Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/April

Experthjälpen

Jag hade tänkt det vore viktigt att få igång större samarbete mellan deltagare genom att man hjälper varandra med expertis som man saknar. Detta är ett vanligt fenomen för encyklopedister. Jag tycker, om det inte redan finns, att en huvudsida skapas där deltagare frivilligt anmäler sina ämnesområden som de har utbildning på eller är kunniga i. Där kan man söka hjälp från dessa experter och Wikipedia kommer ett steg närmare till korrekthet. Synpunkter? --Albanau 7 mars 2011 kl. 16.25 (CET)

Vidgat samarbete mellan olika experter är bra, men någon central sida kanske inte behövs, eftersom vi redan har projekt inom olika ämndesområden, vars deltagare torde vara något av experter på det ämnet. Calandrella 7 mars 2011 kl. 17.30 (CET)

Problemet är dock vad det innebär att fråga runt hos användare för frågor i olika ämnen. Vissa administratörer skulle betrakta beteendet som negativ. Det är därför väsentligt viktigt att en sida för att samla experter för diverse frågor skapas där en användare ställer frågor rörande någon ämnesområden och får svar och hjälp i sina arbeten. Jag tror Experthjälpen skulle möjligtvis vara till stor nytta. Synpunkter? --Albanau 7 mars 2011 kl. 18.29 (CET)

Skulle den efterlysta funktionen ha någon extra fördel gentemot den befintliga Wikipedia:Faktafrågor eller täcks den in där? --Ainali 7 mars 2011 kl. 22.09 (CET)

Jag har ett svagt, svagt minne av att något liknande diskuterats förut. Jag kan tänka mig att en fördel vore att man kunde vända sig med mer rena wikipediafaktafrågor. Jag och Elfsborgarn hade ett problem med ocean en gång, och visste inte vad vi skulle göra riktigt. Vi kontaktade (tror jag) Lsj, eftersom Elfsborgarn hade för sig att han var duktig på sådant. Hade han inte vetat det hade det varit ganska svårt att lösa problemet. Tanzania 7 mars 2011 kl. 22.22 (CET)

WP:Detaljgranskning har ju implementerat något som liknar detta, även om det inte finns något krav på att vara expert. Där räcker det att man är tillräckligt intresserad av ämnet för att tro att man kan tillföra något vid en detalgranskning. Kanske räcker den tabellen som en start? De som skrivit upp sig där är ju iaf villiga att motta frågor som berör de ämnesområdena. Jopparn 8 mars 2011 kl. 12.35 (CET)

Lite mer specifikt skadar nog inte: jag kan väldigt mycket om vissa litteraturområden, men inte mer än vad som är vanligt för litteraturintresserade människor i allmänhet när det gäller, tja, fransk eller spansk litteratur, för att ta några exempel. Jag är inte alls en person man bör vända sig till med konstfrågor. Jag kan hjälpa till med Kinas historia, men inte Rysslands. Och så vidare. Inom vissa fält (till exempel språk) kan man förmodligen vara till ganska stor hjälp även om man inte behärskar det specifika området. Inom andra fält (till exempel litteratur) hjälper det inte så mycket om man är väldigt bra på tysk nittonhundratalslitteratur eller science fiction-historia om någon har problem med en rumänsk novellförfattare. "Konst, arkitektur, litteratur och musik" blir en ohyggligt bred kategori. /Julle 8 mars 2011 kl. 20.55 (CET)

Jag är fortfarande inte övertygad om att detta inte kan skötas via wp:faktafrågor. Men om man skulle genomföra det är frågan ocks hur man skulle strukturera upp det. Anmäler man sig som expert i en ganska bred kategori och specificerar vad man har för specialiteter inom den kategorin? Enwp har en mall som används för att tala om att en artikel behöver uppmärksamhet från en expert: en:Template:Expert-subject, det kanske är en variant?--Niklas R^Dis-ku-_tera 8 mars 2011 kl. 22.31 (CET)

Jag skapade en svensk version av den mallen för ungefär två år sedan, men den raderades efter behandling på SFFR. /Poxnar ^{(D | B)} 8 mars 2011 kl. 22.49 (CET)

OK, här är ett förslag som jag inte tänkt igenom alls: Vi har ju redan babelmallarna som skapar en sorts lista över "experter" på olika språk; vill jag hitta en användare som kan hjälpa mig med en översättning från tyska kan jag titta i kategorin Kategori:Användare de-4. Kan man inte skapa motsvarande kategorier för expertis inom andra områden, t.ex. genom en användarruta som automatiskt lägger mig i Kategori:Användare musikteori-4 (vilka kategorierna skulle bli kan vi redigeringskriga om i några år framöver...). Dessutom skulle jag i en sådan användarruta kunna beskriva närmare vilka områden inom musikteori jag är bäst på. Den som söker experthjälp kan leta reda på mig i kategorin och skriva på min användardiskussion. Dumt eller bara halvdumt? --Niklas R^Dis-ku-_tera 9 mars 2011 kl. 01.29 (CET)

Jag vet inte om en lösning som kräver inslag på användarsidan är en god idé. Jag har till exempel universitetspoäng i sex språk och har tagit enstaka uppdrag som översättare, men tycker inte om användarrutorna och har därför inte listat några språkkunskaper med hjälp av sådana. Å andra sidan är användarrutor någonting som många tycker är roligt, så det kanske är jag som är undantaget och det tvärtom lockar fler. /Julle 9 mars 2011 kl. 03.44 (CET)

Fördelen med användarrutan är väl bara att det blir en naturlig plats att specificera vad man är bra på. Man skulle förstås kunna lägga in sig i kategorin ändå och bara skriva "jag är inget vidare på det och det men bra på ditt och datt" på sin användarsida. (Jag antar att du redan idag skulle kunna lägga in dig i diverse språkkunskapskategorier utan att ha en babelmall på din användarsida t.ex.)--Niklas R^Dis-ku-_tera 9 mars 2011 kl. 04.00 (CET)

Jag kan förstås kategorisera min användarsida utan att därför lägga till användarrutor, ja. Nå, stryk min invändning. Den är hur som helst personlig snarare än allmängiltig. /Julle 9 mars 2011 kl. 04.09 (CET)

Den blir inte mindre giltig för att den är personlig. Wikipediagemenskapen består ju av en massa personer. --Niklas R^Dis-ku-_tera 9 mars 2011 kl. 04.29 (CET)

Det skadar ju inte med sådana mallar även om det skulle vara så att det inte blir så många som lägger till sig inom sina områden. Sen tycker jag också att det är en bra idé med en sida där man kan skriva upp sig efter vad man är utbildad i. WP:Detaljgranskning är en bra förebild, men på den sidan står det inget om vilka kunskaper som detaljgranskarna har, bara vilka ämnen som man kan tänka sig granska (ofta de ämnen som man är intresserad av och har grundläggande kunskaper i, men inte på "expertnivå"). På sidan som vi då kan skapa skulle man då kunna skriva upp sig och ange vad man är utbildad i och hur bra man är på det (dvs vilken nivå det har varit på utbildningen). Jag tycker även att man skulle kunna skriva upp sin erfarenhet av olika ämnen, om man så vill. En sådan sida kan inte skada på något sätt även om det skulle bara vara någon enstaka person som skriver upp sig. /Poxnar ^{(D | B)} 11 mars 2011 kl. 19.53 (CET)

(avindenterar)Vad skulle vi kalla en sådan sida? Wikipedia:Ämnesexperter kanske? Med en beskrivning av vad det handlar om och en tabell i stil med:

Användare	Expertiskategori(-er)	Kommentarer	Meriter
Niklas R	Kategori:Musikteori	Dålig på musikteori ur den anglosaxiska traditionen	Musikhögskoleutbildning

Är det ett rimligt förslag? --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 20.49 (CET)

Jag tycker tabellen ser bra ut. Men jag är inte så säker på namnet, "expert" är ändå ett ganska luddigt ord. För mig är ordet expert någon som är väldigt duktig på något och arbetar/har arbetat med det ämnet som denne är expert på. Jag tycker inte att sidan endast ska vara till för sådana slags experter (även om det är såklart bra om sådana experter finns och skriver upp sig), utan även för vanliga personer som inte har lika hög utbildning. Det kan ju nämnas i tabellen, men om det står "expert" i sidnamnet så kan folk skrämmas bort för att skriva upp sig då de inte anser sig själva för att vara experter. Tyvärr så kommer jag dock inte på något bättre ord just nu. Såklart så kan det ju utöver sidnamnet nämnas i sidans inledning att man inte behöver vara extremt duktig för att skriva upp sig. /Poxnar ^{(D | B)} 11 mars 2011 kl. 21.36 (CET)

Nej, vi vill väl inte ha något ensidigt fokus på (t.ex.) högskoleutbildning, dessutom finns det väl ämnen man kan vara expert i men där det inte finns någon högskoleutbildning att tillgå (Kategori:Harry Potter t.ex. men litteraturvetenskap finns ju förstås...). Jag kommer inte heller på något bättre ord än expert men ser inte heller något jätteproblem med ordet, vi ska inte hymla med vad vi är ute efter här – alla som sätter sig och skriver en artikel anser sig väl ha någon grundläggande kunskap i ämnet eller tillgång till tillräckligt goda källor för att uppväga kunskapsbristen? Eller? När jag skriver detta blir jag osäker.. Jag är också nyfiken på vad folk tror om tanken att basera systemet på wp:s kategorier som jag gjort i tabellen. Vad tros? --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 22.35 (CET)

Ordet expert fungerar trots allt, det håller jag med om, det kanske finns något bättre ord men det är ändå inte det som är det viktigaste. Jag tycker också att idén om att basera systemet på kategorierna låter bra, speciellt med tanke på att det finns kategorier för i princip alla ämnen. /Poxnar ^{(D | B)} 11 mars 2011 kl. 23.22 (CET)

När jag läste rubriken igen kom jag på att Wikipedia:Experthjälpen faktiskt skulle kunna funka som namn på sidan. Själv tycker jag att det är ett namn som man lätt kommer ihåg och passar rätt så bra för det här. Vad tycks om det? /Poxnar ^{(D | B)} 11 mars 2011 kl. 23.28 (CET)

Annars är ju Fackidiot ett alternativ ;) Nej, allvarligt talat. Den definition wp har på Fackkunskap verkar stämma rätt väl överens med vad vi är ute efter. Sidan kunde heta wp:Fackidioter nej jag menar wp:Användare med fackkunskaper --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 23.34 (CET)

Wikipedia:Experthjälpen är nog ändå det bästa namnet, det har en trevlig klang (låter lite som en frivilligorganisation inriktad på att hjälpa experter).

Någon däremot? --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 23.50 (CET)

Jag är bekymrad för det Julle tog upp: många har specialkunskaper om rätt smala områden, eller stora luckor i det område de annars är experter på. Om man delar in expertisområdena så mycket att verkliga experter täcks beteckna sig som expert (till exempel tror jag knappast att en matematiker skulle anse sig vara expert på matematik), är det sannolikt att många områden blir utan experter.

Var vi lägger ribban för att komma med i tabellen är också väsentligt. Å en sidan har vi verkliga ämnesexperter endast på några få områden. Å andra sidan kan en hoper amatörer leda till att akademiker har mindre lust att erbjuda sina tjänster i samma forum (om amatörernas omdömesförmåga och akademikerns personlighet inte passar).

Därför undrar jag vilken chans Experthjälpen har att verkligen förmedla experter. Jag tror mer på en sida där man hittar intresserade inom olika områden. Då slipper man jämföra sin expertis med andras, men kan ge svar på konkreta frågor och i konkreta diskussioner. Diskussioner kunde föras och frågor ställas i samband med portalsidorna och projekt och intresserade användare lägga sådana sidor på sin bevakningslista utan att desto mera deklarera sig vara expert (det kan man ju fortfarande göra på användarsidan). Ett mer heltäckande nät av sådana sidor skulle då behövas.

Eller är det så att ett formellt system att skriva upp sig som expert ger en extra kick, som ger en energi att arbeta? Eller att konkreta namn (pseudonymer) gör det lättare att att kontakt än en sida där man eventuellt blir utan svar? I så fall vill jag inte sätta käppar i hjulen.

