Hoppa till innehållet

Östra Göinge kommun

Östra Göinge kommun
Kommun
Östra Göinge kommunhus
Kommunens vapen.
Östra Göinge kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortBroby
Inrättad1 januari 1974[1]
Befolkning, areal
Folkmängd14 020 ()[2]
Areal451,15 kvadratkilometer ()[3]
- därav land431,67 kvadratkilometer[3]
- därav vatten19,48 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet32,48 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°15′00″N 14°04′00″Ö / 56.25°N 14.066666666667°Ö / 56.25; 14.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKristianstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0860[4]
Anställda1 225 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1256 (–)[6]
1121 (–)[7]
GeoNames2685543
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Östra Göinge kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Broby.

Majoriteten av området som utgör kommunen är täckt med skog. Primärt består dess berggrund av gnejs och granit med inslag av diabas. Den svarta diabasen har gett upphov till en livaktig stenindustri. Men även i övrigt är en stor andel av näringslivet relaterade till de areella näringarna.

Från det att kommunen bildades och fram till mitten på 1990-talet var folkmängden stabil. Därefter följde cirka 20 år av minskande befolkningsunderlag. Sedan början av 2010-talet är trenden åter positiv. Sedan åtminstone 2010 har kommunpolitiken dominerats av de borgerliga partierna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Emmislöv, Glimåkra, Gryt, Hjärsås, Knislinge, Kviinge och Östra Broby, alla i Östra Göinge härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Broby municipalsamhälle inrättades 27 januari 1911 och upplöstes vid utgången av 1958. Glimåkra municipalsamhälle inrättades 24 november 1926 och upplöstes vid utgången av 1959. Knislinge municipalsamhälle inrättades 27 november 1931 och upplöstes vid utgången av 1957.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Broby (av de tidigare kommunerna Emmislöv och Östra Broby) och Knislinge (av Gryt, Knislinge och Kviinge) medan Glimåkra landskommun och Hjärsås landskommun förblev oförändrade.

Vid kommunreformen 1971 bildades Broby, Glimåkra, Hjärsås och Knislinge kommuner genom ombildning av motsvarande landskommuner. 1974 bildades Östra Göinge kommun genom sammanläggning av dessa fyra kommuner.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]

Fiskgjusen är Östra Göinges kommunfågel.

Kommunen gränsar till kommunerna Kristianstad i söder och sydost, Hässleholm i väster samt Osby i norr.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

I gränstrakterna mellan Kristianstadsslätten och norra Skånes skogsbygd ligger Östra Göinge kommun. Primärt består dess berggrund av gnejs och granit med inslag av diabas. Norra delen är täckt med morän och klädd med granskog med inslag av lövskog, myrar och betesmarker.[10]

Ett sprickdalslandskap med den fjordliknande sjön Immeln finns i kommunens östra del.[10] Ekeshultsån förser sjön Immeln med ungefär hälften av vattnet, men ån dras med problem med bland annat försurning och övergödning vilket också ställt till med problem för sjön. Sjön och dess sjösystem är ett av Skånes viktigaste häckningsområde för fiskgjuse och storlom.[11] I söder är berggrunden istället täckt av finkorniga sediment med inslag av isälvsavlagringar. Där finns också stora uppodlade områden och lövskogar av främst bok. Genom sydvästra delen rinner Helge å som omges av bland annat betes- och slåttermark.[10]

Vid sjöarna Rolstorpssjön och Tydingen finns badplatser.[12]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Östra Göinge kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,3 %)
  Skog (72,2 %)
  Öppen myrmark (0,8 %)
  Jordbruksmark (18,5 %)
  Övrig mark (2,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2022 fanns sex naturreservat i Östra Göinge kommun som förvaltas av Länsstyrelsen i Skåne län.[14] I Wanås naturreservat finns omkring 1 100 grova träd, däribland Snapphaneeken med en omkrets på 7,5 meter och miljöer som är trivsamma för minst 45 rödlistade arter däribland läderbagge, kardinalfärgad rödrock och bokoxe.[15] De tre naturreservaten Dalshult, Sporrakulla och Grävlingabackarna ger tillsammans en bild av hur de skånska markerna har nyttjats i hundratals år fram tills början av 1900-talet.[16]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Broby-Emmislöv, Glimåkra, Hjärsås, Knislinge-Gryt och Kviinge.

