Hoppa till innehållet

Användare:Boberger/Arbetsbänk 20

Från Wikipedia

Utlämnande(t) av akter ur SÄPO:s arkiv om olovlig lämnande av uppgifter till Stasi är en grupp svenska myndighetsärenden under 2010-11.

Dom om tillgång till arkivuppgifter i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Historikern Birgitta Almgren har forskat om svensk-tyska relationer under 1900-talet och har 2005-10 varit ledare för det av Östersjöstiftelsen finansierade projektet Kontakt och konflikt: Sverige - DDR. Retorik och politik kring Östersjön. Hon har bland annat forskat i Stasis arkiv,

Birgitta Almgren begärde 2009 att få del av Stasis registerkort personakter i [[Säkerhetspolisen]:s arkiv angående polisens registrering av misstänkta så kallade "informella medarbetare" till forna Östtyskland. SÄPO avslog denna begäran Säkerhetspolisen avslog begäran i beslut i november 2009 hänvisning till bestämmelser i den då gällande sekretesslagen (1980:100).

Birgitta Almgren överklagade beslutet i Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten avslog i dom i oktober 2007 överklagandet. Denna dom överklagades till Regeringsrätten, som den 11 december 2007 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. (mål nr 6751-07). - Vad B.A. har anfört i sitt överklagande medför inte att det finns skäl att nu göra en annan bedömning beträffande de sekretessfrågor som är aktuella i målet. Handlingen kan heller inte lämnas ut med ett sådant förbehåll som B.A. i andra hand har yrkat. Överklagandet ska därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. Denna avslog överklagandet, varefter beslutet överklagade i Regeringsrätten.

I juni 2010 fick hon efter dom av regeringsrätten - som enda utomstående - tillgång till dessa uppgifter i Säpos arkiv ur Rosenholz-kartoteket och andra uppfifter om personer i Sverige som namngivits beträffande samröre med Stasi, efter en dom i regeringsrätten i juni 2010.[1][2]

Rosenholz-kartoteket

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel:Rosenholz-kartoteket

Rosenkrantz-kartoteket är en samling mikrofilmer av kartotekskort med uppgifter om utländska meddelare till östtysks underrättelseorganisation.

Rosenholzakterna består av mikrofilmade, och senare digitaliserade, kartotekskort över personer i utlandet med anknytning till Hauptverwarung Aufklärung. Denna var ett av det tidigare Östtyskland underrättelseorgan, en del avMinisteriet för statsäkerhet (Stasi), och under 30 års tid lett av Markus Wolf. Dokumenten i original hade våren 1990 destruerats, men det var för de inblandade i denna verksamhet inte känt att mikrofilmer hade gjorts och förvarades i metallbehållare i säkerhetsminister Erich Mielkes tjänsterum. Minst en uppsätttning filmer anses ha förts över under ungefär samma period till den ryska säkerhetstjänsten KGB. Mikrofilmerna täckte tre kartotek: en med kodnamnskort, en med kort med riktiga namn och en med kort med information om en agents bakgrund, prestationer och övriga bakgrundsdata.

Mikrofilmerna finns kvar i USA, men elektroniska kopior överlämnades av USA till Tyskland 2003 efter långvariga förhandlingar. De förvaltas av Bundesbeauftragte für die Unterlagen des Staatssicherheitsdienstes der ehemaligen Deutschen Demokratischen Republik (BStU) och har sedan 2004 i princip varit tillgängliga för den tyska allmänheten, efter särskild framsställning (Antrag auf persönliche Akteneinsicht).

Rosenholzakterna visar bland annat att under 40 års kallt krig minst 30.000 västtyskar vid minst något tillfälle utfört tjänster för Stasis utlandsiriktade spionorganisation i en eller annan kapacitet: agenter, kurirer, ägare av gömställen eller annat. Flera hundra tidigare Stasi-agenter åtalades, varav drygt 60 fälldes.

Öppnande av SÄPO:s arkiv med uppgifter rörande Östtyskland

[redigera | redigera wikitext]

(för forskare, före media, för allmänhet)

I Tyskland finns sedan ....