--LPfi 12 mars 2011 kl. 10.11 (CET)

Det enklaste sättet att se om det funkar är nog att prova helt enkelt. Men den här diskussionen är ett bra sätt att få pejl på vilket upplägg som är bäst för en sådan provomgång. Vad gäller fördelningen intresserade amatörer/akademiker/fejkare på en sådan sida, vad har vi egentligen för möjlighet att kontrollera något sådant? Och hade vi möjligheten, ville vi verkligen använda den? Den enda egentliga kontrollen på en sådan sida vore att en "expert" som inte lyckats hjälpa till på ett konstruktivt vis inte blir tillfrågad av samma användare igen. --Niklas R^Dis-ku-_tera 12 mars 2011 kl. 13.43 (CET)

Kanske bör man, för att komma åt "expert-på-smalt-område-problemet" som LPfi och Julle påtalar, men ändå göra det lätt att hitta en expert baserat på ämnesområde lägga upp en eventuell tabell såhär i stället:

Övergripande kategori (kanske bör vara ännu mer övergripande?)	Särskild kompetens inom:	Kommentarer	Meriter	Användare
Kategori:Musikteori	Kategori:harmonik, Kategori:Notskrift	Dålig på musikteori ur den anglosaxiska traditionen	Musikhögskoleutbildning	Niklas R
Kategori:Musikhistoria	Kategori:Musik under medeltiden, Kategori:Renässansmusik	Inget vidare på medeltida musikteori	Musikhögskoleutbildning, erfarenhet från ensembler som spelar renässans- och sen medeltidsmusik	Niklas R

Blir det lättare att överblicka och samtidigt tillräckligt specifikt? --Niklas R^Dis-ku-_tera 12 mars 2011 kl. 15.52 (CET)

Jag tycker det ser bra ut i alla fall. Eftersom det finns ett fält där man kan lägga in sina kommentarer så tror jag att det inte blir några större problem om man är "expert" på ett smalt område. /Poxnar ^{(D | B)} 12 mars 2011 kl. 17.03 (CET)

Jag har nu tagit fram en skiss på hur en sådan sida skulle kunna se ut. Den finns att beskåda på Användare:Niklas R/Experttestet. Kom gärna med kommentarer, jag är särskilt osäker på formuleringen av avsnittet "Vem är expert?".--Niklas R^Dis-ku-_tera 12 mars 2011 kl. 23.08 (CET)

Ni får förstås gå in och redigera och stuva om också om andan faller på. --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 01.56 (CET)

Jag kollade lite och tycker att det ser bra ut. Är det dags att skapa Wikipedia:Experthjälpen (och se hur det funkar)? /Poxnar ^{(D | B)} 17 mars 2011 kl. 21.14 (CET)

Det värsta som kan hända är väl att ingen skriver upp sig... Vi kör tycker jag. Har också funderat lite över hur folk ska hitta dit, är det läge att lägga länkar t.ex. på deltagarportalen? Någon annanstans? ...och så förstås en stor blaffig annons på bybrunnen ;) --Niklas R^Dis-ku-_tera 17 mars 2011 kl. 21.33 (CET)

Hehe ;), jo jag tänkte också lite på det där. Deltagarportalen tycker jag att man kan lägga upp en länk på men också lite länkar där de passar i "Se även"-avsnitten (som till exempel i Wikipedia:Faddrar). Ju fler länkar desto fler hittar dit. /Poxnar ^{(D | B)} 17 mars 2011 kl. 22.04 (CET)

Nu finns sidan Wikipedia:Experthjälpen än så länge utan experter. @Poxnar, kan du lägga upp länkar på lämpliga ställen? (Jag öppnade deltagarportalen i redigeringsläge och blev avskräckt) Jag gör en liten annons här på bybrunnen. --Niklas R^Dis-ku-_tera 17 mars 2011 kl. 22.44 (CET)

Det kan jag göra. /Poxnar ^{(D | B)} 17 mars 2011 kl. 22.51 (CET)

Vajert! --Niklas R^Dis-ku-_tera 17 mars 2011 kl. 23.01 (CET)

Wikipedia med preposition

Heter det ”i Wikipedia” eller ”på Wikipedia”? Språkkänslan säger mig ”på”, men på flera ställen runt om på Wikipedia står det ”i”. Jag tycker det låter ganska konstigt att säga ”i en webbplats”, men har det diskuterats? Lundgren8 18 mars 2011 kl. 17.54 (CET)

Jag tycker nog att det fungerar vilket som. Man hämtar information i informationsdatabasen, uppslagsverket och artikelsamlingen Wikipedia eller på webbplatsen Wikipedia. /Dcastor 18 mars 2011 kl. 18.25 (CET)

Det finns en artikel om detta som heter i eller på. Den handlar mest om önationer (i eller på Island), men kan säkert utökas med ett avsnitt om gränslandet mellan litterära verk (i) och webbsajter (på). Jag tror vi bör införa skrivsättet i/på vilket med tiden kan växa samman till en ny svensk preposition "ipå" (jämför uppå). --LA2 18 mars 2011 kl. 19.58 (CET)

Intressant förslag, rent språkligt... Men vi bör inte använda "i/på" här på (eller i...) Wikipedia, i encyklopedin (det vill säga artikelnamnrymden), eftersom Wikipedia inte är till för att införa några nya fenomen, språkliga eller andra, utan bara att beskriva de existerande konventionerna (om förslaget är välspritt kan det naturligtvis nämnas i artikeln i eller på, och om det etableras kan vi naturligtvis använda det även i encyklopedin ). Calandrella 18 mars 2011 kl. 22.57 (CET)

V (TV-serie)

Jag funderar på om det börjar bli dags att dela upp artikeln V (TV-serie). Just nu går det på TV den nya serien som började produceras 2009. Den har faktiskt inte alls många likheter med den gamla serien från 1980-talet. Temat påminner lite, dvs att det rör sig om utomjordingar som ska likna människor, men egentligen är ödlor, men i övrigt är det sedan nästan ingenting som är likt annars. Jag tror det är fel att ha det som det är nu. De som idag söker på V (TV-serie) söker nog numera efter den nya serien eftersom den är aktuell, och då blir det fel att de bara träffar på den gamla. Vissa som ser den nya serien idag var inte ens födda när den gamla serien producerades och känner kanske inte ens till att den finns. Så jag föreslår att man kanske delar upp detta lite. V (TV-serie) bör antingen vara en förgrening, eller så borde V (TV-serie) leda till den nya serien medan den gamla flyttas till ett nytt namn--Bruno Rosta 5 mars 2011 kl. 15.21 (CET)

Inte för att jag vet vad det är för TV-serie men så gott som alla språkversioner har delat upp serien i två artiklar. --NERIUM 5 mars 2011 kl. 16.10 (CET)

Jag håller med om att det bör finnas två artiklar, en för den gamla och en för den nya serien, men håller inte alls med om att det är den nya som bör stå under V (TV-serie). I mitt tycke borde den nya serien grenas ut och göras till en ny artikel och låta den gamla serien ha kvar artikelnamnet, eller så döps båda artiklarna, så att de heter V (TV-serie 1984) och V (TV-serie 2009). Icea 5 mars 2011 kl. 23.39 (CET)

Jag hade inte förrän jag läste den här tråden hört talas om nyproduktionen. Kan den anses ha i närheten av samma genomslag som 80-talsserien? I annat fall tycker jag inte att det är orimligt att originalet ligger kvar under nuvarande namn. Om någon sedan vill utveckla texten om uppföljaren tillräckligt mycket för att skapa en separat artikel så går väl det bra, men det finns en vinst i att hålla ihop sådana här artiklar om de inte blir för långa eftersom det ger ett sammanhang, även om serien förändrats mycket till nyproduktionen. /Dcastor 6 mars 2011 kl. 01.04 (CET)

Oavsett hur känd/spridd den nya serien är tycker jag att det känns naturligt att "originalet" får förstatjing på artikelnamnet utan särskiljning (precis som vi brukar låta böcker som filmatiserats få detta visavi filmen). /FredrikT 9 mars 2011 kl. 16.00 (CET)

Den nya serien verkar vara en kass imitation enligt kommentarerna. Så jag instämmer att orginalet bör få förstatjing. Schh 19 mars 2011 kl. 11.20 (CET)

Trasiga artiklar

Artiklarna She's Madonna och Hurt (Christina Aguilera-låt) har några trasiga länklar. Jag vet inte hur man fixar detta--Bruno Rosta 6 mars 2011 kl. 18.27 (CET)

Misstänker att nåt gått åt skogen med wikitable-klassen? /Grillo 6 mars 2011 kl. 20.58 (CET)

Det är monstermallen {{Singellista}} som är en kopia av den engelska mallen Singlechart som ställer till det. Sertıon 6 mars 2011 kl. 21.03 (CET)

Jag återställde en förmodat misslyckad översättning av mallen. Hoppas det löser problemet. /Grillo 7 mars 2011 kl. 02.46 (CET)

Trodde den var fixad. Vore bra om någon kunde fixa den så man bara kan överföra från enwp. Det skulle underlätta när man översätter. J 1982 19 mars 2011 kl. 14.43 (CET)

Wikipedia:Experthjälpen – en ny sida för att förmedla kontakter och underlätta ämnesövergripande samarbeten

Hej allihop! Vi har precis dragit igång Wikipedia:Experthjälpen, sidans syfte är att förmedla kontakt mellan wikipedianer som innehar fackkunskaper eller annan expertis i ett ämne och wikipedianer som behöver hjälp av en expert i något projekt, exempelvis granskning av en översatt artikel i ett ämnesområde man inte riktigt behärskar, m.m. Om du har goda kunskaper inom ett eller flera ämnesområden, anmäl dig som expert! Det finns inga formella krav på akademiska poäng eller andra meriter, som i andra wikipediasammanhang är det hur man bidrar till wikipedia som räknas, inte vad man gör i den verkliga världen. Det finns inte heller några krav på att man måste hjälpa till och svara på varenda fråga man får, ingen användare har plikter. --Niklas R^Dis-ku-_tera 17 mars 2011 kl. 23.22 (CET)

Vi är nu uppe i fem experter inom fem olika områden, men fler behövs – anmäl dig som expert! Om du behöver hjälp inom områdena historia, evolutionsbiologi, fysik eller musikteori ta kontakt med en expert via experthjälpen! --Niklas R^Dis-ku-_tera 19 mars 2011 kl. 20.33 (CET)

Problem med min bevakningslista.

Är det bara jag eller är det nån mer som just nu har problem med bevakningslistan? Jag verkar inte se alla artiklar som jag borde listats där. Exempelvis bybrunnen och wikipediafrågor. /Hangsna 19 mars 2011 kl. 11.16 (CET)

Ryska Wikipedias historia

För några år sedan förlorade vi rangen som tionde största språk av Wikipedia, och det känns bra att ha gjort det till en värdig motståndare, ryska Wikipedia, som sedan dess har klättrat vidare och idag med 685.000 artiklar är åttonde största språket. Nu har Victoria Doronina och Maryana Pinchuk börjat projektet att skriva Ryska Wikipedias historia. De är säkert intresserade av frågor och kommentarer. Kanske har vi något att lära av dem. --LA2 19 mars 2011 kl. 12.17 (CET)

Kan du uppdatera den där länken till "w:RuWiki History (Doronina and Pinchuk)/English", den funkar inte riktigt... -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 19.08 (CET)

Länken fixad. /jssfrk (d|b) 19 mars 2011 kl. 19.59 (CET)

Henrik Dorsin outar sig som wikiklottrare

Wikipedia:Wikipedia_i_media#Henrik_Dorsin_outar_sig_som_wikiklottrare --AHA 19 mars 2011 kl. 16.32 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt går framåt!