Distrikt (socknar) inom Östra Göinge kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna.[17] Dessa är Emmislöv, Glimåkra, Gryt, Hjärsås, Knislinge, Kviinge och Östra Broby.

Det finns sju tätorter i Östra Göinge kommun.[18] Centralorten är i fet stil.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
Tätort
Befolkning
Knislinge 3 144
Broby 3 104
Glimåkra 1 466
Sibbhult 1 431
Hanaskog 1 385
Immeln 298
Hjärsås 216

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition behöll makten efter valet 2014, dock i minoritet.[19] Inför valet 2018 meddelade de fem partierna att de hade för avsikt att fortsätta styra tillsammans. Planen gick dock i graven eftersom både Liberalerna och Miljöpartiet åkte ur kommunfullmäktige i valet. De kvarvarande partierna i koalitionen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samlade dock till egen majoritet och stannade därför kvar vid makten.[20] Partierna behöll makten även efter valet 2022.[21]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Erling Emsfors
Förste vice ordförande M Andréas Söderlund
Andre vice ordförande S Lars-Stellan Jönsson

Källa:[22]

Mandatfördelning 1973–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPMGSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197312210314
221034
4191,8
356
19761229414
22944
4191,2
329
19791227416
22746
4190,0
3110
19821247216
24726
4190,6
3110
19851236416
23646
4188,3
2813
198812325415
232545
4184,4
3011
1991120115337
205337
4184,4
3011
199422324226
22324226
4184,9
2516
199842023147
4202347
4177,53
2318
200231925336
31925336
4176,70
2615
2006114123226
1423226
3178,53
247
2010111132328
1132328
3181,07
1912
2014111162118
11628
3183,18
2011
201817152114
75214
3183,65
1912
20221671115
6715
3180,56
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Patric Åberg
Förste vice ordförande M Daniel Jönsson Lyckestam
Andre vice ordförande SD Göte Färm

Källa:[22]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet var näringslivet differentierat med viss slagsida åt tillverkningsindustrin. Branscherna är många men en stor andel knyter an till de traditionellt viktiga areella näringarna. Bland industriföretag kan nämnas Sibbhultsverken AB, Haki AB och Tarkett AB. Den svarta diabasen har gett upphov till en livaktig stenindustri.[10]

Göinge är känt för brytning av diabas, ibland kallad "svart granit", vilken uppträder i Göingetrakten i en mycket tät och finkornig variant, vars skönhet gör den eftertraktad. Riksbankshusets fasad är klätt i diabas från Östra Göinge. Diabasen är inte bara efterfrågad i Sverige, utan exporteras över hela världen,

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 19 korsar kommunen från söder till väster. Kommunen genomkorsas även av länsväg 119.[10] Den tidigare militära flygbasen Knislinge flygbas avvecklades 2000.

Enligt uppgifter från år 2022 fanns åtta grundskolor i kommunen varav en, montessoriskolan, var fristående. Det var också den enda skolan med sammanhängande skolgång från Förskoleklass till årskurs nio.[23] Introduktionsprogrammen till gymnasiet finns vid Göinge Utbildningscenter och nationella program studeras i grannkommunerna.[24]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 14 020 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 166:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Östra Göinge kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
14 543
1975
  
14 942
1980
  
15 424
1985
  
14 879
1990
  
15 082
1995
  
15 061
2000
  
14 215
2005
  
13 991
2010
  
13 590
2015
  
14 102
2020
  
15 017
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Östra Göinge kommun bildades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser dess ingående områdens befolkning det året.

Den 31 december 2016 fördelades Östra Göinge kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[25]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2016
Ogifta 7 108 49,34 %
Gifta 5 247 36,42 %
Skilda 1 297 9,00 %
Änkor/änklingar 754 5,24 %

Den 31 december 2016 fördelades Östra Göinge kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[25]

  • Män: 7 464; 51,81 %.
  • Kvinnor: 6 942; 48,19 %.

