Diskussion:Doktor

Att kalla läkarna för "doktorer" även om de inte hat fått titlen "med.dr." är en oegentlighet som man borde börja avskaffa och som Wikipedia inte vore främja och låta bli kommenterad. Läkarna är just "legitimerade läkare" och specialister inom vissa hälsoområden. Sedan finns kand., lic., socent och dr.-titel i många ämnen. José L. Ramírez

Dr.Dr.

Detta är bara ett dubbeldoktorat (två fakulteter), inte för habiliation (vilket är Dr. habil.). "Mancherorts wird die Bezeichnung "Privatdozent" mit Abschluss des Habilitationsverfahrens als zusätzlicher akademischer Titel (nicht als akademischer Grad) verliehen. In Baden-Württemberg zum Beispiel darf sich ein Habilitierter, der Vorlesungen in einem bestimmten Umfang hält, Privatdozent nennen. Hält er keine Vorlesungen mehr, so kann er seinem Doktorgrad den Zusatz "habil." anfügen, den Titel "Privatdozent" aber nicht mehr führen. Andernorts, wie z. B. in Bayern, wird zwischen „Lehrbefähigung“ und „Lehrberechtigung“ unterschieden: die Habilitation umfasst die Lehrbefähigung und den Titel „Dr. habil.“. Die Lehrberechtigung (lat. venia legendi) mit dem Titel „Privatdozent“ und der Zugehörigkeit zur Hochschullehrerschaft muss in diesen Ländern anschließend separat beantragt werden. In den theologischen Fakultäten ist die Unterscheidung bedeutsam, da die Lehrberechtigung außer der Habilitation auch eine kirchliche Erlaubnis voraussetzt. (Tyska WP)

Jag ändrar sålunda. Luke 23 oktober 2006 kl. 14.13 (CEST)

Läkarstudenterna

Läkarstudenterna är (förhoppningsvis) godkända med. kandidater efter de tre första årens teoretiska studier. Under de följande 2.5 åren (i Sverige) sker en kombinerad klinisk-praktisk och teoretisk utbildnig varefter en godkänd yrkesexamen avläggs, benämnd läkarexamen. Den vetenskapliga skolningen är inbyggd genom alla 5.5 åren och därefter skulle man kunna tänka sig en med.lic. om studenterna på denna linje gjorde egna experiment och skriver regelrätta D-uppsatser. Det sker fortlöpande under hela utbildningen skolning i naturvetenskapliga undersökningsmetoder och rapporteringstradition. Samt träning i läsning av vetenskapliga rapporter. Vanligen gör studenterna ett större eget uppsatsarbete under sista läsåret före delexamina (med. kand resp. med. lic).

För de flesta är det inte praktiskt möjligt eftersom det under de bägge följande åren kräver arbete som underläkare utan legitimation, s.k. AT-läkare. Under de olika perioderna denna tid indelas i avläggs fortsatta ämnesprov och underläkaren ska godkännas på delprov i allmän medicin, invärtes medicin, allmän kirurgi och allmän psykiatri samt godkännas av sina äldrekollerger i kliniken. Med dessa fem delmoment godkända blir den enskilde behörig att ansöka om läkarlegitimation.

Den som har för avsikt att lämna kliniken för att istället fördjupa sig i rent medicinskt forskningsarbete, kan när som helst under läkarutbildningen lämna denna utbildning åt sidan för att istället genomföra en forskautbildning. En del väljer att göra så och går tillbaka till läkarutbildningen efter den särskilda forskarutbildningen. Beroende på vilken specialitet man väljer inom läkaryrket är det mer eller mindre praktiskt att göra så. Att bli efter en med. kand-utbildning påbörja forskning i t.ex. klinisk farmakologi ger ändå möjligheter till ett yrkesliv även om man aldrig avslutar sin läkarutbildning utan med en Med. dr.-examen. Däremot är det nog närmast omöjligt att utan läkarexamen utöva någon kllinisk verksamhet med en md. dr-examen inom kirurgiska specialiteter. Envar avstår nog att bli opererad av en icke-legitimerad läkare utan specialist-examen även om denna i en doktorsavhandling försvarat en kirurgisk tekniks fördelar framför en annan.

Kraven på utbildningarna inom vården är särskilda från övriga utbildningar på grund av verksamhetens art och de specifika krav som yrkeutövningen sen ställer. För den som önskar jämföra nivåerna akademiskt är det rimligt att ta i beaktande att i de flesta andra utbildningar på universitet och högskolor löper forskarutbildningen i ett sammanhang från start med väl avgränsade kurser för att t.ex. skrapa ihop en fil. kand. Vårdutbildningarna är inte uppbyggda på det viset och kan inte vara, även om en viss anpassning ske kunnat under senare år. Kravet för att få gå den kliniska utbildningen till läkarexamen är en avlagd med.kand-examen.

Det verkar småaktigt att sen hävda att de 2.5 - 3 åren med fördjupning, breddning och klinisk praktik inte skulle jämställas med den magister- eller lic.-examen vilka andra som helst studenter kan påbörja direkt efter sina kandidatexameina.

Jag hoppas innerligt att du har rätt i att läkarutbildningen är uppbyggd utifrån någon sorts vetenskaplig grund, annars skulle Högskoleverket nämligen tvingas dra tillbaka examensrätten för utbildningarna. Som alla andra högre utbildningar ska det naturligtvis ske en träning i vetenskapliga metoder under utbildningen. Det ingår dessutom som ett grundkrav att studenten skaffar sig förmåga att kommunicera sin vetenskap till andra som inte skolats inom samma fält. Vari ligger det unika och fantastiska här?

