Hoppa till innehållet

6 maj

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   6 maj   ►   ►►
Veckodag 2024: Måndag
Apr · Maj · Jun
Årets 126:e dag
(127:e under skottår)
239 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 6 maj
Se även Mall:6 maj

6 maj är den 126:e dagen på året i den gregorianska kalendern (127:e under skottår). Det återstår 239 dagar av året.

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Marit och Rita
  • Föregående i bokstavsordning
    • Johannes ante portam latinam – Denna benämning på dagens datum, som även fanns i den förkortade formen Johannes a.p.l., fanns där före 1747, då den utgick. Den betyder Johannes framför Porta Latina (Porta Latina var en av det antika Roms stadsportar) och fanns där till minne av att evangelisten Johannes ska ha släpats dit och blivit doppad i kokande olja, vilket han dock överlevde oskadd, varför han istället skickades till ön Patmos.
    • Marit – Namnet infördes 1986 på 27 juli. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Rita – Namnet infördes 1986 på 24 augusti, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Sigge – Namnet förekom på 1790-talet på 10 februari, men utgick sedan. 1986 infördes det på dagens datum, men utgick återigen 1993.
    • Sigismund – Namnet infördes på dagens datum 1747 till minne av ett burgundiskt helgon. 1901 utgick det till förmån för den kortare namnformen Sigmund.
    • Sigmund – Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte den längre namnformen Sigismund. Det fanns kvar där till 1993, då det flyttades till 10 januari, och utgick 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1747 – Johannes ante portam latinam (även förkortat Johannes a.p.l.)
    • 1747–1900 – Sigismund
    • 1901–1985 – Sigmund
    • 1986–1992 – Sigmund och Sigge
    • 1993–2000 – Marit och Rita
    • Från 2001 – Marit och Rita
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Frej, Freja
    • 1950 – Frej
    • 1964 – Frej
    • 1973 – Frej, Freja
    • 1989 – Frej, Freja
    • 1995 – Frej, Frejvid, Freja
    • 2000 – Frej, Frejvid, Freja
    • 2005 – Frej, Frejvid, Freja
    • 2010 – Frej, Frejvid, Freja
    • 2015 – Frej, Frejvid, Freja
    • 2020 – Freja, Frej, Frejvid

