theodor Wolff
Emil Grandinson Intima teatern[9]
1912 Rococo
Harald Molander
Intima teatern[10]
Ingenjören Aftonstjärnan
Hjalmar Söderberg
Intima teatern[11]
Bobby Gilbey Fannys första stycke
George Bernard Shaw
Gustaf Collijn Intima teatern[12]
Ett lyckligt äktenskap
Peter Nansen
Intima teatern[13]
Gamla herrgården
Fredrik Nycander
Emil Grandinson Intima teatern[14]
Silman Segraren
Ernst Didring
Emil Grandinson
Knut Michaelson
Intima teatern[15]
Fray Bernardo Filip II
Emile Verhaeren
Knut Michaelson Intima teatern[16]
1913 William Murdock Eldskärmen
Alfred Sutro
Knut Michaelson Intima teatern[17]
Schutz Fästningen faller
Sacha Guitry
Knut Michaelson Intima teatern[18]
Ferrand Vildfåglar
John Galsworthy
Knut Michaelson Intima teatern[19]
  1. ^ Wettergren, Erik i Vem är det 1957
  2. ^ [a b] Wettergren, Erik i Vem är det 1925
  3. ^ NE, Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, 1996, Nittonde bandet, sidan 398. ISBN 91-7024-620-3
  4. ^ ”Erik Wettergren och Gertrud Pålson-Wettergren”. Kungliga biblioteket. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L236. Läst 13 april 2020. 
  5. ^ Avliden som Ahlberg. Källa: Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  6. ^ NE, Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, 1996, Nittonde bandet, sidan 398. ISBN 91-7024-620-3.
  7. ^ ”Wettergren, Karl Erik Vilhelm Fredrik”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/1cf1c9b9-1777-4e3f-ac95-5a0884981a50. Läst 18 juni 2023. 
  8. ^ ”Den nya Intima teatern öppnar sina portar i afton”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 september 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-23/14860/6. Läst 2 april 2016. 
  9. ^ Bo Bergman (20 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-20/14887/7. Läst 27 maj 2016. 
  10. ^ Bo Bergman (2 januari 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1912-01-02&toPublicationDate=1912-01-02. Läst 28 maj 2016. 
  11. ^ Bo Bergman (8 mars 1912). ”Premiären på Intima teatern: Hjalmar Söderbergs pjäs en succès”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-08/15023/6. Läst 28 maj 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (10 april 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-10/15053/8. Läst 28 maj 2016. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 27 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-27/15070/6. Läst 28 maj 2016. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-12/15085A/8. Läst 28 maj 2016. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-21/15214/7. Läst 28 maj 2016. 
  16. ^ Bo Bergman (16 oktober 1912). ”Intima teatern: 'Filip II'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-16/15239/9. Läst 28 maj 2016. 
  17. ^ ”Eldskärmen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29355&pos=36. Läst 13 maj 2016. 
  18. ^ tidning=Dagens Nyheter ”Teater, konst, litteratur”. 6 februari 1913. s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1913-02-06/15348/6 tidning=Dagens Nyheter. Läst 2 april 2016. 
  19. ^ ”Premiären av 'Vildfåglar' på Intima teatern i går”. Dagens Nyheter: s. 1. 23 april 1913. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1913-04-23/15421/1. Läst 13 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]