Hoppa till innehållet

Anne Askew

Från Wikipedia
Anne Askew
Född1521[1][2][3]
Lincolnshire, Storbritannien
Död16 juli 1546 ​eller ​1546[4]
Smithfield, Storbritannien
Medborgare iKungariket England
SysselsättningPoet, författare
FöräldrarWilliam Askew
Elizabeth Wrottesley[5]
Redigera Wikidata

Anne Askew (även stavat Anne Ayscough) född 1521, död 16 juli 1546, var en engelsk poet och reformert som dömdes för kätteri. Hon är den enda kvinnan som man vet ska ha blivit torterad i Towern i London innan hon brändes på bål.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Anne Askews äldsta syster Martha Askew blev tvingad av sin far, sir William Askew, att vid femton års ålder gifta sig med Thomas Kyme av Friskney. Efter Marthas död tvingades den 15-åriga Askew 1536 att gifta sig med Kyme i systerns ställe. Kyme var en starkt troende katolik, medan Askew bekände sig till zwinglianismen. De fick åtminstone ett barn tillsammans, William Kyme, men äktenskapet var olyckligt. På grund av sina skilda trosinriktningar hade de sina dispyter, vilket drev paret isär. Trots giftermålet och barn vägrade Askew exempelvis att kalla sig för Kyme, och behöll istället sitt flicknamn Askew.

Det finns två teorier om vad som hände då Askew slutligen bröt upp från sitt äktenskap; den första berättar att Askew tog mod till sig och lånade pengar av en av sina bröder för att lämna sin man och åka till London tillsammans med en kammarjungfru. Där ägnade Askew sig bland annat åt att ge predikningar mot den katolska läran om transsubstantiation samt att distribuerade protestantiska böcker. Det ledde till att hon blev arresterad. Efter att för första gången ha suttit i Towern beordrades hon att återvända till Kyme, men Askew vägrade och skyllde på att han var "icke-troende". Enligt den andra teorin vägrade maken Thomas lyssna på hennes utläggningar om den protestantiska läran och slängde ut henne ur huset. Han blev sedan beordrad att föra henne tillbaka till hemmet i Lincolnshire efter att hon hade blivit arresterad i London.

Under denna tid stod Askew i kontakt med kretsen kring drottningen Katarina Parr som även hon var protestant. Askews senare tortyr antas ha varit riktad till att få fram en bekännelse om drottningens tro. Denna ska ha skickat mat och varma kläder till Askew då hon satt i den kalla fängelsehålan i Towern.

Tortyr och avrättning

[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha återvänt till London och fortsatt sina predikningar blev Askew i juni 1545 åter arresterad under anklagelse av kätteri. Efter rättegång beordrades Anthony Kingston, konstapeln av Towern, att tortera henne för att tvinga fram namngivning av andra med liknande trosuppfattning. Efter ett tag vägrade dock Kingston att fortsätta tortyren och bad om nåd hos kungen för både sin egen och Askews vägnar. Kingstons begäran accepterades, men kungen satte inte stopp för tortyren av Askew. Istället för Kingston blev det [lordkansler Thomas Wriothesley och kansler Richard Rich som övertog tortyren.

I ett av sina förhör hade hon sagt:

"I have read that God made man; but that man can make God, I never yet read, nor I suppose I ever shall." ("Jag har läst att Gud skapade människan, men att människan kan skapa Gud, har jag aldrig läst, och jag antar att jag aldrig skall.")

Enligt Askew själv blev hon endast torterad en gång i Towern på en sträckbänk. Hon fick inte se en annan persons tortyr före sin egen, vilket var ett vanligt försök att skrämma personen ifråga till ett bekännande eller liknande utan tortyrproceduren, eftersom det ansågs otänkbart att en kvinna skulle se en naken man.

När hon senare fördes till det nedre rummet i tortyrkammaren blev hon åter utfrågad om hon ville namnge några andra protestanter, men Askew vägrade.

När Askew inte uppgav några namn alls blev hon ombedd att ta av sig alla kläder utom linnet och lägga sig på sträckbänken. Hon låg alldeles stilla medan bödlarna spände fast hennes hand- och fotleder. Hon blev återigen ombedd att ge dem namn på andra protestanter, men teg.