Nu finns det
301 artiklar
kvar att infoga, slå ihop eller dela

Hej! Det går framåt med månadens kvalitetsprojekt. Det är 761 artiklar kvar i kategorin, vilket innebär att hittills här nästan 100 mallar åtgärdats. Det är mycket bra jobbat! Med lite mer 2,5 vecka kvar ser det väldigt lovande ut. Låt oss pressa ner kategorins medlemmar med ytterligare 100 stycken innan månadsskiftet! dnm ^{(d | b)} 12 mars 2011 kl. 15.34 (CET)

Det målet är redan så gott som nått. Det borde gå att få bort minst hundra till. Fernbom2 14 mars 2011 kl. 18.56 (CET)

FYI: Cirka 45 sidor har försvunnit från kategorin genom att vi har definierat om vilka som ska ligga i den. -- Lavallen 14 mars 2011 kl. 18.59 (CET)

Jo, jag förstod att en del försvunnit på det sättet, men det är ändå inte orimligt att tänka sig att antalet understiger femhundra när april går in. Fernbom2 14 mars 2011 kl. 19.02 (CET)

Är listan (med just nu 662 artiklar kvar) sanktionerad att jobba med? Jag gjorde nyss en infogning föreslagen i listan, men fick den återställd. Jag ogjorde återställningen, men tänker inte hamna i nån form av redigeringskrig över detta. Då struntar jag hellre i listan. Mvh --83.183.79.103 15 mars 2011 kl. 00.17 (CET)

Vet inte riktigt vad du menar med sanktionerad. Artiklarna på listan är sådana som föreslagits för infogning, det är alltså någon som tänkt "Den här borde infogas". Om det är någon som anser att det inte bör göras så skriver de på resp. diskussionssida. Om det inte gjorts är det helt ok att infoga en artikel, men nån annan kan även ändra tillbaka om de anser att en artikel inte borde ha infogats. Om det råder delade meningar om hur man bör göra med en artikel, så diskuterar man på diskussionssidan, snarare än redigeringskrigar. Låt inte detta avskräcka dig, gå vidare till nån annan artikel istället! Det finns ju som sagt ganska många att ta tag i. Eftersom delmålet på 600 redan nåtts, så sänkte jag målet till 600, men det kanske var en för lågt satt, ska vi kanske försöka att ha 500 som mål istället? / Elinnea 15 mars 2011 kl. 11.40 (CET)

Som Bensin förklarade på din diskussionssida består inte listan enbart av artiklar som utan tvivel skall infogas. Att de finns med innebär bara att någon föreslagit att det vore bra med en infogning. I varje fall måste alltså en bedömning göras vilket kräver viss fingerkänsla. Har man inte sysslar någonting med det tidigare och känner sig lite osäker kan det kanske vara bra att istället för att utföra själva infogningarna lämna kommentarer på artiklarnas diskussionssida och argumentera för eller emot en infogning. Om diskussionssidan är tom behöver inte det innebära att det är fritt fram för infogning och att ingen kommer att protestera, som sagt krävs det viss fingerkänsla för att avgöra från fall till fall. /-nothingman- 15 mars 2011 kl. 11.49 (CET)

83.183.79.103: Som jag skrev på diskussionssidan din så tycker jag det är kul att du vill delta i projeketet och det är viktigt att våga vara djärv. Däremot är det precis som Elinnea säger att redigeringskrig om en infogning kanske inte är den striden man borde välja. Det finns många artiklar och dina bidrag kommer vara värdefulla. Känn trygghet och glädje i det du kommer bidra genom fortsatt arbete med infogningsartiklarna. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 15 mars 2011 kl. 12.37 (CET)

Elinnea: Du har nog en poäng i att 600 kanske är ett för högt satt delmål. Kanske det borde sänkas till 500. Det är trots allt halva månaden kvar! Verkar som vi valde ett lyckat projekt! :) dnm ^{(d | b)} 15 mars 2011 kl. 12.37 (CET)

Ja, verkligen! Jag sänkte till 500. Men med den här hastigheten så kanske det också är för högt. Vi får se. Det här är de som varit märkta för infogning längst, ända sedan februari 2009: Hanyu pinyin, Laserdome, Likriktarbrygga, Lista över öar i Roslagens skärgård, Minimoto, Nairobi (provins), Optisk upplösning, Pocketbike, Retroaktivitetsförbudet, Signifikansnivå, Skeppsmätning, Sturm-Liouvilles problem, Werner och Werner, Zoroastrisk mytologi. Ju fler som kollar igenom, desto bättre! / Elinnea 15 mars 2011 kl. 16.57 (CET)

I flera av dessa artiklar har mallarna bara tagits bort, utan infogning och utan kommentar. Inte på diskussionssidan och inte ens i sammanfattningsfältet! Så bör man absolut inte göra, tar man bort en mall som någon annan användare lagt in, så måste man tala om varför man gör det någonstans. Det skulle ju gå på en dag att åtgärda Kategori:Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar om man bara tar bort mallar utan att göra nåt. / Elinnea 18 mars 2011 kl. 11.15 (CET)

Flera av mallarna är inlagda utan minsta kommentar på diskussionssidan och har legat där i flera år utan att något hänt. Jag har alltid förstått det som en lika viktig praxis att förklara varför ett önskemål läggs in som varför det tas bort. Saknas den typen av markeringar ser jag det inte som nödvändigt att närmare precisera sina bevekelsegrunder om åtgärden avslås. Fernbom2 18 mars 2011 kl. 11.19 (CET)

Så om nån har gjort ett fel så ska man göra ett till? "De har inte motiverat, så då behöver inte jag heller göra det". Men du skriver ju inte ens ATT åtgärden avslås, det är ju helt tomt i sammanfattningsfältet! Hur ska den som tittar på historiken se vad som gjorts och när det gjorts? / Elinnea 18 mars 2011 kl. 11.26 (CET)

Jag håller med om att det är ett problem att bara ta bort kvalitetsmallar. De ligger ju där av en anledning. I många fall kan säkert en motivering inte vara särskilt komplicerad utan ryms inom ramen för vad mallen säger. Å andra sidan: ligger en sådan mall i flera år utan motivering är det hög tid att göra något åt det. Förslagsvis läser man då igenom artikeln och försöker bilda sig en uppfattning om problemet samt skriver själv en motivering. Finns användaren kvar kan man ju påpeka problemet lite stillsamt för denne. Läggs nya mallar in utan motivering kan man göra samma sak, alltså påminna om vad som gäller. Med andra ord har såväl Fernbom som Elinnea en poäng men jag tycker att omotiverade mallar många gånger är ett problem. Att ta bort dem är dock inte lösningen. Riggwelter 18 mars 2011 kl. 11.33 (CET)

Instämmer med ovanstående, det kan vara ett problem. För några år sedan var vi inte lika bra på att lägga in motiveringar med åtgärdsmallarna så det är kanske inte så konstigt att det finns en del sådana artiklar. Hur som helst bör man alltid motivera en åtgärd som någon annan användare kan komma att fundera över varför den gjorts. Hellre en motivering för mycket än en för lite... /-nothingman- 18 mars 2011 kl. 11.44 (CET)

Själv letar jag aldrig efter motiveringar i artikelhistoriken. Det är förmodligen anledning till att jag inte ser dem som så viktiga. I alla fall när det varit delade uppfattningar på diskussionssidan har jag kommenterat saken där. Det ser jag generellt som det bästa. Men jag skall försöka tänka på dessa påpekanden! Fernbom2 19 mars 2011 kl. 13.58 (CET)

Jag har nu skapat en tabell: Wikipedia:Projekt infogningar#Infogningar efter ämnesområden, där man kan se hur många artiklar det finns inom olika ämnesområden och se om de ökar eller minskar. Är du intresserad och kunnig i kemi, medicin eller kanske historia? Då kan du välja dessa ämnesområden och se till att det inte finns några infogningar inom dessa. Det kan vara betydligt lättare att bedöma om en artikel bör infogas eller ej, om det är ett ämne som man är intresserad av. Hjälp gärna till! / Elinnea 20 mars 2011 kl. 13.30 (CET)

Google experimenterar med personliga blockeringar

Det här kan vara intressant att läsa för Wikipedianer, om Google som experimenterar med möjligheter att man skall kunna blockera speciella sidor från att komma upp i sökningarna, och då som det verkar, kanske med Wikipedia i åtanke. Tanzania 20 mars 2011 kl. 18.42 (CET)

Någon som vill träffa Moka?

Hej,

(Det här hade jag tänkt annonsera tidigare, men det föll mellan cellerna i min hjärna... Beklagar.)

På fredag kommer Moka Pantages, som jobbar på Wikimedia Foundations kommunikationsavdelning, till Stockholm för att hålla en föreläsning (och ha semester). Hon undrar därför om det finns några wikipedianer som vill träffa henne efter jobbet, någonstans i Stockholm. Det är kort varsel, men Moka är en så trevlig bekantskap och så skicklig på att hantera pressfrågor att jag tänkte att det kan vara värt att lägga in en blänkare om det ändå. Svara här eller till mig.//Hannibal 15 mars 2011 kl. 23.57 (CET)

Jag tar mig gärna tid för det. Var planen en träff imorgon? --Ainali 17 mars 2011 kl. 23.25 (CET)

Kul! Eftersom jag inte kommer delta själv, hör med Haxpett som har bestämt tid med Moka.//Hannibal 17 mars 2011 kl. 23.36 (CET)

Jag har mailat med Moka och planerat in en wikifika på söndag. Hoppas att många kan. /Haxpett 18 mars 2011 kl. 10.09 (CET)

Några träffade Moka.

Trevlig tillställning. Janwikifoto skrev om det på wikinews. /Haxpett 21 mars 2011 kl. 22.24 (CET)

WP-källor i artiklar

Har många gånger stött på andra språkversioner Wikipedia som källor till artiklar. Inta bara som "Denna artikel är översatt från Tyska Wikipedia" utan man har endast lagt in * Källa: Tyska Wikipedia. Hur är det med detta, kan man endast låta källan vara en annan språkversion? Hittar inget om detta på WP:Källor. --Civilspanaren 16 mars 2011 kl. 20.26 (CET)

Detta är en fråga som det varit en hel del diskussion om genom åren, och någon konsensus har nog knappast uppnåtts. Min personliga uppfattning är att det vore märkligt att acceptera rena översättningar av andra språkversioners artiklar rakt av men däremot inte att man hämtar enskilda faktauppgifter från motsvarande artiklar. /FredrikT 16 mars 2011 kl. 20.44 (CET)

PS En tidigare diskussion i ämnet finns här: Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Förbud mot hänvisningar till Wikimedia-projekt. /FredrikT 16 mars 2011 kl. 20.46 (CET)

Och då bör man minnas att Wikipedia som källa i trovärdighet motsvarar en blogg (i båda fallen utgår jag från att redaktören också använt egen sakkunskap och eget omdöme). Liksom jag sagt tidigare tycker jag att det är bättre att ange källa också om den är dålig, och ofta (men långt ifrån alltid) är det bättre att lägga in informationen också om man inte hittar en god källa. --LPfi 16 mars 2011 kl. 20.54 (CET)

Där delar jag inte FredrikT:s uppfattning. Många av våra utmärkta artiklar är i huvudsak baserade på engelskspråkiga eller tyskspråkiga Wikipedia, men har tydliga hänvisningar tid med datum och permlänk. Självklart är det bra om man skriver artikeln från grunden själv, men vi bör även acceptera översättningar från andra språkversioner. (Dock är det tråkigt om man översätter källösa artiklar från andra språkversioner). Tanzania 16 mars 2011 kl. 21.03 (CET)

Att ange att man har översatt från engelsk-, tysk- eller danskspråkiga är, i mina ögon, inte en källa. Det är att ange varifrån materialet kommer, vilket krävs enligt licensen. Källan, eller källorna, är de som är angivna i artikeln som översätts. Inte artikeln man översätter. Att ange Wikipedia som källa är i mina ögon ungefär som att skriva <ref>Min kompis sade det.</ref>: visst, vi har talat om varifrån vi har hämtat informationen, vilket förstås är bra för genomskinligheten, men det är inte en fungerande källa. /Julle 16 mars 2011 kl. 21.11 (CET)

På ett sätt håller jag med Julle, på ett annat sätt inte. Jag är tveksam inför hur översättningar från andra språkversioner sköts idag. När vi översätter källhänvisningar utan att kolla alla källor själva tycker jag att vi bryter mot en grundläggande regel: Hänvisa till den källa du har läst, inte till den källa som din källa anger. Att översätta källhänvisningar utan att kolla dem ger läsaren en falsk känsla av trygghet. Man kan argumentera mot detta och säga att en översättning från en annan språkversion är som att översätta en bok, vilken översättare kollar alla källor? Men en avgörande skillnad, anser jag, är att en bok oftast har en (eller flera) författare som kan hållas ansvarig(a) för eventuella felaktigheter, medan en wp-artikel oftast har många, anonyma, författare som inte behöver ta något ansvar alls.

