Diskussion:Empati

Jag har rensat bort följande stycken, eftersom de efter vad jag förstår är rent felaktiga:

Empati kan vara smärtsamt. En människa kan uppleva så stark inlevelse i en annan människas eller ett annat djurs situation, att denne själv upplever psykiska men.

Empati är som begrepp besläktat med kärlek, på så vis att empati är en form därav. Det är också besläktat med begreppet altruism. När empati ligger till grund för en människas handling säger man att den personen (och handlingen) är altruistisk, (ungefär: motiverad av kärlek). Och när altruism står för en psykologisk eller filosofisk teori syftar det på uppfattningen att människor faktiskt kan handla drivna av empati. Eller med enklare språk: att vi kan handla av osjälviska motiv.

Dessutom tog jag bort följande stycke som är alltför spekulativt:

Empati kan vara mer eller mindre vanlig i olika historiska epoker och i olika samhällen. Man kan lätt föreställa sig att exempelvis i tider av inbördeskrig kommer empatin hos många människor att nötas ner och hållas tillbaka på grund av händelsernas gång. Å andra sidan har historien exempel på begränsade avsnitt, i tid och rum, med relativt lugna förhållanden, då empatin - möjligen - kunde göra sig gällande i högre grad. Kanske finns här ett oprövat forskningsfält.

Och slutligen dessa så kallade bibelord om empati, som i själva verket verkar vara bibelord om sympati:

Hebreerbrevet 13:3 Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.

2:a Mosebok 22:21 En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten.

Ifall någon tycker att något av ovanstående stycken borde återinsättas i artikeln är jag givetvis öppen för diskussion. /Salsero 29 november 2004 kl.16.15 (CET)

Påståendet att man i empatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar hos andra är att pressa ordets betydelse till en extrempunkt. Det är mer normalt språkbruk att förknippa empati med en sådan medkänsla, där man t ex önskar mildra den andres lidande. Jag menar därför att en del av dina strykningar står på bräcklig grund. Detta med historiska epoker medges, å andra sidan, vara spekulativt. Men vore det inte roligt om en encyklopedi också kunde föra fram hypoteser på viktiga områden? --Hasse.S 29 november 2004 kl.16.57 (CET)

Du har rätt i att många använder ordet empati synonymt med medkänsla och identifikation. Men empati är ju i grunden ett psykologiskt begrepp, och om man ska ta upp det i en encyklopedi är det väl lämpligt att fokusera mer på hur fackmännen använder begreppet än på överförda betydelser och mer vardagliga användningar. Att begreppet empati är komplicerat och att många använder det felaktigt gör ju inte saken lättare. Man vänder sig ju till en encyklopedi när man vill få klart för sig hur det "egentligen" ligger till, så såvida det inte inom fackpsykologin finns andra åsikter än de teorier jag satt mig in i tycker jag inte att det finns anledning att förvirra läsaren.

Jag kanske ska förtydliga mig angående de två stycken jag betecknat som felaktiga. Det första förväxlar enligt mig empati med sjukligt överdriven sympati. I det andra påstås det att empati är en kärleksform - men man kan mycket väl handla empatiskt gentemot någon man tycker illa om, och man kan mycket väl ha själviska mål även om man är en empatisk person, så stycket är felaktigt. Eller finns det kanske inom kristendomen en annan definition av empati, mer förknippad med kärleksbudskapet?

När det gäller att framföra icke fastställda hypoteser så finns det en punkt om detta på sidan Wikipedia:Vad Wikipedia inte är (se forskarforum).

/Salsero 29 november 2004 kl.17.22 (CET)

OK, det fackpsykologiska språket har ett företräde. Empati handlar främst om att uppfatta vad som rör sig hos andra. Och Nationalencyklopedin faller bra inom den ramen när de skriver: "Empati ... innebär att kunna leva sig in i en annan människas känsloläge och behov." Och då syns det mig att särskilt bibelcitaten hör hemma här, för att de vädjar till läsarnas empatiska förmåga som en grund till att de skulle bry sig om de nödställda. M.v.h --Hasse.S 29 november 2004 kl.17.53 (CET)

Tycker du att bibelcitaten illustrerar empati snarare än sympati? Varför då i så fall? Om inte - är det då inte lämpligare att lägga in citaten i en artikel om sympati? /Salsero 29 november 2004 kl.18.24 (CET)

Artikeln tycks vara motsägelsefull på en punkt.