Askew sträcktes sakta ut på sträckbänken tills hon var upphöjd 12,70 centimeter över sängen innan hon långsamt släpptes ner. Detta upprepades två gånger innan proceduren avbröts för klagomål hos kungen. Klagomålen accepterades inte, så torterarna lämnade kammaren och Wriothesley och Rich fick ta över tortyren av Askew. Askew berättade själv att hon svimmade av smärta under sträckningen. Wriothesley och Rich bestämde sig för att sätta på en spärrhake som var till för mer uthålliga fångar, vilken förhindrade sträckbänken från att slacka mellan varven och gjorde det hela mer smärtsamt. Det sägs att Askews skrik från utsträckningen var så smärtsamma att lyssna till att löjtnantens hustru och dotter tvingades inomhus. Askew gav dock inte ifrån sig ett enda namn och fick till sist föras tillbaka till sin cell.

När Askew sedan skulle brännas på bål fick hon bäras dit då hennes kropp var så utsliten efter tortyren att hon inte kunde gå. Åskådarna sägs ha beundrat hennes mod ända in i slutet då hon höll huvudet högt och inte gav ifrån sig ett skrik förrän lågorna nådde brösthöjd.

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Förutom att ha torterats i Towern är hon även känd för sina texter, då hon skrev mycket under sin fångenskap. Temat i texterna hade ofta religiöst innehåll. Hon skrev bland annat mycket om det hårda livet med inslag av sina starka religiösa åsikter.

Balladen Anne Askew skrev och sjöng när hon var i Newgate (fängelset i London som Askew blev sänt till för sin tro) följer nedan. På den tiden fanns det inget bestämt skrivsätt, utan man skrev så som man uttalade det. Därav kan texten vara svårtydbar.

Lyke as the armed knyght

Appoynted to the fielde

With thys world wyll I fyght

And fayth shall be my shielde.

Faythe is that weapon stronge

Whych wyll not fayle at nede

My foes therfor amonge

Therwith wyll I procede.

As it is had in strengthe

And force of Christes waye

It wyll prevayle at lengthe

Though all the devyls saye naye.

Faythe in the fathers olde

Obtayned ryghtwysnesse

Whych make me verye bolde

To feare no worldes dystresse.

I now rejoyce in hart

And hope byd me do so

For Christ wyll take my part

And ease me of my wo.

Thu sayst lorde, who so knocke

To them wylt thu attende

Undo therfor the locke

And thy stronge power sende.

More enmyes now I have

Than heeres upon my heed

Lete them not me deprave

But fyght thu in my steed.

On the my care I cast

For all their cruell spyght

I sett not by their hast

For thu art my delyght.

I am not she that lyst

My anker to lete fall

For everye dryslynge myst

My shyppe substancyall.

Not oft use I to wryght

In prose nor yet in ryme

Yet wyll I shewe one syght

That I sawe in my tyme.

I sawe a ryall trone

Where Justyce should have sytt

But in her stede was one

Of modye cruell wytt.

Absorpt was rygtwysnesse

As of the ragynge floude

Sathan in hys excesse

Sucte up the gyltelesse bloude.

Then thought I, Jesus lorde

Whan thu shalt judge us all

Harde is it to recorde

On these men what wyll fall.

Yet lorde I the desyre

For that they do to me

Lete them not tast the hyre

Of their inyquyte.

Nedan följer den berömda text Anne skrev om sin dom;

"They said to me there that I was a heretic, and condemned by the law if I would stand in my opinion. I answered that I was no heretic, neither yet deserved I any death by the law of God. But as concerning the faith which I uttered and wrote to the council, I would not, I said, deny it, because I knew it true. Then they would needs know if I would deny the sacrament to be Christ's body and blood. I said, "Yea, for the same son of God that was born of the Virgin Mary, is now glorious in heaven, and will come again from thence at the latter day, like as he went up (Acts 1). And as for that ye call your God, is but a piece of bread. For a more proof of thereof (mark it when ye list) yet it lie in the box but three months, and it will be mould and so turn to nothing that is good. Whereupon I am persuaded that it cannot be good."

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anne Askew, 3 februari 2010.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL415681A, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ WomenWriters, WomenWriters-ID: 8f64a774-60f6-422c-b78d-f8506ce9022d, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Representative Poetry Online, Representative Poetry Online poet-ID: askew-anne, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ A Historical Dictionary of British Women, andra utgåvan, Routledge, 17 december 2003, ISBN 978-1-85743-228-2.[källa från Wikidata]
  5. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anne_Askew&oldid=54435395”