Carl Gustaf Thomson

Carl Gustaf Thomson
	Carl Gustaf Thomson
Född	13 oktober 1824; Malmö, Sverige
Död	20 september 1899 (74 år); Lund
Begravd	Norra kyrkogården i Lund
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet
Sysselsättning	Entomolog, zoolog, universitetslärare, kurator
Arbetsgivare	Lunds universitet
	Redigera Wikidata

Carl Gustaf Thomson, född den 13 oktober 1824 i Mellan-Grevie socken i Malmöhus län, död den 20 september 1899 i Lund, var en svensk entomolog.

Biografi

Thomson blev student vid Lunds universitet 1843, filosofie magister 1850 och docent i zoologi där 1857. Han förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne, blev 1862 intendent för den entomologiska avdelningen av zoologiska museet och utnämndes 1864 till adjunkt i entomologi. Thomson besökte 1872 som riksstatens stipendiat kontinenten och företog även andra forskningsresor i utlandet. Han erhöll 1877 kallelse till föreståndarbefattningen vid entomologiska museet i Berlin, men antog den ej.

Thomson bearbetade olika områden av sin specialvetenskap i arbetena Coleoptera Scandinaviæ (tio band, 1859-68), Skandinaviens Hymenoptera (fem band, 1871–1879) och Opuscula entomologica (22 band, 1869–1897). Han offentliggjorde därjämte i Vetenskapsakademiens handlingar och översikt monografier över skandinaviska insektsläkten jämte andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgav Skandinaviens insecter (1862). I bearbetningen av det vetenskapliga material, som hemfördes under fregatten "Eugenies" världsomsegling, deltog han genom avhandlingen Diptera, species novas etc. (1858).

Thomson var ledamot i Fysiografiska sällskapet i Lund (1861) och hedersledamot i de entomologiska samfunden i Paris, Berlin, Bryssel, London och Sankt Petersburg.

Thomson har fått ge namn åt kägelbiet thomsonkägelbi, en biart som bara finns i Sverige^[2].

Thomsons gravvård återfinns på Norra kyrkogården i Lund.

Källor

Thomson, Karl (Carl) Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

Noter

^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2012735336, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010-2014” (PDF, 555 kB). Naturvårdsverket. sid. sid. 11. http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6332-0.pdf. Läst 5 november 2013.

[1f3b1cd2748d214171aada93df73792a26b565c4-1] [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2012735336, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[NVV-2] ”Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010-2014” (PDF, 555 kB). Naturvårdsverket. sid. sid. 11. http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6332-0.pdf. Läst 5 november 2013.

[1]

[2]