Belgiens senat
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Senaten | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | tvåkammarparlament |
| Ledning | |
| Talman | Stephanie D'Hose (VLD) sedan 13 oktober 2020 |
| Struktur | |
| Antal platser | 60(av vilka 10 är adjungerande senatorer) |
 | |
| Politiska grupper | Regering (37)
Opposition (23) |
| Val | |
| Valsystem | Indirekt val |
| Mandatperiod | 2024–2029 |
| Senaste valet | 9 juni 2024 |
| Nästa val | Under eller före 2029 |
| Mötesplats | |
 | |
| Webbplats | |
| www.senate.be | |
Senaten (fr: Sénat; ned: Senaat; ty: Senat) är överhuset i Belgiens federala parlament, underhuset är Representantkammaren. Senaten grundades 1831 som en kammare helt lika med Representantkammaren, den har genomgått flera reformer tidigare, framför allt 1993 och 2014. Valen 2014 var de första utan direktval av senatorer. Istället består den nya senaten av medlemmar av stads- och regionala parlament och 10 adjungerade ledamöter. Det är en kammare för städer och regioner och fungerar som en plattform för diskussion och reflektion om frågor mellan dessa federerade enheter. Senaten spelar idag en mindre roll i den federala lagstiftningsprocessen. Senaten har dock, tillsammans med Representantkammaren, full befogenhet för konstitutionen och lagstiftningen om den federala statens och de federerade enheternas organisation och funktion. Sedan reformen 2014 håller den cirka tio plenarsessioner per år.