Hoppa till innehållet

Diskussion:Turkiska

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Som holländskans <g>? Jag har då aldrig hört att <ğ> skulle vara [X]. 辻斬り? 15 oktober 2005 kl.21.21 (CEST)

Det skulle väl vara ɣ i så fall, men det är väl kanske bara beteckning på fonemet, så jag har väl misstagit mig. (I och för sig tror jag att det finns som fon dialektalt, men det är en annan historia.) Man kanske i stället ska beteckna den som en velar approximant (dvs ɰ)? /Феникс 15 oktober 2005 kl.22.19 (CEST)
Nja, alltså, [ɣ] kan jag gå med på, men nederländskans <g> är [χ], en tonlös uvular frikativa. 辻斬り? 15 oktober 2005 kl.23.16 (CEST)
Jag kan inte så mycket om holländska, fast enligt engelska wikipedia (en:Dutch_language#Consonants) är g vanligen [ɣ]. /Феникс 15 oktober 2005 kl.23.58 (CEST)
Tja, jag är ganska säker på att nederländskt g är [χ], men artikeln är bra som den är nu, tycker jag. Approximanten är troligen vanligare än frikativan. 辻斬り? 16 oktober 2005 kl.00.06 (CEST)
Ja, det är nog så. /Феникс 16 oktober 2005 kl.00.24 (CEST)

Några problem vid utökningen efter en:Turkish language

[redigera wikitext]

Två återstående problem som helst bör lösas innan utökningen av artikeln kan ses som färdig:

  1. Enligt nuvarande artikel på svwp har turkiskan sju kasus. Enligt enwp:s artikel har turkiskan sex kasus (minus instrumentalis).
  2. Avsnitten om dialekter skiljer sig åt och ingen av versionerna anger källa till de flesta av uppgifterna. Det skulle antagligen gå att slå ihop de två versionerna, men det vore förstås bättre med en ordentligt källredovisad version om turkiskans dialekter.

Jag struntar i att ta med det språkprov som finns längst ned i den engelska artikeln. Det känns lite tveksamt hur "encyklopediskt" det är, och skulle dessutom bli rätt besvärligt att översätta./Nicke L 12 juli 2007 kl. 13.02 (CEST)[svara]

Eftersom NE inte heller räknar upp instrumentalis bland turkiskans kasus, och enwp:s artikel har utmärkt-status och hänvisar till en (som det förefaller) känd grammatik, bedömer jag att den engelska artikeln är mer trovärdig.
Jag tog bort detta stycke ur artikeln:

Turkiskan har sju kasus: nominativ (grundform), genitiv (ägande), ackusativ (direkt objekt), dativ (indirekt objekt, riktning mot), lokativ (läge eller plats), ablativ (riktning från) och instrumentalis (instrument).

Kasus markeras med följande suffix:

Genitiv -(n)in
Ackusativ -(y)i
Dativ -(y)e
Lokativ -de
Ablativ -den
Instrumentalis -(y)le

Notera att ovanstående tabell inte tar hänsyn till vokalharmoni eller konsonantförändringar i suffixet på grund av stammens finala konsonant. /Nicke L 12 juli 2007 kl. 15.07 (CEST)[svara]

Ett annat problem: i texten om fonologi står att [c], [ɟ] och [l] är allofoner i komplementär distribution med [k], [g] och [ɫ], men ändå är de inkluderade i tabellen över fonem. Om de är allofoner är de väl inte fonem? Detta har tagits upp på diskussionssidan på enwiki en:Talk:Turkish language#Turkish phonology, men det verkar inte som man kom fram till något i diskussionen. /Nicke L 12 juli 2007 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Jag har försökt reda ut detta med hjälp av Handbook of the International Phonetic Association, kapitlet om turkiska. Tydligen kan skillnaden [c] - [k] och [ɟ] - [g] vara fonematisk i vissa lånord. Hur saken är med [ɫ] och [l] förstår jag dock fortfarande inte. I IPA-boken beskrivs de så att de verkar vara olika fonem, men med tillägget att "[ɫ] does not occur after front vowels". /Nicke L 12 juli 2007 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Allofoner är vad jag hade kallat dem, jämförbart med motsvarande för svenska g och k i exempelvis 'göra' och 'köra', men om IPA gör den bedömningen får vi väl hänvisa dit (finns det ingen ytterligare motivering?). Ändelsen -(y)le uttrycker instrument och motsvarar alltså instrumentalis i den klassiska grammatiken. Om det sedan kan anses vara ett eget kasus i turkiskan verkar det råda delade meningar om, men det blir nog bra att följa en-wp. /Fenix 14 juli 2007 kl. 08.33 (CEST)[svara]

Antal talare

[redigera wikitext]

Användare:87.227.114.78 ändrar gång på gång antal modersmålstalare från 62 miljoner till 80 miljoner, utan att lägga till någon källa som styrker det påståendet. Att ändra en siffra, utan att ändra källan kan man inte göra, för då ser det ut som om NE skriver 80 och inte 62. Skulle någon som har tillgång till NE:s nätversion kolla vad som står där? en:Turkish language uppger 63 miljoner. / Elinnea 23 november 2008 kl. 12.41 (CET)[svara]

Enligt mallen ska man ange antal talare och det är 160 miljoner. Jag har korrigerat och lagt in referens. Obelix 23 november 2008 kl. 12.51 (CET)[svara]
Blandat ihop språket turkiska med språkfamiljen turkspråk? / Elinnea 23 november 2008 kl. 13.32 (CET)[svara]
Japp. Mitt slarv är återställt nu. Obelix 23 november 2008 kl. 13.40 (CET)[svara]

Turkish Official Language

[redigera wikitext]

Hello Swedish vikipedians.I'm so sorry I dont know Sverge :) read that carefully:

  • Turkish one of regionla languuage sof Romania with Serbian, Hungarian, Greek, Crimean Tatar, Bulgarian language... languages in Romania-Europe
  • Turkish is also officially recognized as a regional language in the Prizren District of Kosovo.

Turkish is official language in Iraq, Macedonia, Kososvo, Northern Cyprus, Cyprus and Romania.

Artikeln Turkiska planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 12 januari. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.

Turkisk vägskylt

Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter. ► Läs mer

BoivieBot 1 januari 2012 kl. 02.46 (CET)[svara]

Ej längre utvald

[redigera wikitext]

Externa länkar ändrade

[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 8 externa länkar på Turkiska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 april 2017 kl. 12.32 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Turkiska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 april 2019 kl. 18.26 (CEST)[svara]