Diskussion:Betlehemsstjärnan

Något är helt galet i artikeln:

"Ett fenomen som återinträffade nyligen på stjärnhimmelen är det lysfenomen som uppstår mellan de två planeterna Jupiter och Venus. Vanligtvis är det 500 km mellan planeterna, men med en period om c:a 2000 år hamnar planeterna i rät linje mellan varandra när man betraktar dem från jordytan."

För det första: 500 km mellan planeterna? *Host* Avståndet mellan Jupiter och Venus är liiiite mer än så. För det andra: Två planeter (punkter) bildar ALLTID en rät linje. // Fabben 21 december 2004 kl.11.39 (CET)

Det första låter konstigt, nog är det väl det dubbla i allafall? Den andra punkten: det går alltid att dra en rät linje mellan två punkter men i det här fallet är det tre punkter: jorden, Jupiter och Venus. Som framgår av artikeln bildas en rät linje när man betraktar dem från jordytan.

Planeterna kom i konjunktion med varandra år 2 f.kr. och på så sätt skapade en extra stark stjärna på himlen. Dvs i rät linje jorden-Venus-Jupiter. //Tåggas 21 december 2004 kl.12.17 (CET)

Thuresson 21 december 2004 kl.12.02 (CET)

"Eftersom evangeliet nämner att stjärnan rörde på sig på himmelen, kan bilden inte ha varit en supernova eller planet, för dessa fenomen är frysta på stjärnhimmelen."

Planeter är inte frysta objekt på stjärnhimlen. Ordet "planet" betyder "vandrare" och de har fått den benämningen just av den anledningen att det är rörliga objekt på himlen.

Om konjunktioner.

Artikeln säger: "Ett fenomen som återinträffade nyligen på stjärnhimmelen är det ljusfenomen som uppstår mellan de två planeterna Jupiter och Venus. År 2 f.kr kom planeterna i konjunktion med varandra i Lejonets stjärnbild. Den 24 februari 1999 rapporterade nyhetsprogrammet Rapport att detta fenomen kunde ses på stjärnhimmelen igen. Teorin kanske faller på att Herodes dog redan 4. f.kr."

Det ovanstående är svammel! Först och främst så är Jupiter och Venus i konjunktion så gott som årligen (sådär 158 gånger på 155 år, men ej nödvändigvis varje år - och senast den 13 mars i år, 2012). Alla konjunktioner är dock inte "synliga" eftersom de ligger för nära solen på himlen, men sådär var fjärde är "okej". Den 17 juni år 2 f.Kr var det en nära konjunktion (separation 25"), dock ingen passage (d.v.s. att Venus passerade framför Jupiter - det var en passage 464 f.Kr och därefter en 363 e.Kr., för vår egen del var den senaste 3 jan 1818 och nästa gång blir den 22 nov 2065 - tyvärr för nära solen för dem som lever då, om någon...).

Den 23/2 1999 var Venus och Jupiter i konjunktion. De stod 27,7° från solen (elongation - d.v.s. räknat längs ekliptikan) och separationen mellan dem var 8'3" (close, but no cigar! - månskivan är sådär 30' i diameter på himlen som jämförelse)). Redan nästa år, den 17 maj år 2000 var separationen bara 42", men elongationen var futtiga 6,8° så den slapp vi titta på och Rapport teg antagligen också. I mars 2012 var siffrorna 45,5° resp. 2°59'54". Kommande år: 2013-05-28 (15,9°/59'55"), 2014-08-18 (-18,0°/11'53"), 2015-07-01 (42,5°/20'3"), 2015-10-25 (-46,4°/1°1'30"), 2016-08-27 (22,3°/4'0") (siffror från NOOA). Notera att konjunktionen 2016 blir minst lika "spektakulär" som den 1999 (så titta på Rapport!). C:a 12% av konjunktionerna har en separation på 10' eller mindre (se diagram här).

Och ljusfenomen? Man baxnar!

--Episcophagus (disk) 30 september 2012 kl. 22.15 (CEST)

Om retrograd rörelse

Artikeln säger: "Att den stannade upp över födelseplatsen pekar på planetteorin, då planeter i sin rörelse ibland skenbart går retrograd eller blir stationär".

Det ovanstående är, snällt sagt, kvalificerat nonsens! Skenbart retrograd rörelse (i detta fall handlar det om skenbart retrograd rörelse, för inga planeter backar såklart i sina banor) innebär att en en himlakropp relativt fixstjärnorna förflyttar sig "bakåt" på himlen (med "framåt" förstås här den riktning - åt vänster relativt fixstärnorna för oss här tillräckligt långt upp på norra halvklotet - som den flyttar sig "normalt"). Men fixstjärnorna "roterar kring jorden" (skenbart - p.g.a. jordens rotation kring sin egen axel - på samma sätt som solen som ju "går upp" och "går ned") med ett varv per dygn (egentligen lite mer p.g.a. att jorden kretsar runt solen - ett sideriskt dygn är ju bara 23h56m4,09s - men den detaljen är i sammanhanget försumbar, och därför bortser jag från den här). När en planets rörelse är skenbart retrograd innebär det att den "roterar kring jorden" (också detta skenbart, men på samma sätt som fixstjärnorna) en pyttepytteliten gnutta mer (faktiskt!) än vad fixstjärnorna gör på ett dygn. Och det innebär definitivt inte att den står stilla över en plats på jorden eller något liknande. Och på himlen (relativt fixstjärnorna) rör sig planeterna långsammare än sniglar - så de åker bara med resten av stjärnhimlen runt - och den enda skillnad vi ser är att de inte är riktigt på samma ställe i förhållande till resten nästa gång vi tittar (åtminstone om vi väntar tillräckligt länge), oavsett deras rörelse är (skenbart) retrograd eller prograd.

--Episcophagus (disk) 30 september 2012 kl. 23.42 (CEST)

Källor

Det borde gå ganska lätt att hitta källor till några av dessa teorier. Det behövs dels källor som förklarar hur och vilka som kom fram till att historien skulle vara uppdiktad, och dels källor som förklarar att, när och hur de påstådda fenomenen kan ha inträffat. Dessutom behövs det källor till de astrologiska påståendena. Personligen tror jag att det finns något Discoveryprogram eller liknande som behandlar flera av dessa teorierna. I sämsta fall får man nöja sig med att hitta källor till att det finns olika förklaringsmodeller och radera stycket efter mallen som jag flyttade ner ett par rader. Jlandin (disk) 9 december 2012 kl. 03.38 (CET)