Först står det att läsa att

"man i empatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar att någon annan upplever"

Medan man senare hävdar att Henry Montgomery och Jakob Håkansson företräder uppfattningen att

"empaten (personen som känner empati) upplever en känsla som överensstämmer med den andre"

är en komponent i empatin.

--EK 9 december 2005 kl.02.09 (CET)

Allmän förvirring

Från artikeln som den ser ut idag (060323):

En viktig skillnad är att man i sympatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar att någon annan upplever, medan den som känner empati själv helt eller delvis delar den andras känslor. Den som hyser sympati för någon delar ofta dennes ståndpunkt i exempelvis en konflikt, medan en empatisk person är medveten om bägge sidors känslomässiga situation.

(min fetstil)

Två meningar, bredvid varandra. Två olika betydelser av sympati/empati. Uppenbarligen är någonting fel?

Enligt den här, modernare ordlistan finns det i princip ingen distinktion mellan sympati och empati:

Websters (1913 års upplaga) tar dock inte upp medkännande i definitionen av empati:

empathy
[sympathy

Scrollar man ned på den sidan hittar man även någon slags modern definition för "Social sciences", som är utförligare men har samma kontenta: empati har inget med medkänsla att göra. Källan till denna definition anges dock bara lite oklart som "European Union". Men man borde i alla fall kunna göra en rimlig gissning om att det är den första ifrågasatta meningen som är den som är felaktig.

/Oskarf 23 mars 2006 kl.17.28 (CET)

Jag korrigerade frasen där termerna hade förväxlats. I empatin kan man förhålla sig neutral, inte i sympatin. När det gäller utlänska definitioner så har jag fått förklarat för mig att den svenska synen på empati skiljer sig något från den man har i många andra länder: framför allt då i betoningen av empatin som ett neutralt förhållningssätt. Jag gissar att Ulla Holm har varit en av forskarna som drivit den tesen. Det vore säkert önskvärt att i artikeln poängtera att den svenska forskningen har ett särskilt fokus jämfört med vissa andra, men jag hoppas att den som ger sig in på det konststycket verkligen sätter sig in i området först, så att vi inte skriver en massa oegentligheter - jag kan ju till exempel ha förstått helt fel i hela denna fråga (även om jag själv givetvis inte tror det)./Salsero 24 mars 2006 kl.10.40 (CET)

Vid närmare eftertanke: tittar man på definitionerna i artikeln ser man att utvecklingen verkar ha förändrat begreppet... frågan är om artikeln ens borde pretendera på att ge ett absolut besked om betydelsen som man försöker med i exempelvis första stycket? Kanske borde man skriva något mer i stil med:

Empati, nära besläktat med begreppen medkänsla eller inlevelse, betecknar framförallt förmågan att ha medvetande om andra personers känslor, men används i vissa sammanhang även för att beteckna den egna upplevelsen av en annans känslor som sina egna, eller handlande påverkat av dessa.

/Oskarf 23 mars 2006 kl.17.39 (CET)

Vår uppgift som encyklopedi tycker jag är att reda ut hur det egentligen ligger till och att uttrycka det på ett kortfattat och lättfattligt sätt. Jag tycker det är bättre att ha en kort och klar definition, än att vara medvetet vag. Om definitionerna ändras med tiden så anger man lämpligen i första stycket den betydelse som är accepterad av dagens svenska forskare, och reder sedan ut historiken i artikeln. Om man inte tycker att den empatiska handlingen nödvändigtvis ingår i begreppet empati, så kan man ju ta bort det i inledningen och sedan i stället ta med det i ett avsnitt om empati som process./Salsero 24 mars 2006 kl.10.40 (CET)

Felaktigt borttagande?

Jag anser det alldeles fel att ha bortredigerat alla dessa stycken. Exempelvis följande:

Hebreerbrevet 13:3 Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.

2:a Mosebok 22:21 En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten.

