Diskussion:Iriska

Ändring I

Jag ändrade följande mening "Det talas fortfarande i vissa områden på Irland som heter Gaeltachtaí (gael-tokti)." eftersom det angivna uttalet är felaktigt. Jag skrev istället: Det talas fortfarande i vissa områden på Irland som heter Gaeltachtaí (uttalas som [ge:ltaxti] där [e:] står för ett långt e-ljud och [x] för det tyska 'ch' i 'Bach.) Jonas 62.78.185.120 6 november 2004 kl. 18.41 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ändring II

Jag tyckte att inhemsk lät bättre än ursprunglig. Ändrade även en mening med den skotska gäliskan vilket jag tyckte lät lite lustigt så jag skrev om det. Aszev 10 maj 2006 kl.21.07 (CEST)

Kan man få höra orsaken till att min ändring blev återställd?? Aszev 14 maj 2006 kl.23.58 (CEST)

Jag tog bort "inhemsk" helt och hållet, tycker det blir konstigt att prata om vad som är inhemskt och "först" på en plats när vi inte vet något om ursprunglighet längre tillbaka än vad som går att källbelägga. Enligt NE (band 9, s. 565) så kom iriskan till Irland på 400-talet f.Kr när gaelerna/kelterna invaderade ön. Vad de som möjligen var där innan talade för språk vet vi inte... Stajn (disk) 12 mars 2012 kl. 00.42 (CET)

Irländska?

Talas det aldrig om irländska? Moberg 1 maj 2007 kl. 22.29 (CEST)

Det talas ibland om irländska, men det är ofta oklart vad som då menas. Ibland menar personer som säger irländska iriska (utan att veta att det heter det sistnämnda), ibland menar folk den irländska dialekten av engelska, irländsk engelska (en:Hiberno English). Ibland använder folk ordet irländska för iriska (trots att de vet att det heter iriska) eftersom den som de talar med inte känner till det och då inte fattar vad de menar. Men frågan är vad vem fattar i det sista fallet... Upplagt för förvirring alltså. Jämför med "skotska", menas då den skotska dialekten av engelska eller skotsk gäliska (det keltiska språket) eller lågskotska (en:Scots language)? Stajn 11 januari 2010 kl. 23.20 (CET)

Som irländsktalande som har bott i Sverige i flera år har jag blivit riktig less på det här! 90% av tiden jag nämner "iriska" tror folk att man menar engelska med irländsk dialect... Är det verkligen så svart att fattar? Gerrynobody (diskussion) 25 september 2018 kl. 14.51 (CEST)

Undran

Har en fraaga, det staar till höger i faktarutan att Irish Gaelic talsa i Nordirland, var i saa fall? Donegal är förvisso Ulster men inte Nordirland. Lekemark (diskussion) 14 januari 2010 kl. 20.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Helt riktigt så tillhör Donegal (där det finns irisktalande områden) inte Nordirland. Det finns ingen "egentlig" gaeltacht i Nordirland, i betydelsen "ursprungsområde" (om en nu kan tala om sådana, kanske är det bättre att säga: ett område där iriskan var före engelskan, vad som var ursprungligt språk kan vi inte veta något om...). Dock är det en hel del personer i bl.a. Belfast som talar iriska till vardags, se t.ex. en:Gaeltacht Quarter, Belfast, liksom delar av befolkningen i Derry. Det finns också grundskolor i Nordirland där iriska är "förstaspråk", dvs. undervisningsspråk. Det kan handla både om folk som flyttat från gaeltachter eller folk som av politiska skäl anammar och använder iriska.Stajn 23 januari 2010 kl. 22.32 (CET)

"I" eller "på" Irland

Hur är vi bäst tydliga i artikeln? Det är ju upplagt för otydligheter när namnet för ön och för landet eller nationen är det samma. Och frågan är ibland vad vi vill avse... (Fördjupning angående prepositionerna och rekommendationer finns i artikeln I eller på.)

Jag ändrade flera i till på eftersom jag ansåg att texten gällde hela ön (alltså inklusive Nordirland) och Sjunnesson fortsatte. Jag lämnade dock två fall, som jag tänkte gällde just republiken, men som sedan ändrades även de, här [1] syns dessa (den första och sista). Så då jag funderade lite till.