Begäran om förlängd preskriptionstid till 2021 ?) i Tyskland

I systemet ingår att berörda enskilda, efter särskild framställning, ska få tillgång till Stasis uppgifter om dem själva.

Almgens forkning och hennes bok har lett till en debatt om regeringen bör eller inte bör besluta att öppna SÄPO:s Stasiarkiv.

Liknande ärenden i andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Danske forskaren Tomas Wegener-Vries

BA 22 4 april

Fallet Alpo Rusi i Finland

[redigera | redigera wikitext]

Den finländske diplomaten Alpo Rusi fick av en domstol i Helksingfors 2007? skadestånd för stt polisen läckt uppgifter om.....

Tiitinenlistan i Finland

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel:Tiitinenlistan

Skypo fick tillgång till listan 1989. Följande år beslutade president Mauno Koivisto hemligstämpla den. Efter en rad domstolsbeslut på olika nivåer slog Högsta förvaltningsdomstolen i maj 2010 fast att listan fortfarande är hemlig. Rättsläget har inte varit hinder för spekulationer.

Diskussionen tog alltså ny fart i veckan då Alpo Rusi - åter en gång - kastade sig in i debatten med sin bok "Tiitisen lista. Stasin vakoilu Suomessa 1960-1989".

motsättningar i hela affären. Å ena sidan är upprepade gånger listan hemligstämplad med hänsyn till rikets säkerhet - å andra sidan är det med samma handfasta beslut fastslaget att dåvarande Skypochefen inte begått något fel då han inte inlett någon förundersökning på basis av listan.

[3] Skyddspolisen startade år 2002 en förundersökning mot politikern och diplomaten Alpo Rusi. Uppgifterna om förundersökningen läckte ut i offentligheten och Rusi tvingades dra sig ur riksdagsvalet 2003. Åtal väcktes ändå inte och det visade sig att Alpo Rusi var oskyldig. Skyddspolisen hade blandat ihop honom med brodern Jukka Rusi, som medgav att han hade överlämnat vissa dokument till Östtyskland. Rusi tillerkändes skadestånd av staten och är juridiskt rentvådd. Suomen Kuvalehtis reportage vittnar om en hierarkisk organisation där personal kan råka ut för tyst isolering i åratal. Skyddspolisen har aldrig förklarat sina snedsteg i Rusi-affären. Man har aldrig tvingats till det, man har aldrig insett skyldigheten att göra det självmant. Skyddspolisen agerar som om man ingenting lärt av justitiemordet på Alpo Rusi. Det är som SK:s chefredaktör Tapani Ruokanen skriver: Det här uppfyller inte de kvalitetskrav man kan ställa på en instans av skyddspolisens tyngd.

[4]

Den västtyska underrättelsetjänsten överlämnade år 1990 till Finland en lista med namn på 18 finländare som de västtyska myndigheterna hade hittat i Stasis arkiv. Då Skyddspolisen kom över listan beslöt president Mauno Koivisto, på Skyddspolisens chef Seppo Tiitinens förslag, att listan inte skulle ge anledning till åtgärder. bygger på förhör med en avhoppad före detta Stasichef i Helsingfors. Vilka som verkligen finns på listan är förhöljt i dunkel.??? 2003 begärd av jounalist. 2003 nej av Högsta förvaltningsdomstolen.

Därefter SEppo omvärderat.

Ny runda 2010. I maj-jun i finska HFD. Dom?

Nordeggren i P1 Intervju med Jeanette Björkqvist på Huvudstadsbladet

Finland intresserade Östtyskland till den grad att det öppnades en underrättelsebyrå för Stasi i den östtyska beskickningen i Helsingfors i slutet av 1950-talet. Då muren föll utvidgades byrån till att omfatta nästan hela beskickningen.

Den östtyska hemliga säkerhetstjänsten, Stasi ville framförallt få uppgifter om Nato och USA. Stasi bedrev i Finland ett intimt samarbete med den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB.