Jag menar inte att vi bör sluta översätta, men att vi bör vara noggrannare, och ärligare, med hanteringen av källorna. Om vi har översatt en artikel från en annan språkversion så bör vi ange den (permanenta) version vi angett som källa. I den mån vi kan bör vi dessutom kolla källorna den artikeln anger och lägga in dem, om vi inte får tag på källorna bör vi komplettera med andra. Källor vi inte kan kontrollera eller ersätta med andra källor skulle till exempel kunna listas på diskussionssidan med en uppmaning att leta upp, kontrollera och lägga in dem i artikeln.

För att knyta ihop detta med diskussionen ovan: Visst kan vi använda wikipedia som källa om vi är tydliga med det och inte försöker få det att framstå som om artikeln är bättre källbelagd än den är. En artikel som är översatt från en annan språkversion (utan att översättaren har kollat källorna) eller som använder en annan språkversion (eller för den delen svwp) som källa bör, enligt mig, alltid vara märkt med någon slags källmall, för att markera att källäget är osäkert och att bättre källor bör läggas in om de finns att tillgå. Jag har förstått att detta inte är konsensusuppfattningen så jag har inte följt min övertygelse och mallat alla våra översatta artiklar... men jag tror att frågan behöver debatteras. --Niklas R^Dis-ku-_tera 16 mars 2011 kl. 21.48 (CET)

Jag delar FredrikT:s uppfattning. Jag har stött på väldigt många artiklar som helt, eller till stor del har lånats från en annan Wikipedia-version, antingen helt utan källor, eller med källor i form av döda länkar (som översättarna uppenbarligen inte brytt sig om att kolla). Tydligen resonerar man "står det på Wikipedia så är det sant". I värsta fall har käll-Wikipedian lånat från en annan Wikipedia i samma goda tro. Som har lånat från... osv. Jag har sett vandringsuppgifter om både brunråttor som skulle vara fridlysta på Island och abborrar med giftkörtlar i fenstålarna. Det påminner litet om hur vandringssägner sprids, och kan enligt min uppfattning orsaka Wikipedia stor skada. Inte bara svenska Wikipedia, utan alla Wikipedior som lånar på samma okritiska sätt. / Law_D 16 mars 2011 kl. 22.14 (CET)

Jag skulle själv inte ange Wikipedia som källa, däremot har jag kopierat artiklar ur Nordisk familjebok och angett denna som källa. Och det är egentligen lika tokigt, för mycket därifrån är förstås kopierat från andra uppslagsverk, som tyska Meyers Konversationslexikon, dock utan att detta anges. Ibland hänvisar vi till en artikel i Dagens Nyheter som källa, men vi vet inte om DN har tagit uppgiften från AFP som tagit den ur franska Wikipedia. Begreppet källa handlar sällan om uppgifternas ursprung, utan mer om vilken riktning de kom ifrån. Ju längre uppströms (i riktning mot ursprunget) man kan spåra en uppgift, desto bättre. --LA2 16 mars 2011 kl. 22.52 (CET)

En Wikipedia-artikel kan aldrig vara källa till påståenden i en annan Wikipedia-artikel. Där tycker jag att vi måste vara stenhårda för att hålla någon trovärdighet, det gäller att vara källkritisk när man skriver på Wikipedia! Att använda en annan Wikipedia-artikel som grund för en översättning har jag ingenting emot men då måste i min mening källhänvisningar från den artikel tas med. Givetvis bör även källorna kontrolleras. Att översätta en artikel som saknar källor och ange att artikeln är en översättning med permanent länk till artikelversionen blir i min värld mycket konstigt, men det förekommer förvånansvärt ofta. /-nothingman- 16 mars 2011 kl. 23.16 (CET)

En översatt artikel kan ju i stort sett bara ha orginalartikeln som källa, då det faktiskt är den som översättaren har läst. Det må vara en riktigt dålig källa, men en källa som klart och tydligt är dålig är inte speciellt svår att ersätta med en bättre källa. Värre är det med rakt översatta fotnoter till exempel som kan se förädiskt trovärdiga ut, men att byta ut fotnoten till en källa som man faktisk har läst blir lätt en övning på sandlådenivå. Samt att man ibland inte vet om man skall skratta eller gråta när man faktisk har kollat upp en del översatta fotnoter, som när The Modern American Poetry Site anges som källa till antalet sovjetiska krigsfångar som föll i tyska händer under operation Barbarossa. Magnus242 16 mars 2011 kl. 23.46 (CET)

Jag håller med nothingman om att det ser illa ut att ange Wikipedia som källa. Hur många sådana artiklar har vi idag? Men jag är också tveksam till de religiösa övertonerna när man säger "kan aldrig" eller "måste vara källkritisk" med darr på rösten (ok, min fantasi drar iväg med mig, men det är lätt att se parodin framför sig). Det är lätt att sådana fraser blir högtravande men innehållslösa, och så tar användare dem till ursäkt för att plåga andra användare, i stället för att förbättra den praktiska nyttan av uppslagsverket. Det händer ofta att folk gör tekniskt korrekta hänvisningar, men feltolkar eller övertolkar det som står i källan. Kanske är det så vandringssägner om brunråttor växer fram. Sådant kan slinka förbi kontrollerna, eftersom alltför få följer källhänvisningarna och kontrollerar vad som verkligen står i källan. Det är så mycket enklare att bara kontrollera om hänvisningen är tekniskt korrekt formulerad. --LA2 16 mars 2011 kl. 23.59 (CET)

Har man använt en wikipedia-artikel på ett annat språk som källa ska man naturligtvis ange det. Vad man själv eller andra sedan anser om den källans trovärdighet är en annan sak. Jag anser att wikipedia i allmänhet är en god källa, ofta långt bättre än de bloggar eller entusiastsiter som en del vill jämföra den med. Det beror på att felaktigheter och orimligheter snabbt blir raderade av andra redigerare till skillnad mot andra sidor som inte är redigerbara för alla där felaktiga påstående kan stå oemotsagda i evinnerlighet. /Kemikungen 17 mars 2011 kl. 07.02 (CET)

Jag skulle vilja tillägga att jag tycker att en blogg har potential att vara en bättre källa än Wikipedia. En blogg kan ha en tydlig avsändare, det kan inte Wikipedia. En blogg kan drivas av en expert inom sitt område, medan vi agerar pseudonymt eller anonymt och lånar vår auktoritet från våra källor även i de fall då vi behärskar det vi skriver om mycket väl. Därmed inte sagt att en blogg är en bra källa, bara att Wikipedia är ännu sämre: även i de fall där personen har god sakkunskap är det i Wikipedias fall osynligt för läsaren. /Julle 17 mars 2011 kl. 16.58 (CET)

(avindenterar) Att man inte skall ange en annan språkversion som källa, trodde jag det var konsensus om. Däremot skall man ange att artikeln är översatt från den/de artiklarna som är i fråga. Det fina med Wikipedia är också att man inte behöver göra allt själv och inte allt på en gång. I några av mallarna för referenser kan man ange "hämtdatum" resp "läst", fyller man inte i de uppgifterna så kan man som läsare inte räkna med att översättaren/författaren har läst referensen i fråga. Det är väl en bra utgångspunkt hur som helst när man skall göra djupare studier, att inte lita på alla uppgifter i en artikel utan att ha kontrollerat med andra källor. --Xauxa 17 mars 2011 kl. 09.03 (CET)

Jag är av motsatt uppfattning när det gäller konsensusfrågan. Jag gör i stort sett aldrig ordagranna översättningar av artiklar från andra språkversioner. Däremot så hämtar jag uppgifter därifrån. Det anger jag med mallar som t.ex. {{enwp}} som är baserad på {{Artikelursprung}}. Gör man en översättning är det {{Översatt}} man ska använda. /Kemikungen 17 mars 2011 kl. 09.42 (CET)

Och jag vidhåller min tidigare uttryckta uppfattning att det är intellektuellt mycket hederligare att angiva den källa man själv läst än att lägga in drösvis med översatta hänvisningar till någon annans källor som man själv aldrig studerat (skulle man själv verkligen ha kollat alla källorna i fråga är det förstås en annan sak, men i så fall begriper jag å andra sidan inte varför man då väljer att översätta någon annans sammanfattning av dessa källor snarare än att själv skriva en helt egen sammanfattning av dem). /FredrikT 17 mars 2011 kl. 09.51 (CET)

Som alltid när det gäller källkritik så missar man lätt en aspekt, nämligen "vad ska man ha informationen till?". Det säger sig förhoppningsvis själv att hjärnkirurger och astronauter inte ska använda Wikipedia som källa i sitt arbete, men att det går bra när de löser korsord på fritiden. I det förra tillfället har Wikipedia än så länge inte informationskontroll som är tillräckligt bra (och kanske aldrig får det heller). För det andra tillfället räcker "Källa: Wikipedia" oftast. Och glöm inte att vi gör "Källa: Wikipedia" hela tiden - genom att göra internlänkar. Vi tycker helt enkelt att andra artiklar som vi länkar till innehåller såpass bra information att det kan vara värt att läsa näraliggande ämnen också. Men det är nästan lika självklart som det jag skrev ovan att vi ska sikta på att göra våra källhänvisningar så bra vi bara kan.

Jag förfäktade en sak på det senaste wikifikat: den här typen av diskussioner är orsaken till att Wikipedia är ett av de mest aktiva och välinformerade ställena i dagens samhälle att diskutera källkritik, upphovsrätt, konflikthantering, användbarhet, och så vidare. Men risken är att det blir ett självändamål att diskutera. Och många av diskussionerna går i cirklar. Själv upptäckte jag för ett tag sedan att jag ägnade nästan all min tid i diskussionsnamnrymden och Wikipedianamnrymden, och har därför försökt att komma tillbaka till det som fick hit mig från början: att skriva artiklar. Det går långsamt, jag har svårt att hålla mig ifrån diskussionerna, och jag har mer respekt för "spara"-knappen i artikelnamnrymden än i någon annan namnrymd, bland annat därför att jag vet att det är så många som "tycker" saker. Men det är också där det är som roligast att samarbeta. Flytet när många lägger sig i samma artikel och verkligen bygger på varandras kunskap är fantastisk. Därför tänkte jag nu ta itu med lite artiklar och försöka att inte skriva mer på Bybrunnen den närmaste veckan.//Hannibal 17 mars 2011 kl. 10.04 (CET)

Väl talat - detta handlar som sagt inte bara om faktaöverföring mellan språkversioner utan även inom den egna versionen. Ett exempel: när jag skrev artikeln om fackföreningsmannen Ernst Blomberg baserade jag den till 98% på en samtida tryckt källa, men jag hittade också genom att söka internt på svwp en kompletterande uppgift i artikeln Centralförbundet för Socialt Arbete om att Blomberg hade varit aktiv häri. Självfallet kompletterade jag artikeln med denna uppgift för att på detta sätt ytterligare utöka kommande läsares kunskaper om Blomberg. Menar ni "internhänvisningspuritaner" att det var felaktigt att på detta sätt göra redan befintlig information på svwp tillgänglig via ytterligare en sökingång? /FredrikT 17 mars 2011 kl. 10.22 (CET)

Jag hade inte gjort som du och jag trodde verkligen att konsensus var att man inte gör så, men jag kanske hade fel. I ditt fall, och jag har varit med om det själv flera gånger, skulle jag ha letat fram en extern källa som styrkt detta och sedan lagt in det i artikeln. Det finns givetvis en gråzon, artikeln Centralförbundet för Socialt Arbete verkar vara väl källbelagd och risken att påståendet är felaktigt får väl anses minimalt. Risken med att plocka information rakt av från en annan Wikipedia-artikel är att man i värsta fall fortsätter sprida information som i själva verket är felaktig och helt utan källa. Även en väl källbelagd artikel kan innehålla informationsbitar som någon lagt till "efter eget huvud". Det är mycket möjligt att detta skiljer sig en del beroende på vilket ämne man redigerar i. Jag redigerar för närvarande nästan enbart i sportartiklar och där är det tyvärr relativt vanligt att artikelförfattare både på svwp och andra wikipedior lägger till information "efter eget huvud". /-nothingman- 17 mars 2011 kl. 10.37 (CET)

En annan parallell diskussion runt översättningar och deras källor från förra året återfinns här, som i sin tur också länkar tillbaks till en ungefär likadan några år tidigare. I anslutning till vad t.ex. Hannibal sade ovan behöver länkar inte leda direkt till kunskapens källa, de använder bara mediets teknik att kunna referera till parallell eller närliggande info (av x trovärdighet). Tydliga referenslänkar gör det enklare att kunna gå uppströms efter klarare vatten, om inte kvalitén känns tillräckligt bra där man redan står.
/WeRon 17 mars 2011 kl. 11.55 (CET)

Det verkar finnas en viss förvirring i den här diskussionen (ingen nämnd och ingen glömd) kring att "ange källa" och "använda som källa". Vi bör använda så goda källor som möjligt men även om vi använder en tvivelaktig källa skall vi väl fortfarande ange att vi har använt den? Det är, som Julle skriver här ovanför någonstans, bra för genomskinligheten. Att alla skall använda trovärdiga källor på allt är nog tyvärr en ouppnåelig utopi om vi vill fortsätta vara Den Fria Encyklopedin Som Alla Kan Redigera. Desto viktigare, anser jag, att försöka skapa en god och öppen källhänvisningskultur.

