Texas Instruments
Texas Instruments, eller TI, är en amerikansk halvledartillverkare som också ägnar sig åt att tillverka miniräknare. Under 1980-talet utvecklade Texas Instruments även hemdatorn TI-99/4. Företaget grundades 1930 av Eugene McDermott, Erik Jonsson (född 1901 i New York av svenska föräldrar), Cecil Green och Pat Haggerty. Affärsidén var till att börja med att utveckla och marknadsföra instrument för oljeprospektering. Dessa instrument krävde elektronik, vilket ledde till att företaget byggde upp ett stort kunnande i den branschen. En av de viktigaste milstolparna för Texas Instruments var när ett forskarlag, under ledning av Jack Kilby, lyckades tillverka den första integrerade kretsen.
Texas Instruments fokuserar mest på analoga kretsar men arbetar också med så kallad embedded processing och DLP-teknik. Den 2 februari 2000 genomförs den första digital filmvisning i Europa[1] av Philippe Binant, med DLP CINEMA-teknik av Texas Instruments.[2]
Företaget har 34 759 anställda (2012)[3] och huvudkontoret ligger i Dallas.
Texas Instruments är världens tredje största tillverkare av halvledare och är den ledande tillverkaren av processorer och komponenter till mobiltelefonindustrin. TI:s största kunder är Nokia, Sony Mobile och Sun.
År 2012 omsatte TI 12,82 miljarder US-dollar.
Divisioner
[redigera | redigera wikitext]Idag (2023) består TI av fyra divisioner: analoga produkter, inbäddade processorer, digital ljusbehandlingoch utbildningsteknik.[4][5]
DLP-produkter
[redigera | redigera wikitext]DLP är det varumärke under vilket Texas Instruments marknadsför teknik för TV-apparater, videoprojektorer och digital bio.[6] Den 2 februari 2000 genomförde Philippe Binan, teknisk chef för projektet Digital Cinema vid Gaumont i Frankrike, Europas första digitala biografprojektion med hjälp av TI:s DLP CINEMA-teknik.
Tillämpningsspecifika anpassade integrerade kretsar (ASIC)
[redigera | redigera wikitext]ASIC-divisionen utvecklar mer komplexa integrerade kretslösningar för skräddarsydda kunder. Alla produkter uppfyller kraven i JEDEC J-STD 609 och RoHS-kraven i Kina och EU.[7]
Utbildningsteknik
[redigera | redigera wikitext]TI har släppt pedagogiska leksaker för barn, inklusive Little Professor från 1976 och Dataman från 1977.[8][9]
TI tillverkade ett antal räknare, bland annat TI-30 som var en av de mest populära tidiga räknarna. TI utvecklade också en serie grafräknare, varav den första är TI-81, och den mest populära är TI-83 Plus (med TI-84 Plus som är en uppdaterad motsvarighet).
Många TI-räknare säljs fortfarande utan grafritningsfunktion. TI-30 har ersatts av TI-30X IIS. Dessutom finns vissa finansiella kalkylatorer till salu på TI:s webbplats.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Historia pdf sid.11
- ^ Texas Instruments
- ^ Financial Statements for Texas Instruments Incorporated - Google Finance
- ^ ”Texas Instruments”. disfold.com. https://disfold.com/company/texas-instruments-incorporated/. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”Texas Instruments”. www.openbusinesscouncil.org. https://www.openbusinesscouncil.org/wiki/texas_instruments. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”What is Texas Instruments DLP?”. opiatalk.com. https://opiatalk.com/what-is-texas-instruments-dlp/. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”An Unofficial Quality Control Guide for Components Manufactured by Texas Instruments”. partstack.com. https://partstack.com/texas-instruments-authenticity-counterfeit-verification. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”Super Bonus GeekDad Retro Gaming: DataMan”. www.wired.com. https://www.wired.com/2011/07/super-bonus-geekdad-retro-gaming-dataman/. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”The Golden Age of Texas Instruments Consumer Gadgets”. uk.pcmag.com. https://uk.pcmag.com/electronics/86393/the-golden-age-of-texas-instruments-consumer-gadgets. Läst 28 oktober 2023.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Philippe BINANT, Au coeur de la projection numérique, Actions, 29, 12-13, Kodak, Paris, 2007.[1]
- Charles S. SWARTZ (editor), Understanding digital cinema. A professional handbook, Elseiver, Oxford, 2005.
- Nobel lectures, World Scientific Publishing Co., Singapore, 2000.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- OMAP, en kategori av mikroprocessorer från TI
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||