Det är svårt att förstå hur du kan få en läkarexamen till en med.lic genom att studenterna utför några "egna experiment och skriver regelrätta D-uppsatser". Läkarlinjen är en av de yrkesutbildningar som har ett "större självständigt arbete" som krav. Det är osedvanligt lågt ställt om man jämför med de flesta andra akademiska utbildningar! Här krävs nämligen uppsatser om 10 + 10 p (C- och D-uppsats) eller 20 p (D-uppsats), alternativt självständiga arbeten som motsvarar C-uppsatser, eller åtminstone ett exjobb om 20 p. Inte får vi humanister, lärare, socionomer, civilingenjörer och samhällsvetare några licentiatexamina för det!

Precis som mina kompisar på läkarutbildningen ska jag också ut på ett slags AT när jag väl tagit min examen. Trots att jag då har en examen om sisådär 210 p kommer jag att genomgå en utbildning under fem år i två steg, med fortlöpande utbildningsmoment, auktorisationsgrundande prov samt specificerad yrkespraktik. AT-läkarens motsvarighet inom ekonomyrket kallas revisorsassistent; auktorisationen regleras inte av Socialstyrelsen utan Revisorsnämnden. Är du i stället Psykolog är situationen i stort sett exakt den samma, där kallas AT för PTP. En juris kandidat måste först arbeta som notarie innan det är möjligt att gå in på åklagar-, advokat- eller domarbanan. För teologie kandidater gäller pastoralinstitut och adjunktstjänst innan man kan få VENIA och arbeta som präst. Om du tycker att det är snålt att inte låta AT-läkare få en forskarexamen pga deras långa utbildning bör du nog först se över mängden andra utbildningar som är i precis samma situation.

Det verkar ogenomtänkt att hävda att de 2,5-3 åren fördjupning, breddning och klinisk praktik efter avlagd medicine kandidatexamen skulle leda till en licentiatexamen. Att det inte leder till en magister är uppenbart, då kraven på en magister inte uppfylls (jfr ämnesfördjupning med progression inklusive D-uppsats). Däremot är läkarexamen fullt likställd med sagda magister vid ansökan till forskarstudier. Det tycker jag är generöst! OJH 2 november 2005 kl.23.38 (CET)

Vet inte om det är Wiki-kutym att göra småändringar i andras artiklar men eftersom praktisk erfarenhet i kombination med SAOB/SAOL säger att den vanligaste användningen av ordet "doktor" i nutida talat språk är just i tilltal till läkare tycker jag det bör framgå av artikeln. Det skulle också vara intressant med en etymologi. Ordet kommer från början (precis som docent) från latinets ord för "lärare". /Dr V

Angående fakultetstillhörighet

Under rubriken Finland nämns Politices doktor (pol.dr.) Finns inte den titeln även i Sverige? Jag vet att det finns politices magister-program i Sverige, i alla fall.

Svar: Nej, det har aldrig funnits i Sverige. En pol.mag. som disputerat blir fil.dr. /Annika 28 mars 2009 kl. 23.32 (CET)

Tack så mycket för klargörandet! oliver_twistor 28 september 2009 kl. 14.48 (CEST)

Finland

Skriv gärna mera om finländska förhållanden om ni kan och har bra källor. --Per W (diskussion) 14 april 2017 kl. 17.14 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Doktor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140819083300/http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id%3D45302%3Bobjekttyp%3Dlan till http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id%3D45302%3Bobjekttyp%3Dlan

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 19 juni 2017 kl. 10.40 (CEST)

Införandeår

Jag försökte men lyckades inte. Så här kommer min text. Formatera gärna om den. Per W (diskussion) 5 december 2017 kl. 11.04 (CET)

Titel (Språkrådets rekommendation för förkortning, följd av tidigare förkortning), införandeår:

• Agronomie doktor (agr.dr, AgrD), 1942Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 62 
• Ekonomie doktor (ekon.dr, ED), 1946Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 62 
• Farmacie doktor (farm.dr, FarmD), 1954Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 62 
• Filosofie doktor (fil.dr, FD)
• Juris doktor (jur.dr, JD)
• Medicine doktor (med.dr, MD)
• Doktor i medicinsk vetenskap (dr med.vet.)
• Odontologie doktor (odont.dr, OD), 1950Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 62 
• Skoglig doktor (skog.dr, SkogD), 1950Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadem. sid. 62 
• Teknologie doktor (tekn.dr, TeknD), 1927Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 61 
• Teologie doktor (teol.dr, TD)
• Veterinärmedicine doktor (vet.med.dr, VMD), 1935Cronqvist, Marie (2010). Allt som tänkas kan. 29 ingångar till vetenskapens villkor (Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2010. Makadam. sid. 62 

Med fakultetstillhörighet avses normalt fältet för doktorandens grundexamen. Till exempel så kan alltså en läkarutbildad person erhålla en medicine doktorsexamen även om disputationen sker till exempel vid en teknisk högskola. I vissa fall kan doktoranden också välja vilken examensbenämning han/hon vill ha; till exempel så kan normalt en ekonom välja mellan en ekonomie doktorsexamen och den mer generella samhällsvetenskapliga filosofie doktorsexamen.

---

Alltså ovanstående text, men med annan wikiformatering av referenserna, kanske annan placering också. Per W (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.29 (CET)

Jag har lagt in källhänvisningarna du föreslog.

andejons (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.41 (CET)

Tack. Då kan jag gå hit igen och se hur det ska skrivas. --Per W (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.45 (CET)