Tanzania påpekar att många av våra utmärkta artiklar är baserade på enwp eller dewp, det stämmer att wikipedia ofta är en bra källa – men inte alltid. Den ojämna kvaliteten gör det svårt för läsare som inte är insatta i hur systemet fungerar att bedöma hur bra wikipedia är i varje enskilt fall. Kanske bör man lägga in en mening i {{artikelursprung}} och {{översatt}} som lyder något i stil med "Komplettera gärna artikeln med fler källhänvisningar"? Niklas R (diskussion) 17 mars 2011 kl. 14.51 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

@ FredrikT, gällande ditt inlägg den 17 mars 2011 kl. 09.51 (CET): Anledningen till att jag väljer att oftast översätta artiklar snarare än att skriva nya från grunden är att det sparar oerhört mycket tid, och det är ett argument som jag har hört föras fram många många gånger här under åren. Någon annan har ju redan gjort en sållning av vad som är relevant och sammanställt källorna med egna ord, den del av arbetet som jag tror de flesta håller med om är det svåraste och mest tidskrävande med att skriva en text (även om det förstås många gånger är roligt). Eftersom artiklarna på engelskspråkiga Wikipedia har värderats på diskussionssidorna av de olika projekten, som ofta är mycket aktiva med ett flertal ämnesexperter, så är det ofta rätt enkelt att göra en första initial bedömning om de är välskrivna eller ej, redan innan man väljer att börja översätta, även om det är så att man inte är en expert på ett av de artikelämnen som man väljer att översätta.

Att föra med källorna gör dock att andra kan gå direkt till ursprunget för texten och kontrollera om det är en god sammanställning eller inte. Även jag kan göra det när jag känner att det behövs och gör det alltid när det är något som jag betvivlar stämmer. Sedan brukar jag försöka att allt som oftast kontrollera de källor som jag för över för att se att det täcker det som de sägs innefatta och att länkar etc fortfarande fungerar. När jag gjort det uppdaterar jag alltid hämtdatumet, vilket jag aldrig gör i annat fall. Av vad jag sett är det även den etablerade standarden att göra så (alltså att inte uppdatera hämtdatum om man inte kontrollerat det hela). Sedan vill jag gärna imbilla mig att jag oftast översätter artiklar inom ämnen som jag har hyffsat mycket kunskap om. Då har jag ju redan en uppfattning om det jag skriver är helt uppåt väggarna eller inte. Vänligen Jopparn 17 mars 2011 kl. 16.46 (CET)

Att kolla att länkade källor på nätet fungerar är ju en sak (och finns goda sådana - t ex på Google böcker - använder förstås även jag hellre dem än en wp-artikel), men hur gör Du med de källor som endast finns i tryckt form? Går Du till bibliotek och kollar dessa? /FredrikT 17 mars 2011 kl. 17.59 (CET)

Att gå till biblioteket och kolla upp någon detalj har jag gjort åtskilliga gånger och också kunnat föra in nya referenser (går ju sedan väldigt lätt med hjälp av Libris), det viktiga är att man redovisar just vad man gjort, har man läst så markerar man läst ..datum. Beträffande översättningar brukar jag använda de med formen {{enwp}} och liknande. I diskussionerna om källor bör vi kanske också observera att flera av oss använder ordet "källa" med något olika betydelse. --Xauxa 17 mars 2011 kl. 23.27 (CET)

Vad har ordet "källor" för olika betydelser och hur påverkar det diskussionen? Kan vi någonsin veta vad någon använt som källa i betydelsen att de faktiskt har tagit reda på någonting de inte visste förut och vad någon använt som källa endast för att ett påstående skall bli verifierbart? Eller finns den någon annan betydelse jag har missat? --Niklas R^Dis-ku-_tera 18 mars 2011 kl. 13.31 (CET)

Som jag förstår det, är källor till för att göra de fakta som presenteras trovärdigare. Som jag ser det finns idag ofta för stora krav inom Wikipedia på att tekniskt uppfylla källor, men ytterst lite bedömning av vad källan gör för nytta. Översätter man då en bra artikel från engelska eller tyska så tycker jag inte man behöver specialstudera källorna, om det verkar sannolikt att fakta är korrekta. "Himlen är blå" behöver väl ingen källa? Men visst måste man fundera på vad som översätts, kan man misstänka att det finns fel så skall man försöka undersöka vad som är fel. Det blir dock inte bättre av att man bearbetar istället för att översätta, om fakta var felaktiga från början. SvWp skulle vara mycket torftigare utan översättningar! Det känns som att wikipedianer säger "oh så bra artikel" om man anger 8 on-line källor. Att sedan varje on-line källa har mest skvaller-trovärdighet... spelar ingen större roll. Det känns som Wikipedianer inte är medvetna om rundgång, det som sägs på en Wikipedia tas som fakta av någon annan organisation, och citeras sedan som källa av en annan Wikipedia. Har tydligen hänt i Tyskland, att ett felaktigt fakta i DeWp togs upp av Spiegel, och efter att raderats kom tillbaka till Wikipedia. Man måste nog kunna tänka sig att Wikipedia är just en trovärdig källa (i vissa fall!) i framtiden, för att kunna utvecklas. Hur fakta skall kvalitets-säkras och märkas, det är en annan fråga. Det finns reda ett område där Wikipedia _är_ källan. Läs bara om Wiki-träffar, vilka som var där och vad som avhandlades. Det finns icke dokumenterat på annat sätt, inga källor anges (Wikipedia är ju källan där!), men jag är säker på att alla är överens om att de beskrivningar som finns är ganska korrekta! --Janwikifoto 18 mars 2011 kl. 20.12 (CET)

Kom vi fram till något? --Niklas R^Dis-ku-_tera 20 mars 2011 kl. 21.39 (CET)

Mitt svar är nog mest Nej. Det verkar inte som något framkom. Bästa jag sett var nog "vad ska man ha informationen till?", konstaterandet att för mycket duger "Källa: Wikipedia". Men tydligen verkar det som folk accepterar översättningar, även som sådant inte skall anges som källa. --Janwikifoto 21 mars 2011 kl. 13.38 (CET)

Uppsats om Wikipedia i vetenskapliga tidskrifter

(Så här länge höll den ansatsen...)

Nu finns Bodil Almroth och Sofia Tenglins uppsats om Wikipedia i vetenskapliga tidskrifter att läsa i fulltext. Vissa har träffat Sofia som bland annat gick Wikipedia-kursen på Mittuniversitetet. Handledare är Helena Francke, som också forskat litegrand om Wikipedia. Jag har inte hunnit läsa uppsatsen, men de preliminära slutsatserna var intressanta. Säkert finns det en del att rapportera därur framöver.//Hannibal 17 mars 2011 kl. 15.42 (CET)

Det som Almroth och Tenglin har gjort är inte att studera Wikipedia, utan att studera en stor mängd utsagor om Wikipedia i svenska facktidskrifter (133 artiklar i 31 tidskrifter) som riktar sig till bibliotekarier och lärare, för att hitta mönster (diskurser) bland dessa utsagor. De identifierar 7 olika teman som utsagorna kan vara för eller emot och summerar ställningstagandena till tre diskurser eller ståndpunkter: 1) den kunskapsliberala (viktigt att alla får bidra), 2) den kunskapskonservativa (faktakontroll och expertis är viktigast) och 3) den pedagogiska (bra att man får öva sin källkritik).

Men det författarna inte gör är att analysera hur ståndpunkterna har utvecklats över tiden. Därmed skapar de ett sken av att det är samma Wikipedia som Svenska Dagbladet jämförde mot NE 2006 (150K artiklar), som Einar Spetz undersökte gymnasieelevers attityder till 2008 (270K artiklar) och som finns idag 2011 (390K artiklar) när magisteruppsatsen presenteras. Är alla som idag använder Wikipedia också nöjda med den kvalitet och det omfång som rådde 2006? Grundade sig 2006 års entusiastism över Wikipedia på den nivå rådde då? Jag tror inte det. Jag tror tiden och Wikipedias snabba tillväxt är en avgörande faktor för hur man ställer sig till den fria encyklopedin. Detta tycker jag uppsatsen försummar. Därmed tar den ställning för en statisk syn på Wikipedia. Det blir som att jämföra en bekväm hästskjuts med stoppade dynor mot en obekväm, skakig T-Ford och därifrån avfärda biltrafiken som evigt obekväm. Orden tillväxt, framväxt eller ökning hittar man ingenstans i den 87 sidor långa uppsatsen. --LA2 18 mars 2011 kl. 20.31 (CET)

En viktig observation i uppsatsen är att de svenska tidskrifter som oftast skrivit om Wikipedia var:

• Datorn i utbildningen (31 artiklar), riktar sig till lärare,
• InfoBrief (22 artiklar), ett nyhetsbrev för Svensk förening för Informationsspecialister, samt
• Biblioteksbladet (21 artiklar), utges av Svensk Biblioteksförening (tidigare SAB).

Det kan alltså vara intressanta tidskrifter för wikipedianer att hålla ett öga på. --LA2 21 mars 2011 kl. 13.00 (CET)

Sidospår om diskursanalys

Tack för tipset, mycket intressant! Ett sidospår: Även i en annan uppsats mötte jag begreppet "diskursanalys" i samband med Wikipedia och vill påpeka att termen vore värd en mer uttömmande beskrivning i Wikipedia. Här nämns i sammanfattningen "The theory and method used is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory", men både Ernesto Laclau och Chantal Mouffe har korta stubbar till biografier och om deras diskursteori nämns inget alls. – Den andra uppsatsen var A Wikiwiki Wikipedia: amatörernas klotter eller nutidens lättillgängliga och tillförlitliga källa? (mars 2010) av Anna Olsen vid Linköpings universitet. --LA2 17 mars 2011 kl. 16.33 (CET)

Som parentes så skulle jag eventuellt kunna bygga ut Chantal Mouffes teoretiska grejs. En mycket klok kvinna och ypperlig att använda när man gör maktanalys utifrån diskurser. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 mars 2011 kl. 20.54 (CET)

Det som jag hoppas att artiklarna ska kunna svara på är hur de skiljer sig från alternativen: Om man inte hade valt diskursanalys som metod, vilka alternativ hade då stått till buds? Och om man inom diskursanalys inte valt Laclaus och Mouffes teori, vilka andra teorier hade då stått till buds? Om det sedan går att hitta någon statistik över hur många magisteruppsatser som använder vilken metod, så vore det grädden på tårtan. --LA2 18 mars 2011 kl. 21.25 (CET)

Då kanske man borde utveckla detta under artikeln diskursanalys istället? dnm ^{(d | b)} 18 mars 2011 kl. 21.28 (CET)

Wikipedia:Projekt levande och historiska personer

Hej! Jag undrar om någon är intresserad av ett wikiprojekt för arbete om att skapa information om namnkunniga personer, både levande och historiska oavsett ursprung, nationalitet, yrke eller merit? Vi skulle kunna skapa undersidor, exempelvis Wikipedia:Projekt levande och historiska personer/Kompositörer, för att locka mer deltagare. De små projekt över namnkunniga personer som finns verkar dö ut snabbt varför ett stort projekt behövs som omfattar alla levande och historiska personer. Kritik, medhåll? --Albanau 19 mars 2011 kl. 17.54 (CET)

Jag ser inte behovet av ett projekt. Det tillkommer många biografier som det nu är! Fernbom2 19 mars 2011 kl. 20.22 (CET)

Ja, men tänkte mest om att förstärka samarbetet, men det är förmodligen bäst att inrikta sig på små projekt eftersom så stora projekt är ganska meningslösa då många bidrar till innehållet hursomhelst. Men jag tycker ensidiga projekt som Wikipedia:Projekt USA:s presidenter borde inte tillåtas. Ett projekt som Wikipedia:Projekt kompositörer är dock en annan femma. --Albanau 19 mars 2011 kl. 20.35 (CET)

