Hoppa till innehållet

Amiral

Från Wikipedia
För fjärilen amiral, se amiralfjäril.
Svensk amiralsflagga.

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral. Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "Havets herre", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen togs till användning i Europa i Konungariket Sicilien på 1100-talet. Normanderna behöll araber i sin tjänst efter erövringen av ön och utnyttjade dem inom administration, vetenskap, arkitektur och krigsmakt. Befälhavaren över den kungliga sicilianska flottan fick titeln ”amiraglio”. Termen fördes vidare till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".

I dagens Sverige är praxis att endast kungen (eller regerande drottning) och överbefälhavaren (om denne är officer i flottan) innehar den högsta amiralsgraden med 4 stjärnor, vilket i praktiken innebär att viceamiral (3 stjärnor, motsvarande generallöjtnant) och/eller konteramiral (2 stjärnor, motsvarande generalmajor) är de högsta amiralsgraderna bland tjänstgörande yrkesofficerare i Försvarsmakten. Under 1900-talet har flera tidigare marinchefer som varit viceamiraler i aktiv tjänst tilldelats den högsta amiralsgraden i samband med sin pensionsavgång.

I dagligt tal tilltalas viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler (1 stjärna, motsvarande brigadgeneral) som "amiral".

Ett trettiotal svenska amiraler är begravdaGalärvarvskyrkogårdenDjurgården i Stockholm.

Gradbeteckningar från 2003

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige bär amiralen på axelklaff och till sjöstridsdräkt fyra silverbroderade stjärnor på botten av en generalsgalon. På ärm till innerkavaj bärs, sedan 2003, en tjock galon runt ärmen, två smalare galoner ovanför samt överst en galon med ögla.

Före 2003 bars en stor ögla av generalsgalon omringad av fyra silverbroderade stjärnor. Detta ändrades för att få en mer internationell standardisering, likt motsvarande grad i Storbritanniens flotta

Gradbeteckning 1972-2003

[redigera | redigera wikitext]

Före 2003 bar svenska amiraler på ärmen för tillämplig uniform en 45 mm guldgalon m/51 (med eklöv) format som en ögla. För den högsta amiralsgraden bars på vardera sida av öglan, ovanför samt inuti, totalt 4 stycken 25 mm silvriga stjärnor m/30.[1]

Innan Tjänsteställningsreformen 1972 bar den högsta amiralsgraden 3 stjärnor, viceamiral 2 stjärnor och konteramiral 1 stjärna.

Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneral, generalamiral, schoutbynacht med flera. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.

Svenska amiraler av olika grader

[redigera | redigera wikitext]
Karl XIII:s hatt till amiralsuniform

Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:

Riksamiral var den högsta flaggmansgraden i Sverige; den tredje i rang av de fem höga riksämbetsmännen under 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Clas Eriksson Fleming
Svea rikes amiral
Cirka 1530 1571 1595 13 april 1597
Joachim Scheel Cirka 1531 1596 11 juni 1602 1606 [2]
Axel Ryning
Riksens amiral
1552 1602 1611 8 januari 1620
Göran Nilsson Gyllenstierna 31 december 1575 1611 24 augusti 1618
Carl Carlsson Gyllenhielm 4 mars 1574 1620 17 mars 1650
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 18 mars 1586 1652 12 december 1656
Carl Gustaf Wrangel 23 december 1613 1657 1664 25 juni 1676
Gustaf Otto Stenbock 7 september 1614 1664 1676 24 september 1685
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

1676 blev Gustaf Otto Stenbock avsatt av Karl XI och istället utnämnd till översteamiral. Med hans död 1685 upphörde ämbetet i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.

Sveriges amiralgeneraler

[redigera | redigera wikitext]

En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).

  • Hans Wachtmeister (1641–1714), utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.

Sveriges generalamiraler

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III utfärdade 1780 instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:ts ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran.

Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):

Sveriges amiraler

[redigera | redigera wikitext]