Åldersfördelningen i Östra Göinge kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[25]

Ålder Antal Andel
31 december 2016
0–14 år 2 549 17,69 %
15–24 år 1 716 11,91 %
25–54 år 5 224 36,26 %
55–64 år 1 699 11,79 %
65+ år 3 218 22,34 %

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 396, eller 16,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 102 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 133, eller 8,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 087 den 31 december 2002).[26]

Bakgrund den 31 december 2015 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 108 14,95 % 1 136 972
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 277 2,04 % 139 149
Inrikes födda med en inrikes född förälder 768 5,45 % 398 370
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 10 938 77,56 % 5 581 5 357

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Östra Göinge kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[27]

Området har en lång tradition av timmerbyggande vilket gestaltas i kulturmiljön Ballingstorpsgården. Huset uppfördes troligen under 1600-talet och är ett då kallat högloftshus.[28] Även i närheten av Helge å ligger flera kulturarv, som exempel kan nämnas Odersberga herrgård, Hanaskogs sätesgård och fornlämningar I form av resta stenar.[29]

Blasonering: Sköld delad av silver, vari två korslagda, gröna palmkvistar, och av grönt, vari två korslagda hackor av silver.

Efter kommunbildningen fanns två vapen i området, ett för den tidigare kommunen Glimåkra och ett för häradet. Av dessa skapades kommunvapnet, genom palmkvistarna från häradssigillet och hackorna från Glimåkras vapen. Det registrerades hos PRV år 1975.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 16 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges kommuner åren 1952-1986 Förändringar i kommunindelning och kommunkoder, SCB, 5 juni 1986, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b c d e] ”Östra Göinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stra-g%C3%B6inge. Läst 5 maj 2023. 
  11. ^ ”Rädda Immeln : Östra Göinge kommun”. www.ostragoinge.se. https://www.ostragoinge.se/samhalle/miljo/radda-immeln/. Läst 30 maj 2022. 
  12. ^ ”Badplatser i Östra Göinge kommun”. www.havochvatten.se. Havs och Vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten/hitta-din-badplats/kommuner/badplatser-i-ostra-goinge-kommun.html. Läst 30 maj 2022. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022. 
  15. ^ ”Wanås”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ostra-goinge/wanas.html. Läst 30 maj 2022. 
  16. ^ ”Sporrakulla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ostra-goinge/sporrakulla.html. Läst 30 maj 2022. 
  17. ^
  18. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  19. ^ ”Femklövern styr kommunen i minoritet « Östra Göinge kommun”. web.archive.org. 18 december 2014. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218212831/http://www.ostragoinge.se/nyheter/femklovern-styr-kommunen-i-minoritet/. Läst 6 maj 2023. 
  20. ^ Hagman, Jerker; Kristianstad, P4 (28 september 2018). ”Oklart vilka som ska styra i norra och östra Skåne”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7055540. Läst 6 maj 2023. 
  21. ^ Andersson, Alinia; Kristianstad, P4 (28 september 2022). ”Styret klart i Östra Göinge - men vem blir oppositionsråd?”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/styret-klart-i-ostra-goinge-men-vem-blir-oppositionsrad. Läst 6 maj 2023. 
  22. ^ [a b] ”Våra politiker”. Östra Göinge kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220206102459/https://www.ostragoinge.se/politik/vara-politiker/. Läst 6 februari 2022. 
  23. ^ ”Grundskolor i Östra Göinge kommun : Östra Göinge kommun”. www.ostragoinge.se. https://www.ostragoinge.se/utbildning/grundskola/skolor/. Läst 30 maj 2022. 
  24. ^ ”Gymnasieskola : Östra Göinge kommun”. www.ostragoinge.se. https://www.ostragoinge.se/utbildning/gymnasieskolan/. Läst 30 maj 2022. 
  25. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 25 februari 2017. 
  26. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 25 februari 2017. 
  27. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 25 februari 2017. 
  28. ^ ”Ballingstorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoer/ballingstorp.html. Läst 6 maj 2023. 
  29. ^ ”Kulturmiljöprogram: Hanaskog-Ballingstorp-Odersberga”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-omraden/kulturmiljoprogram-hanaskog-ballingstorp-odersberga.html. Läst 6 maj 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]