Varför inte bara Wikipedia:Projekt personer, eller Wikipedia:Projekt biografier i så fall? Förstår inte varför tillägget "levande och historiska" skulle behövas? Varför skulle inte Wikipedia:Projekt USA:s presidenter tillåtas, det är väl jättebra om folk skapar bra artiklar om dem? / Elinnea 19 mars 2011 kl. 20.53 (CET)

En sådan miniprojekt skulle kunna skapas som en undersida till Wikipedia:Projekt USA, men jag vet inte hur ni har tänkt. Det är som att skapa Wikipedia:Projekt albanska personer då Wikipedia:Projekt Albanien redan finns, enligt mitt tycke. --Albanau 19 mars 2011 kl. 20.58 (CET)

Jag kan se flera fördelar med projekt, men inte riktigt vad det här projektet skulle vara till för. En fördel med ett projekt är att kunna beta av ett viktigt område och se till att det åtminstone är någorlunda täckt - som USA:s presidenter (som visserligen alla redan har artiklar, även om de givetvis gärna kan utökas). Det skulle givetvis kunna vara ett större projekt som alla biografier i Nationalencyklopedin eller i Nordisk familjebok. Det andra är att inte främst fokusera på att skapa artiklarna utan att belysa vilka de viktigaste saknade artiklarna är - jag tror dock att utan avgränsning kommer det nog att bli svårt att hitta enighet, och det går åt mer tid att argumentera om vilka som är viktigast - musikvetare som försvarar kompositörer och cineaster som försvarar skådespelare - än vad det skulle gå åt att faktiskt skapa artiklarna. Men visst kunde det vara värdefullt att belysa listor som exempelvis Lista över Spaniens regeringschefer och andra liknande, som kan visar på viktigare biografier som saknas. Jag är dock osäker på hur många fler artiklar det skulle leda till.--FBQ 19 mars 2011 kl. 23.33 (CET)

Jag tycker inte att vi bör skapa undersidor med / utan varje dotterprojekt är ett eget projekt, alltså Wikipedia:Projekt fåglar är ett dotterprojekt till Wikipedia:Projekt djur som är ett dotterprojekt till Wikipedia:Projekt biologi./ Elinnea 20 mars 2011 kl. 00.56 (CET)

Jag är emot snäva projekt som skulle kunna bli infogad i andra projekt som anses ha varaktighet. Projekt som Wikipedia:Projekt USA:s presidenter borde införlivas i Wikipedia:Projekt USA:s politik. --Albanau 20 mars 2011 kl. 15.43 (CET)

Jag är av helt motsatt åsikt. Projekten bör likna verklighetens projekt, d.v.s. ha klart formulerade mål, inklusive vilka artiklar som ingår och deadline. Annars kommer vi ha tusentals döda eller halvlevande projekt som bara äter energi ("jag borde hålla på med projekt X, Y, Z, Q, P, R, S och T just nu - äsch, jag sätter igång ett projekt till istället") och gör arbetet med att locka användare svårare ("oj, fanns det redan ett projekt om X, fast det hette X i Y... jaja, då har vi två projekt nu"). Det Albanau beskriver som Projekt skulle jag snarast kalla Portaler eller Önskelistor. Därför hoppas jag att fler sätter upp sina projekt så att det faktiskt går att slutföra dem - och veta om projektet gick bra eller inte.//Hannibal 20 mars 2011 kl. 18.20 (CET)

Eventuellt borde man ordna Getting Things Done (GTD)-kurser för wikipedianer. Men risken är att många då skulle resa sig ur wiki-surfsoffan och gå ut i verkligheten och få viktiga saker gjorda. --LA2 20 mars 2011 kl. 21.37 (CET)

Hahaha!--Niklas R^Dis-ku-_tera 20 mars 2011 kl. 23.08 (CET)

Wikimedia Foundation:s kamouflerade reklamlänkar

Jag har hört att Wikimedia Foundation tecknat avtal med företag och gett dem tillåtelse att lägga sina länkar på artiklar som en del av externa länkar för att Wikimedia Foundation ska i gengäld få ekonomiskt stöd. Är detta sant? --Albanau 19 mars 2011 kl. 20.17 (CET)

Har du hört något om hur Wikimedia Foundation tänker hindra icke invigda användare från att ta bort olämpliga länkar?Sjö 19 mars 2011 kl. 20.23 (CET)

Källa behövs. Jag har inte hört talas om det här och ställer mig i själva verket mycket tveksam till att de som jobbar med sådana avtal skulle genomföra det utan att först göra en mycket grundlig koll av konsensus. Tänk på att Enciclopedia libre skapades på grund av sådana här rykten.//Hannibal 19 mars 2011 kl. 21.59 (CET)

Jag är lite road av tanken på hur de skulle lyckas med att få länkarna att stå kvar. Koda in dem i artiklarna så att vi som redigerar inte kan ta bort dem? Det är ju inte WMF som sitter och rensar. /Julle 20 mars 2011 kl. 03.07 (CET)

Det var ju kamouflerade länkar! De syns inte (varken på sidan eller i wikikoden), och då vi inte upptäcker dem får de vara kvar. ;-) LPfi 20 mars 2011 kl. 22.41 (CET)

Jag har hört att du snackar konspiratoriskt strunt och använder Bybrunnen för att sprida rykten. /Grillo 20 mars 2011 kl. 20.43 (CET)

Jag hörde detta från andra och ville bara höra sanningen. Förfara inte med falska anklagelser. --Albanau 20 mars 2011 kl. 22.33 (CET)

Jag tror Grillo försökte illustrera hur lätt det är att insinuera något genom att inleda en mening med "Jag har hört att..." --Niklas R^Dis-ku-_tera 20 mars 2011 kl. 23.07 (CET)

Parametrar för att bedöma en artikels kvalitet

Jag sitter och funderar på vilka parametrar man borde använda i mallar i stil med Mall:Datorspel kvalitet (se Diskussion:Resistance: Fall of Man för hur det ser ut) som bedömer artiklars kvalitet utifrån vissa kriterier, vilket är tänkt att snabbt ge en uppfattning om vad som är okej, vad som behöver åtgärdas et cetera. Om man mer allmänt tänker sig artiklar som inte på samma sätt kan tänkas vara skrivna med samma rubriker et cetera, vad borde man kika på? Innehåll, språk, wikifiering, bilder, källor, kategorier? Någonting mer? Någonting man borde stryka? /Julle 20 mars 2011 kl. 03.15 (CET)

Wikiprojekt som bevakar kvalitetsbedömer artiklar inom sitt område är mycket ovanligt på svenska Wikipedia. Ska man göra en seriös ansträngning av det slaget, bör man nog följa samma mönster och kvalitetsklasser som wikiprojekten på engelska Wikipedia. Annars sitter man bara och återuppfinner hjulet. --LA2 20 mars 2011 kl. 21.34 (CET)

Jo, jag har tittat på en:Wikipedia:Version 1.0 Editorial Team/Assessment#Quality scale, förstås, men jag tycker inte att den ger en överblick över enskilda parametrar i sortering. I och för sig kan man kombinera med en femgradig helhetsskala som på ett ungefär motsvarar vad de har gjort, och kapa indelningen där rätt mycket därifrån. /Julle 21 mars 2011 kl. 06.02 (CET)

Jag tror att det bästa du kan göra är att gå med i en:Wikipedia:WikiProject Video games och lära dig och kopiera så mycket du kan därifrån, för att utveckla Wikipedia:Projekt datorspel som "den svenska grenen" av det engelska projektet. Då kan du bygga på deras erfarenhet i stället för att göra om alla dyrköpta nybörjarmisstag. Du kan direkt jämföra om en svensk artikel är lika bra som sin engelska motsvarighet och om bedömningarna stämmer. Tänk på att deras erfarenhet också bygger på en massa sneglande på andra engelska projekt. Om de har gjort några riktiga misstag, kan du införa något bättre i svenska Wikipedia, men då har du ju en solid grund för beslutet. --LA2 21 mars 2011 kl. 19.58 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt - 10 dagar kvar!

Nu finns det
301 artiklar
kvar att infoga, slå ihop eller dela

Nu är det 10 dagar kvar tills månaden är slut och vi skall summera månadens kvalitetsprojekt. 597 stycken artiklar återstår i skrivande stund. Vi behöver i snitt åtgärda 10 artiklar per dag för att nå målet om färre än 500 artiklar. Hittills har projektet rullat på starkt och ni har gjort ett grymt bra jobb med att åtgärda kategorins medlemmar! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 21 mars 2011 kl. 20.06 (CET)

Tipsa gärna om en artikel

Om en vecka kommer en tävling som vill försöka uppmuntra till att förbättra artiklar om samtidshistoria på Wikipedia, det finns flera sådana som är ganska korta stubbar eller som på andra sätt behöver förbättras. Till tävlingen tyckte jag det kunde vara bra att få in lite tips på artiklar som anses lite extra viktiga att förbättra, så fundera gärna lite och skriv upp de artiklar ni tycker skulle behöva lite uppmärksamhet på tävlingssidan eller på tävlingens diskussionssida. Man kan också tipsa om artiklar man tycker borde skapas såklart. Mvh Höstblomma 21 mars 2011 kl. 20.30 (CET)

Jobba?

En liten blänkare om att Wikimedia Sverige har fått projektbidrag från Internetfonden för att göra strukturellt arbete till Wikipedias fördel. Vill du vara den som får betalt för att driva arbetet? --Ainali 8 mars 2011 kl. 21.38 (CET)

Jag har sagt det tidigare, men jag tycker att WMSE borde överväga att faktiskt anställa själva istället för att kräva att den man lejer har F-skattesedel. Så krångligt är det inte att anställa folk, klarar andra ideella organisationer av det så skall väl WMSE kunna det... (Denna problematik nämns inte i 2.10 i projektplanen. Dumt!) Plrk 8 mars 2011 kl. 23.27 (CET)

Fantastiskt! Det är så roligt att Wikimedia Sverige kan göra sådant: konkret exempel på hur föreningen kan hjälpa till att göra Wikipedia bättre. Jag är för övrigt intresserad av att åta mig uppdraget -- har F-skattesedel och möjlighet att omedelbart börja arbeta. Det skulle vara hemskt kul att ha möjlighet att kunna bidra till Wikipedia på heltid. Mail är skickat. /Julle 9 mars 2011 kl. 02.48 (CET)

Julle var hjälpsam och drivande på vår Wikipediakurs, så jag lägger gärna ett gott ord för honom. Mange01 9 mars 2011 kl. 09.29 (CET)

Det är nu med glädje jag kan presentera att det blir Julle som kommer att jobba med det här. Arbetet är redan i full gång! --Ainali 22 mars 2011 kl. 22.49 (CET)

Kategori:Arab?