På listan finns namn på 18 finländare som misstänks ha haft kontakter till den östtyska underrättelsetjänsten Stasi. Listan har fått namn efter Seppo Tiitinen, som tidigare var chef för Skyddspolisen. Listan finns inlåst hos Skyddspolisen. Högsta förvaltningsdomstolen har i flera repriser bestämt att den inte publiceras.

Rusi citerar den tidigare avdelningschefen vid Skyddspolisen Juhani Väänänen som säger att den tidigare statsministern och socialdemokratiske veteranpolitikern, den framlidne Kalevi Sorsa fanns Tiitinens lista. Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen själv förnekar ändå att Sorsas namn finns på listan. T

Rusi skriver i boken Tiitisen lista om Stasis verksamhet i Finland och finländares aktivitet inom östspionaget åren 1960-1989. Uppgifterna i boken baserar sig bland annat på uttalanden av tidigare Stasiofficerare, samtida bevismaterial och färska arkivfynd som gäller Stasis operationer i Finland.

Korrektheten av uppgifter i Almgrens bok

[redigera | redigera wikitext]

Efter bokens publicering framträdde en svensk privatperson, som ansåg sig tydligt ha blivit utpekad som en av de 53 individer som beskrivits på ett anonymiserat sätt i boken och bestred anklagelserna i boken och som också bestred att hon ....som i strid med vad som sagts i boken. Uppgifterna i ALmgrens bok sägs vidare inte stämma med uppgifter som utlämnats direkt av SÄPO.


Av Birgitta Almgrens bok har framkommit att SÄPO [5]. Almgen har hävdat att SÄPO endast i sina arkiv enbart har en begränsad del av materialet om svenskar i Rosenholz-kartoteket och har pläderat för att Sverige bör begära att CIA lämnar sådant material, på samma sätt som USA har gjort visavi Tyskland [6]

  • lpo Rusi: Tiitisen lista (Tiitinens lista), Gummerus förlag, Helsingfors 2011



  1. ^ RÅ 2010 ref. 59 Regeringsrättens målnummer 1516-10 24 juni 2010 Regeringsrätten beslöt efter överklagande av en tidigare dom i kammarrätten att Birgitta Almgren skulle få tillgång till vissa typer av handlingar, att läsas på plats och inte avbildas, under ett antal förbehåll. Bland annat föreskrevs att uppgifter om enskilda endast får uppges om de är anonymiserade, att källor till uppgifterna inte får anges och att eventuella minnesanteckningar skulle förstöras senast i juni 2011. Birgitta Almgren erinrades vidare i domen om att den som röjer uppgifter som lämnats med sådana förbehåll kan fällas för brott mot tystnadsplikten.

    Publikation av bok om Stasispioneri

    [redigera | redigera wikitext]

    Birgitta Almgren har publicerat två böcker om Östtysklands förhållande till Sverige, 2009 och 2011. Den senare boken, Inte bara spioner... Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget, babaseras bland annat på SÄPO-materialet. Publikationen i oktober 2011 har lett till olika debatter ....

    Rättsärende om olovligt yppande av uppgift

    [redigera | redigera wikitext]

    SÄSÄPO begärde i oktober 2011, efter publiceringen av boken Inte bara spioner", en utredning om möjligt brott mot tysnadsplikten och Justitiekanslern beslöt 31 oktober 2011 att inleda en förundersökning.

  2. ^ Pressmeddelande från Söderhörns högskola 16 september 2010, läst 2011-11-04
  3. ^ Dags att öppna Skypos kassaskåp i Österbottens Tidning 14 oktober 2011 ,
  4. ^ Åbo underrättelser, löäst 2011-11-11
  5. ^ pressmeddelande
  6. ^ [Birgitta Almgren: Sverige måste kräva att CIA lämnar ut alla Stasidokument i Dagens Nyheter 10 november 2011, sidan 6

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


[[Kategori:Svenska rättsärenden]] [[Kategori:SÄPO]] [[Kategori:Stasi]]