Om jag bara tänker på hur det låter så gillar jag "på" i dessa fall (och håller alltså med Sjunnesson), jag vill inte vara petig angående det möjligt formellt korrekta med "i" gällande staten. I dagligt tal säger de flesta på Irland och genom vanan att säga och höra detta flyter det därmed bättre även i skrift för många (i Irland låter konstigt på grund av krockande initialer också), tar jag mig friheten att anta.

Men, i det sista fallet, angående antalet irisktalande, är frågan om siffran gäller ön eller republiken? Där gäller det inte bara språklig korrekthet utan även faktamässig. Och, rent språkligt, om det ska stå "på" (och då gälla ön), blir det inte konstigt med "infödda". Jag tänker att en är infödd i ett land, eller? Det här är ju framförallt språkpetande, men jag hoppas att Sjunnesson eller andra hugade skulle vilja fundera vidare ihop med mig. Stajn 31 augusti 2011 kl. 01.14 (CEST)

Jag hade visst litet brått igår när jag ändrade tre stycken "i" till "på". När det gäller bildtexten och infödda irisktalande på/i Irland ändrar jag tillbaka till "i", eftersom jag anser att det som rör landet/republiken ska vara "i" Irland (och sistnämnda "i" ser ju ut att gälla republiken). Att det står "räknar man med sjuttio-åttiotusen infödda irisktalande" behöver en källa (som då också klart bör visa om det rör republiken eller ön). Jag lägger därför till "källa behövs". Sjunnesson 31 augusti 2011 kl. 08.47 (CEST)

Jag ser nu också att det står "260 000 personer som talar språket flytande och modersmålstalare" i artikelns faktaruta (rörande både Nordirland och republiken). Fast även Nordirland inkluderas där, verkar 260 000 personer vara för mycket, om det nu stämmer att det skulle vara sjuttio-åttiotusen infödda irisktalande i republiken. Sjunnesson 31 augusti 2011 kl. 09.07 (CEST)

Nu har jag tittat närmare på källan Etnologue och det står "all countries". Det skulle alltså även kunna gälla länder som t.ex. Storbritannien, USA och Australien, som har ett stort antal invånare med irländsk bakgrund. Sjunnesson 31 augusti 2011 kl. 09.17 (CEST)

Bra kollat. Ja, jag såg siffran 260 000 i ögonvrån och funderade över diskrepensen. Uppskattningar av antalet talare av ett språk kan vara vanskligt, särskilt om det är ett språk som talas av en minoritet alternativt är spritt i många länder. Båda fallen föreligger ju här. Jag ska kolla om jag hittar fler källor. Stajn 31 augusti 2011 kl. 14.48 (CEST)

Nu har jag tänkt vidare. Jag menar att vi till gaeltachter bör räkna de irisktalande områden som finns i Nordirland och i Dublin. De är gaeltachter i praktiken, om än nybildade, och tillhör då inte de områden längs västkusten som får statligt stöd. Jag ändrade i artikeln Gaeltacht[2] och i enlighet med det bör vi gå över "i" och "på" igen i denna artikel för att få det överensstämmande (samt några formuleringar). Stajn 1 september 2011 kl. 01.37 (CEST)

Jag har nu lagt in 'republiken' i femte meningen i inledningen, så att det framgår ännu klarare att just den meningen syftar på republiken. När det gäller prepositioner finns det nu 2 "i Irland" och 6 "på Irland" och jag kan inte se att någon av dessa behöver ändras. Kanske bör man skriva något om de nybildade gaeltachterna i den här artikeln också, men det har jag ingen åsikt om. Sjunnesson 1 september 2011 kl. 09.40 (CEST)

dialekter

Jag har tänkt ge exempel på särdragen för de olika dialektområdena också, dvs. bygga ut artikeln lite. Återkommer med det! Stajn (diskussion) 4 mars 2012 kl. 23.34 (CET)

Kom bara ihåg att ange källor, det är något den här artikeln verkligen behöver. Om du kan källbelägga informationen som redan finns vore det naturligtvis otroligt bra också. --Lundgren8 (d · b) 5 mars 2012 kl. 00.21 (CET)

Jag ska jobba på källor, men andra får gärna hjälpa till. Stajn (disk) 12 mars 2012 kl. 00.42 (CET)