Svenska Wikipedia har ingen bra övergripande kategori om arabiska ämnen. Engelska Eikipedia har motsvarigheten en:category:Arab, men det låter ju lite som en nödlösning för att man inte kommit på ett bättre namn. Å andra sidan har de även en:category:Arab World och jag måste säga att jag inte riktigt hajar vad som är skillnaden mellan dem, sett utifrån hur de används (särskilt som "arab" är underkategori till "arab world" och inte tvärtom). Det vettigaste känns i alla fall som att skapa kategori:Arabvärlden här, och ha den som överkategori till arab-relaterade artiklar men jag vill ändå kolla här först om någon tycker annorlunda. Kanske är "Arabvärlden" för geografiskt betonat? -Laxskinn 20 mars 2011 kl. 22.52 (CET)

Jo, det finns en kategoristruktur och toppkategorin heter Kategori:Arabisk kultur. Det är nämligen språket och kulturen som sammanbinder arabvärlden. --LA2 20 mars 2011 kl. 23.49 (CET)

Men vissa ämnen, till exempel protesterna i Arabvärlden, känns lite fel att kategorisera som arabisk kultur. Även om det är kulturen som binder samman dem så tycker jag det känns lite konstigt att lägga allt arabrelaterat under rubriken kultur. -Laxskinn 21 mars 2011 kl. 10.36 (CET)

Protesterna är inte begränsade till arabvärlden, utan omfattar även Iran, så det blir tokigt oavsett hur man formulerar det. Det kanske helt enkelt är 2011 års demokratiprotester, utan avseende på geografi eller kultur. --LA2 21 mars 2011 kl. 12.15 (CET)

Visst ligger det något i det LA2 anför, men samtidigt förstår jag behovet. Vsr djärv! Fernbom2 21 mars 2011 kl. 17.39 (CET)

Jag håller till viss del med om att "arabisk kultur" inte täcker hela arabvärlden. Varför inte införa just Kategori:Arabvärlden, där Kategori:Arabisk kultur och även bland annat en kategori med de länder som ingår i arabvärlden? /jssfrk (d|b) 21 mars 2011 kl. 18.41 (CET)

Begreppet ”arabvärlden” kan kanske av många uppfattas att vara en alltför snävt begreppp, eftersom man rent geografiskt brukar dela in arabvärlden i Mashreq och Maghreb. Arabisk kultur och arabisk språket finns ju även utanför dess geografiska gränser. Å andra sidan behövs ju allt som kan hänvisas till araberna inefattas i en övergripande arabvärld. Wvs 21 mars 2011 kl. 18.50 (CET)

Ytterligare en dimension är den historiska. Den moriska tiden i Spanien är (väl?) ett exempel på arabisk kultur som influerade arkitektur och gitarrmusik, men få skulle vilja räkna Spanien till arabvärlden. Europa har en tydlig geografisk avgränsning över tiden, medan arabvärlden flyter omkring. --LA2 21 mars 2011 kl. 19.48 (CET)

Skulle man kunna tänka sig att döpa den till bara "kategori:Araber" i så fall? -Laxskinn 21 mars 2011 kl. 23.56 (CET)

Det finns en Kategori:Araber som handlar om folkslaget araber, som utgör majoritetsbefolkningen i Arabförbundets länder. Frågan är väl snarast vad du behöver den nya kategorin till? Tidigare funderingar av det här slaget har lett till just de kategorier vi har idag. --LA2 22 mars 2011 kl. 00.05 (CET)

Oj, missade att den fanns. Nåja, det jag vill ha är helt enkelt en övergripande kategori där arabisk kultur, arabiska länder, protesterna i arabvärlden och allt annat arabrelaterat kan ligga. Om det exempelvis skulle dyka upp en artikel om arabrelaterade mord eller något annat negativt, så känns det kanske inte så bra att kategorisera den som arabisk kultur. I nuläget verkar det dessutom finnas många artiklar och kategorier om arabiska ämnen som inte har någon gemensam överkategori. -Laxskinn 22 mars 2011 kl. 11.07 (CET)

Hopslagning

Borde inte Rios do Minho och Minho (vinregion) slås ihop till en artikel? DG 21 mars 2011 kl. 22.44 (CET)

Åtgärdat. --Xauxa 22 mars 2011 kl. 08.36 (CET)

Rättegång om Commons' bilder (URAA:s vara eller inte vara)

Högsta domstolen i USA kommer, om jag förstått det rätt, att behandla URAA (en ändring i upphovsrättslagstiftningen i USA, se även beskrivning på Commons), och Wikimedia Foundation kommer att ge ett utlåtande och vill gärna ha synpunkter. Utslaget kommer att vara avgörande för de flesta europeiska bilder från 1923 framåt och är alltså viktigt också för oss.

En diskussion om hur URAA inverkar finns på Faktafrågor/Arkiv 2011 (Copyright porträtt?). Ärendet som nu är aktuellt diskuteras åtminstone på Commons talk:Licensing (Some big news regarding the URAA).

--LPfi 22 mars 2011 kl. 19.38 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Berg

Var med och förbättra artiklarna om berg. Denna vecka finns en bok som pris! --Ainali 22 mars 2011 kl. 19.06 (CET)

Bubblare

Johan Gunnarsson från Lund har utvecklat en sida som listar de Wikipedia-artiklar som ökar mest i popularitet. Så här ser det ut för svenska Wikipedia. --LA2 22 mars 2011 kl. 21.16 (CET)

Landformer i Egypten/Egyptens landformer

För att få bättre strukturer i geografikategoriträden tänkte jag införa nivån landformer i enlighet med flera andra språkversioner. Jag ser då några sådana redan skapats, se Kategori:Landformer efter land, enligt formen Xs landform. Jag undrar dock om de inte borde benämnas landformer i X?

Efter att ha sovit på saken så har jag kommit fram till att landformer i X är den korrekta benämningen (landformerna finns där obeorende av om Sverige som stat finns eller ej).Yger 16 mars 2011 kl. 06.57 (CET)

Riktigt. Två frågor: Är begreppet landformer tillräckligt tydligt för att veta vad som ska finnas i kategorin? Behövs kategorin verkligen under geografi, eller blir det ett onödigt mellanled? Jag noterar att tyska Wikipedia inte har kategorin. Palmerston 16 mars 2011 kl. 07.22 (CET)

Landformer i X låter bra. --NERIUM 16 mars 2011 kl. 09.22 (CET)

@Palmerston. För uppdelning har jag lutat mig mycket åt indelningen på en:wp. Jag har sett en hel del problem med kategorinivån geografi. Den innehåller många helt olika typer av objekt, Landformer, formella och informella administrativa indelningar, geologi, metereologi, orter, naturkatastrofer, fornminnen etc. Med över 15 kategorier inom gruppen landformer började kategorin geografi bli oöverskådlig och dålig som söknivå. Jag tycker också en kategori som Sveriges geografi har flera problem i sig, främst att den är lite "flummig", vilket åtgärdas genom konkretare underkategorier. Men jag har också ett önskemål skapa någon motsvarande kategori på Landskapsnivå och då tycker jag kategorin Landformer i Blekinge passar mycket bättre in än en hypotetisk Blekinges geografi. Landformer i Blekinge är en naturlig parallell till Orter i Blekinge län, indelningar i Blekinge län etc. Yger 16 mars 2011 kl. 10.29 (CET)

Jag undrar om möjligenLandform övertolkar ordet (kanske med en viss sammanblandning med engelskans "formation"). Den diskussion som görs av landformer i NE handlar såvitt jag kan se inte direkt om t. ex. "åsar, dalar, halvöar, raviner, bukter", för att citera fyra av de fem exemplen från vår artikel. ("Sandbankar" stämmer däremot utmärkt; några av de andra, som "raviner" och "åsar" möjligen, i den mån formationerna har hjälpligt enhetlig uppkomst.) "Jordarter" skulle däremot kunna ingå. NE nämner bland annat följande landformer på "vår" baltiska sköld: "Slätter med restberg... peneplan, sprickdalslandskap, bergkullterräng och bergkullslätter." NE gör en grovindelning i "berggrundens former" och "det lösa jordtäckets former". Sådant som öar och halvöar (som i mycket beror på den tillfälliga vattennivån) verkar inte att höra dit.

Nu är jag inte geolog, och kan ha fel. Har jag fattat det rätt, så borde Landform skrivas om rejält, och en del underkategorier till Kategori:Landformer tas bort. Jörgen B 23 mars 2011 kl. 14.19 (CET)

Jag har också blivit mer tveksam hur etablerat ordet är och dess rätta betydelse, och har därför bara infört det begränsat.Yger 23 mars 2011 kl. 14.26 (CET)

Kategori: efter världsdel/efter stat

Finns det någon praxis angående om kategorier där saker sorteras efter land ska ligga i en gemensam kategori ("*Namn* efter stat") eller ska de sorteras i världsdelskategorier ("*Namn* i Europa" etc) som i sin tur ligger i "*Namn* efter världsdel"? Personligen tycker jag att det blir onödigt med världsdelarna. Så himla många länder finns det inte. ENWP verkar inte heller använda denna typ av sortering. Oceanien-kategorin skulle ju dessutom antagligen bli ganska tom eftersom i stort sett allt i den kommer handla om Australien och möjligen Nya Zeeland. -Laxskinn 15 mars 2011 kl. 23.58 (CET)

Indelning per världsdel är mycket vanligt på sv:wp, vilket inte ger mervärde, utan bara skapar behov av onödiga sidbläddringar. Så en successiv avveckling skulle åtminstone jag välkomna.Yger 16 mars 2011 kl. 07.00 (CET)

Föredrar Namn efter stat. Namn efter världsdel är ofta ett onödigt mellanled och saknar iwlänkar. --NERIUM 16 mars 2011 kl. 09.24 (CET)

Dubbelkategorisering ger ett mervärde, det är min bestämda uppfattning (alltså såväl "efter land" som "efter världsdel"). Att det saknar interwiki är endast delvis sant. Fernbom2 16 mars 2011 kl. 09.27 (CET)

Jag tror det kan vara sant. Ibland är jag till exempel intresserad av om det finns några artiklar om ett fenomen, sådant som det förekommer i Sydamerika. Redan om det finns några tiotal landkategorier så är det jobbigt: det räcker inte att kasta en blick på kategorin, utan jag måste medvetet gå igenom listorna för att fånga upp eventuella sydamerikanska länder. --LPfi 16 mars 2011 kl. 10.08 (CET)

Min erfarenhet är nog att enwp rätt ofta sorterar efter bland annat världsdel, se t. ex. en:Category:Geography by continent med underkategorier. en:Category:Categories by continent har 243 underkategorier. Därför känner jag mig litet osäker på vilka exempel Laxskinn tänker på.

En annan viktig sak: Kategoristrukturen på enwp är inte ett träd, och eftersträvar inte att vara ett träd. (För att vara matematiskt precis: Ett träd är en sammanhängande oriktad graf utan cykler; kategoristrukturen strävar efter att vara utan riktade cykler, alltså att A är underkategori till B som är underkategori till C o. s. v., ända till något X som är en underkategori till A. Däremot finns det helt avsiktligt massor av oriktade cykler.) Man bör kunna söka sig nedåt längs flera vägar i kategoristrukturen, och nå samma mål. Jörgen B 23 mars 2011 kl. 14.36 (CET)

Felaktigt dömda

Vi har flera artiklar om advokater som enkelt kan utökas med hjälp av JK-rapporten Felaktigt dömda av Hans-Gunnar Axberger. Vi har korta artiklar om Björn Hurtig och Peter Haglund som hade flera av fallen som granskades i rapporten, där dömda blev frikända efter resning i barnvåldtäktsmål. Även artikeln om Kerstin Koorti kan enkelt utökas. Har någon rapporten så läs gärna och referera fallen i respektive artikeln! /90.130.226.91 17 mars 2011 kl. 21.51 (CET)

Bra att du tar upp detta! Den debatt som har förts i ämnet torde förtjäna en egen artikel. Jag har skrivit lite om saken här och här.

Accusativen hos Olsson 23 mars 2011 kl. 00.47 (CET)

Svåra kategorier - från wikiträff

Vi diskuterade lite om olika språk-versioner på senaste fika-träffen, och ett problem som kom upp var Kategorier. Det finns en "Nikiforos Diamandouros" beskriven, både på engelska och grekiska. Eftersom jag har tagit en bild på gubben, så undrade jag varför den grekiska bilden inte fanns i Kategorin. Den verkar helt enkelt inte ha hans namn som kategori. Jag försökte ändra, men förstod inte var eller hur man skulle ändra, allt var ju på grekiska. Ok, man kan google-translata, tänkte jag, men då får man inte allt översatt. Inte tillräckligt för att förstå var man skall ändra, utan att skada. Men man ser dock att Kategorin är Category : Pictures for free use. Nu kompliceras det hela av att bilden troligen ligger direkt i grekiska Wikipedia (och inte Commons), "http://el.wikipedia.org/wiki/%CE%91%CF%81%CF%87%CE%B5%CE%AF%CE%BF:Diamantouros.JPG". Problemet är ju inte speciellt viktigt, men om det finns någon som förstår hur det ligger till, och hur man borde ändra, så vore det intressant att veta lösningen! Om du hittar lösning, ange om du förstår grekiska eller inte, för jag förstår inte, och jag undrar hur/om man kan arbeta över språk-gränser. Eller förklara om jag tänker fel om kategorier. --Janwikifoto 21 mars 2011 kl. 09.28 (CET)

Det finns drygt 5000 filer på grekiska Wikipedia. Är det din avsigt att kategorisera dem efter ämne? De kommer i vilket fall inte att hamna i några kategorier på Commons eller kommer vara sökbara där. -- Lavallen 21 mars 2011 kl. 09.50 (CET)

Det bästa är kanske att flytta bilden till Commons, och kategorisera den där. Ḇọⅳⅰḙ 21 mars 2011 kl. 10.07 (CET)

Jag tänkte mest att när jag ser något som är konstigt, så kan man manuellt ändra. Men jag inser att jag säkert inte kan lägga in t.ex. ett galleri i en grekisk artikel, utan att ställa till det, på grund av språksvårigheter. I just fallet med den bilden så undrar jag mest om det är jag som inte förstår hur man skall göra, eller om grekiska Wp gjort något enligt annan standard än den Sv Wp har, samt om man skall bry sig, eller om man skall glömma. Jag tänkte att någon expert här kanske vet. Men jag kommer inte att ge mig på 5000 grekiska bilder, eller att flytta till Commons. --Janwikifoto 21 mars 2011 kl. 13.31 (CET)

När det gäller wikikodningen så fungerar den engelska på varje projekt som finns inom WMF-familjen. Så känner du dig idag hemma på Commons, så är det inget problem någon annanstans. Sedan kan wikikulturen vara ett minst lika stort hinder när man kommer till en annan språkversion som språket. -- Lavallen 21 mars 2011 kl. 20.14 (CET)

Jag antar att problemet i det här fallet var huruvida bilden var fri nog att ladda upp på Commons. De vanligaste licenserna torde länka till något begripligt oberoende av ursprungsspråk, men bildens frihet kan vara beroende av att ett original är fritt, och originalet kanske är fritt i endast vissa länder. För att kolla detta borde man förstå förklaringarna kring källan. Lösningen är att fråga på ambassaden och förklara att man gärna hade bilden på Commons, så man kunde utnyttja den här. Hur lätt man får hjälp på olika wikipedior vet jag inte.