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1527 – Kejsar Karl V:s kombinerade tysk-romerska och spanska trupper skövlar, plundrar och bränner Rom, som en del av Cognacligakriget, som kejsaren utkämpar mot påven. Detta blir sjunde och sista gången staden utsätts för skövling sedan 390 f.Kr. och påven lyckas fly från staden till slottet Castel Sant'Angelo genom en hemlig gång. Till minne av att hans personliga garde Schweizergardet utmärker sig särskilt vid detta tillfälle blir det tradition att nya soldater i gardet svärs in den 6 maj varje år.
  • 1840 – De brittiska frimärket One Penny Black, börjar gälla för att frankera brevförsändelser, fem dagar efter att man har börjat sälja det (1 maj). Detta blir världens första frimärke, sedan skolmannen Rowland Hill året före har fått igenom idén att brev inom Storbritannien ska förses med en sådan typ av märke, som bevis på att försändelsen är betald. Detta blir möjligt, sedan man också har antagit idén om enhetligt porto, det vill säga att försändelser ska kosta lika mycket att skicka oavsett hur långt de ska och att det istället är deras vikt och storlek, som ska avgöra priset.
  • 1889 – Ingenjören Gustave Eiffels 300 meter höga ståltorn (som uppkallas efter honom och därmed får namnet Eiffeltornet) på Marsfältet i Paris, öppnas för allmänheten, över en månad efter att det har invigts (31 mars). Det är tänkt som en del av årets världsutställning i den franska huvudstaden och ska sedan monteras ned. Det blir dock så populärt, att det får stå kvar och idag (2024) är ett av Paris och Frankrikes mest välbesökta turistmål.
  • 1910 – Vid Edvard VII:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg V. Några år senare leder de antityska stämningarna under första världskriget till att Georg tvingas ändra kungahusets namn från det ursprungliga Sachsen-Coburg-Gotha till det mer engelskklingande Windsor.
  • 1921 – Den danska tyendeloven, som reglerar tjänstefolkets och hembiträdenas arbetsförhållanden i Danmark och som har funnits sedan 1854, avskaffas och ersätts av medhjælperloven. I den nya lagen begränsas arbetsgivarens rätt att bestraffa tjänstefolket och deras arbetstid regleras. Lagändringen kommer till stånd sedan fackföreningen Københavns Tjenestepigeforening har kämpat för det sedan grundandet 1899.[3]
  • 1937 – Vid landningen i Lakehurst utanför New York fattar det tyska luftskeppet Hindenburg eld och störtar till marken på mindre än en minut. 13 av 36 passagerare, 22 av 61 personer ur personalen och 1 person på marken omkommer i lågorna och olyckan innebär slutet för den trafik av luftskeppsfärder mellan USA och Europa, som har pågått sedan slutet av 1920-talet.
  • 1942 – Den filippinska ön Corregidor, som har varit de allierades huvudkvarter på Filippinerna och den filippinska regeringens säte sedan den japanska invasionen i december året före, överlämnas till japanerna, då de sista kvarvarande amerikanska styrkorna på ön kapitulerar. Två dagar senare är Filippinerna helt i japanska händer och de överlevande allierade styrkorna blir krigsfångar.
  • 1954 – Den brittiske neurologen Roger Bannister blir den förste i världen som springer drömmilen (att springa en engelsk mil på mindre än fyra minuter), då han i Oxford lyckas avverka sträckan på 3 minuter, 59 sekunder och en tjugofemtedel.
  • 1960 – Den brittiska drottningen Elizabeth II:s syster Margaret gifter sig med Anthony Armstrong-Jones. De får i äktenskapet två barn, men det blir olyckligt och de skiljer sig 1978.
  • 1987 – Riksdagen beslutar att Sverige ska omdefiniera begreppet död, så att en person ska räknas som död, när hjärnan har slutat fungera och inte, som tidigare, när hjärtat har slutat slå.
  • 1994 – Den så kallade Kanaltunneln (på engelska kallad ”the Chunnel” som en hopdragning av orden ”channel” [kanal] och ”tunnel”), som går från Folkestone i sydvästra Storbritannien, under Engelska kanalen och till Coquelles i norra Frankrike, invigs officiellt av den brittiska drottningen Elizabeth II och den franske presidenten François Mitterrand. Denna tågtunnel började byggas 1988, men de första planerna på en tunnel under kanalen framfördes så tidigt som 1802.
  • 2007 – Nicolas Sarkozy från partiet Folkrörelseunionen besegrar Ségolène Royal från Socialistpartiet i den andra omgången av årets franska presidentval, då Sarkozy får 53 procent av rösterna, mot Royals 47 procent. Därmed kan Sarkozy efterträda Jacques Chirac som Frankrikes president den 16 maj. Trots valförlusten blir valet en seger för Royal, då hon blir den första kvinnan någonsin, som har gått vidare till andra omgången av ett franskt presidentval.
  • 2010 – Det Konservativa partiet får 36,1 procent av rösterna i årets brittiska parlamentsval och blir därmed största parti, före Labourpartiets 29 procent och Liberaldemokraternas 23 procent. För första gången sedan 1974 har dock inget parti fått egen majoritet, varför man inleder förhandlingar om bildandet av en koalitionsregering. Den 11 maj bildar de Konservativa och Liberaldemokraterna den första koalitionsregeringen i Storbritannien sedan 1945 och den konservative partiledaren David Cameron efterträder labourledaren Gordon Brown som Storbritanniens premiärminister. I samband med valet blir tv-kanalen Sky News den första i Europa, som börjar sända dygnet runt i högupplöst television (HDTV).
  • 2023 - Kung Charles III blir krönt i Westminister Abbey jämte sin hustru, Camilla av Storbritannien. Charles blev kung vid Elizabeth II:s död den 8 september 2022. Kung Charles är den äldsta personen i historien som har krönts till Storbritanniens monark.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”FOA – 1904”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719123700/http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1900ernee/De%20samvirkende%20danske%20Tjenestepigeforeninger. Läst 10 januari 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=6_maj&oldid=54910969”