Hoppa till innehållet

Corfitz Beck-Friis (1824–1897)

Från Wikipedia
Corfitz Beck-Friis
Född12 februari 1824[1][2]
Stockholm[2]
Död16 april 1897[1][2] (73 år)
Börringeklosters slott[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][2], godsägare[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1850–1851)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1854)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1856–1858)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1859–1860)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1863)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[2]
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1867–1884)[3][2]
Politiskt parti
Skånska partiet ()
MakaChristina Nordenfelt
BarnUlrika Sofia Beck-Friis (f. 1852)[2]
Corfitz Beck-Friis (f. 1853)[2]
Sigvard Beck-Friis (f. 1855)[2]
Louise Beck-Friis (f. 1856)[2]
Lave Beck-Friis (f. 1857)[2]
Joachim Beck-Friis (f. 1861)
Stina Beck-Friis (f. 1865)
Augustin Beck-Friis (f. 1869)
FöräldrarCorfitz Beck-Friis[1][2]
Ulla Beck-Friis[4][1][2]
SläktingarJoachim Tawast Beck-Friis (syskon)
Lave Beck-Friis (syskon)
Redigera Wikidata

Corfitz Augustin Beck-Friis, född 12 februari 1824 i Stockholm, död 16 april 1897Börringeklosters slott, var svensk greve, lanthushållare och riksdagsman.

Beck-Friis blev 1840 student vid Lunds universitet, där han 1844 promoverades till filosofie magister. Han blev samma år attaché i Paris, vilket var början på hans diplomatiska bana som han lämnade 1852, då han istället blev andre sekreterare i kabinettet. Som självskriven ledamot av ridderskapet och adeln bevistade han ståndsriksdagarna 1850–66 och var 1867–84 ledamot av första kammaren för Malmöhus län samt innehade därunder alltsedan 1867 plats i statsutskottet.

Han var 1870–73 vice ordförande och 1873–82 ordförande i Malmöhus läns hushållningssällskap, vilket 1883 gjorde honom till hedersledamot och överlämnade åt honom sin stora guldmedalj. 1880–91 var han ordförande i styrelsen över Alnarps lantbruksinstitut och utnämndes 1881 till hedersledamot av Lantbruksakademien. Sedan sin faders död 1870 var han innehavare av egendomen Börringekloster och grevskapet Beck-Friis.

Beck-Friis har fått gator uppkallade efter sig i bland annat Trelleborg och Ljunghusen. I Trelleborg är han främst känd för att ha kämpat för Trelleborgs hamn, och i Ljunghusen är han främst känd för att ha planterat ljungen som indirekt gav orten dess namn.

Han var gift med Stina Nordenfeldt och far till Corfitz, Sigvard, Lave, Joachim och Augustin Beck-Friis.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Corfitz A Beck-Friis, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18378, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”3”, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, s. 190, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgO4g, läst: 14 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Projekt Runeberg, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g] ”Beck-Friis nr 104 – Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Beck-Friis_nr_104#TAB_5. Läst 23 maj 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]