Dessa båda stycken handlar möjligtvis om medlidande (för den som så vill), men framför allt behandlar de absolut empati. De påpekar ju båda, hur viktigt det är att vara just "medveten om" hur andra människor har det i olika situationer. De påpekar att man inte oempatiskt kan se på, utan att man måste bli medveten om andra människors upplevelser, känslor, etc. Medvetandegörandet om människors känslor/upplevelser är en utmärkt poängtering av hur viktigt det är med empati.
Det senare stycket tar parti mot känkningar och förtryck - men det är ändock en tydlig studie i empati, genom att vi/någon ombeds att vara medveten om hur även dessa människor har känslor och upplevelser. Att vi förstår att de inte är som döda ting - utan andra kännande varelser.
Att ta bort dessa stycken, som helt korrekt måste anses exemplifiera tidiga texters uttryckande av empati, måste vara ett misstag. Just att resultatet kan bli medlidande, om man empatiskt lyder uppmaningarna i de båda styckena - och "tänker" respektive låter bli att "kränka/förtrycka" är absolut ett bevis för att uppmaningarna "medvetandegör". Men själva medlidandet finns egentligen i betraktarens öga - inte nödvändigtvis i texten. Den som blir medveten om hur andra människor har det känner (i bästa fall) medkänsla och medlidande, men det fråntar inte texten dess betydelse av empatiskt exempel.

Sedan sägs vidare i texten att man förvisso skiljer på affektiv och kognitiv empati men att dessa är tätt sammanflätade och (tillsammans med empatisk precision) ingår i den helhet, som vi benämner empati, (åtminstone i Sverige) - och under sådana omständigheter innebär det att begrepp som medlidande och medkänsla skulle vara en del av inlevelsen, som faktiskt ingår i den affektiva delen av empatin. Och om man accepterar det - ja, då innebär det att de flesta texterna här ovanför har sitt berättigande.
Därför måste nog en noggrann utvärdering göras.
Kanske bör texten innefatta fler citat från kända forskare, vars teser idag är allmänt accepterade?
Kärlek, altruism, smärta och "psykiska men" kanske i högre grad borde nämnas i samband med uppslagsord som medkänsla och medlidande - än just i detta sammanhang, men beroende på hur man skall definiera (affektiv) empati, så blir dessa frågetecken något för framtiden att utröna svaren till.
(Jag skulle bara vilja vända mig emot olika formuleringar liknande "människor och andra djur". Man bör undvika att skriva så, och istället välja något i stil med "människor och djur".)

Det "spekulativa" stycket innehåller intressant information, som absolut borde vara med - eftersom empatibegreppet, som sagt, inte säkert är färdigutvecklat i terminologin och därför inte statiskt.
En sådan invändande och intresseväckande text är troligen av vikt. Men den borde antagligen omformuleras och uttryckas på ett annorlunda sätt. Empati måste ju vara relativ hos olika människor/folk i olika tider/länder, etc; man är mer eller mindre medveten beroende på inre och/eller yttre omständigheter. Så hur folks empati varierar i olika skeden och situationer måste vara signifikant.

Och med tanke på att forskare/experter inte verkar helt ense om begreppet(?) undrar jag om det verkligen bör antydas att begreppet är så väldefinierat ändå?

Politisk ideologi som exempel

Det var något som riktigt shockade mig och verkar ovärdigt Wikipedia. "en nazist som inte är intresserad av ett icke-ariskt barns välmående, eller kanske till och med vill se barnet lida, så kommer empatisystemet inte att aktiveras även om nazisten ser att barnet är i smärta." Politiska exempel, anser jag är olämpliga oavsett ideologi. Det kunde lika väl handla om kommunister som inte bryr sig om svältade kapitalister. Kan vi möjligen hitta ett icke-politiskt exempel för brist av empati? Rikskansler (diskussion) 3 januari 2018 kl. 22.22 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Empati. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090803074613/http://www.psypress.com/shopping_cart/products/product_detail.asp?curTab=DESCRIPTION&id=&parent_id=&sku=&isbn=9781841698380&pc=%2F till http://www.psypress.com/shopping_cart/products/product_detail.asp?curTab=DESCRIPTION&id=&parent_id=&sku=&isbn=9781841698380&pc=%2F

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 juni 2018 kl. 23.59 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Empati. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 juli 2018 kl. 06.35 (CEST)[svara]