I det här fallet var upphovsrättsmallen inte länkad till något annat språk. Samma symbol, ett grönt upphovsrättsmärke, förekommer på Commons och man kunde tänka sig att texten också är den samma, men länkning vore ju utan tvekan att föredra framom sådana gissningar eller jämförelse mellan texter vars alfabet man inte behärskar. På varje Wikimediaprojekt borde man ta hänsyn till andra i sådana här frågor.

Vissa problem av den här typen beror på att teknik och praxis inte alltid fungerar som man tror. Till exempel mellanlandningen på en autogenererad filbeskrivningssida på Wikipedia trots att bilden ligger på Commons. Wikipedia:Wikipediafrågor och liknande sidor brukar kunna hjälpa, men de som inte känner sig hemma på Wikipedia ger säkert lätt upp utan att fråga.

--LPfi 22 mars 2011 kl. 09.27 (CET)

Angående skillnad mellan grekiska och svenskspråkiga wikipedia, så har vi valt att ha alla bilder på Wikimedia Commons, medan de även har ett antal bilder lokalt uppladdade direkt på grekiska wikipedia. Om man ska börja kategorisera i deras lokalt uppladdade bilder, så är det nog bra att först skaffa sig lite kunskap om hur saker fungerar på deras wikipedia. Bilden ifråga verkar komma härifrån. Texten "Foton och bilder från denna avdelning får användas i publikationer på papper och i elektroniskt format, under förutsättning att källan anges (© Europeiska gemenskaperna)." låter inte som att bilderna är tillräckligt fria för att få flyttas till Commons. Ḇọⅰⅵḙ 22 mars 2011 kl. 09.48 (CET)

Tack för all info! Just den här bilden var inte så viktig, men nu vet jag att nästa gång, så tittar jag, begriper jag inte direkt hur jag skall göra, så gråter jag en tår, och går sedan vidare till något mer givande jobb! Bra påpekande om arr engelska bild-kommandon fungerar, det kommer att användas. Ja behöver inte mer info om detta nu (hoppas jag). --Janwikifoto 23 mars 2011 kl. 15.11 (CET)

Vill du ha ett konto på Credo reference^en?

Credo reference kommer att donera 400 konton till Wikipedianer. Om du är intresserad står det mer om det på den här sidan. /Haxpett 21 mars 2011 kl. 11.22 (CET)

Hmm. Jag läste nyss avsnittet #Wikimedia Foundation:s kamouflerade reklamlänkar ovan, och följde nu några länkar från det här avsnittet; och drabbades av akuta anfäktelser av konspirationsteoretiskt tänkande. Förhoppningsvis går anfallet snart över. Jörgen B 23 mars 2011 kl. 14.59 (CET)

Förslag att ändra namn på sidan "Bybrunnen" till ett som följer tiden.

Förslag att ändra namn på sidan WP:BB

Som ny användare här på underbara WP:WMS och en som har fått sin artikel raderat utan för mig tydliga förklaringar, så har jag försökt att hitta varför den har blivit raderad och ej funnit detta, mer än "raderat/relevans" och när jag trycker där så kommer jag till administratörens egen sida "användardiskussioner" där jag kan läsa mycket upprörda inlägg från användare och samtliga vill veta varför just deras artikelsida har blivit raderad. En bättre anledning redan på sidan "raderat" bör inkluderas citerat direkt från riktlinjerna. Vilket skulle underlätta mycket för användaren av många skäl.

Jag vet inte om det går att göra en automatisk text där administratören markerat sitt beslut så att de länkas med in i avdelningen "mina diskussioner". Det vill säga att vid en radering så kommer det upp att administratören skall markera och infoga meningen som bäst förklarar beslutet mer än just ett ord, typ relevans.

Jag har nu kommit så långt i min kunnande om Wikipedia att jag ( efter en tid ) förstår att det blir en "arbetsgång för artiklar med ifrågasatt relevans" och att artikeln sedan antingen raderas, finns kvar för diskussion eller "publiceras". Diskussionen sker tydligen i något som kallas för just "Bybrunnen". Ordet är för mig märkligt och mycket gammeldags, jag förstår inte alls vad som där sker genom att enbart läsa ordet. Vilket det bör göra av pedagogiska skäl. Vad jag kan se så rör denna sidan mycket information och diskussioner varför den då borde heta just "Information" eller "Diskussioner". Vad vet jag? Upp till diskussion kan jag tycka. Jag känner att jag måste tillägga att jag känner till innebörden av "Bybrunnen" dvs orden by och en brunn så att ni nu inte börjar förklara det för mig. Samt dess historiska innebörd men detta återspeglar ju inte våran tidsepok därför skriver jag att den är just gammel dags och borde uppdateras så att Wikipedia följer med in i framtiden.

Kan vara idé att helt lyfta ut många av de underliggande sidorna till "Huvudsida" i synnerhet delen "Introduktion" för att på så sätt göra det lätt för nya användare som är ivriga att starta, och helt missar att det ens finns en sådan mycket bra sida. Jag vet att många i min ålder är vana att det poppar upp saker på hemsidor och då inte reagerar och ser vikten i att läsa den eller som jag helt missar att den ens finns. Sidan i sig är ju dunder. Jag förstår att ni kanske inte vill uppdatera hela användare profilen men vi bör göra det enklare att hitta. För det är det verkligen inte i dag med länkar hit och dit i all evighet.

• Mitt förslag är alltså
  • att vid radering av artikel eller ändring ange exakt i riktlinjerna administratören avser mer än "korta ord" som "relevans"
  • att göra panelen (jag vet inte vad ni kallar kolumen varifrån man hoppar till "huvud sidor" för) mer användare vänlig.
  • att ändra namnet från Bybrunnen till något bättre och "nyare" ord som bättre sammanfattar allt vad där sker.
  • att lägga in "introduktion sidan" till panelen.

→Mvh Krizzdeelight 22 mars 2011 kl. 01.55 (CET)

Jag tror att namnet "bybrunnen" är såpass inarbetat bland gamla användare att det är svårt att få till konsensus för en ändring, men jag tycker du har en viktig poäng i att det är viktigt att det blir tydligare för nya användare vad åtgärder som radering , diverse mallningar av artiklar osv beror på. Jag hoppas detta kan leda till någon förändring (om än inte så stora som du hoppas på). --Niklas R^Dis-ku-_tera 22 mars 2011 kl. 02.30 (CET)

Hej Krizzdeelight och välkommen till Wikipedia. Jag förstår inte riktigt allt av ditt inlägg ovan, men vill ge några förklaringar och tycka till lite om dina förslag. För det första är det inte här på Bybrunnen som artiklars relevans i första hand diskuteras. Det sker på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. Många sidor når dock inte dit, utan raderas direkt av en administratör som bedömer dem som självklara fall, till exempel för att liknande har prövats tidigare. Om en artikel raderats på grund av bristande relevans så brukar en länk lik den jag gav här finnas, men det kan ha missats i det fall du hänvisar till. Åter till Bybrunnen: Funktionen av den här sidan är att ge utrymme för allmänna diskussioner som kan förväntas röra många, eller att upplysa om att sådana diskussioner förs på en mer specifik diskussionssida någonstans. Dina namnförslag "information" och "diskussion" fungerar dåligt tycker jag. Det förstnämnda antyder att sidan är någon form av FAQ snarare än en diskussionsplats och det sistnämnda stämmer på så otroligt många sidor på Wikipedia – möjlighet till diskussion finns ju till exempel kopplat till varenda artikel och användarsida. Kyrkbacke är nog i skandinavisk tradition en något mer närtida kulturell företeelse som skulle kunnat ge namn åt en sådan här sida, men ett sådant namn är fortfarande historiskt och skulle dessutom inte uppskattas av alla på grund av kopplingen till kyrkan. Möjligen skulle man kunna tänka sig någon variant av forum, nav eller central, men jag vet inte om det skulle göra något tydligare. Två saker talar starkt emot ett namnbyte. Dels har sidan haft det här namnet åtminstone så länge jag har varit aktiv här (6½ år) så det är tämligen etablerat. Dels är motsvarande beteckningar etablerade på flera andra språkversioner, vilket gör det lättare att hitta.

När det gäller panelen i vänsterkant så är den näst översta posten just "Skriv en ny artikel". Jag vet inte riktigt vilken introduktionstext du vill ha dit, men den sidan bör ge svar på ungefär de frågor man kan ha när man undrar varför en artikel försvinner. Den är ganska kortfattad, men innehåller länkar vidare till det man kan tänkas behöva få förtydligat. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 02.51 (CET)

Hej Niklas R Tack för info i e-mail.

Jag misstänkte att detta skulle vara invändningen till att byta namn. Men vem säger att man har rätt att ställa gamla användare mot nya i vem som är mest betydelsefull vs. utveckling? Nya användare har ju inte samma kunskap att vara med i denna diskussionen till exempel. Så vem för våran talan? Lilla jag? Nej det borde finnas någon "Ûber" administratör som fäller avgörandet. Lite skämtsamt om det får plats i Wikipedia, men jag tycker att det borde tas upp i diskussion på högre ort. Finns det något sådan instans om man inte blir nöjd efter diskussionen. Jag menar användare vänlighet är en bidragande orsak till att många tycker otidsenliga ej uppdaterade stilar samt ord blir tråkigt och dött, så de använder inte dessa. (källa erfarenhet) Det får inte hända med Wikipedia då det är ett såpass viktigt forum. (oj får man säga forum)--Krizzdeelight 22 mars 2011 kl. 03.35 (CET)

Hej Dcastor och tack för välkomnande t. Angående relevans om artiklar så tog jag med det i diskussionen för att förtydliga hur svårt det är att hitta här på Wikipedia.

Angående att du inte tycker mitt förslag "information" och "diskussion" kan jag köpa samt köper att någon variant av forum, nav eller central' som utvecklas mer vore toppen. Ja verkligen framsteg. Du skriver "2 saker talar starkt emot ett namnbyte" , ja "bybrunnen" är säkert etablerat, men "bara" hos er som använder det ofta inte hos nya samt de som letar efter information. Språkversioner måste det ju finnas en standard för forum eller liknande på WWW. Sammanfattningsvis köper jag inte dina argument om att inte byta. Men vad gör man då?--Krizzdeelight 22 mars 2011 kl. 03.35 (CET)

Man väntar och ser vilka mer reaktioner som dyker upp här och deltar i samtalet. Så småningom ser vi varthän konsensus drar. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 04.37 (CET)

Jag tycker att Bybrunnen är ett utomordentligt namn. För den som känner dess historiska funktion beskriver den sidan rätt bra (mycket bättre än förslagen ovan, som är alltför allmänna). Finskspråkiga Wikipedia har gått in för "kafferummet", vilket har samma beskrivande funktion, men skiljer sig från andra språkversioner och.

Att följa tiden bör inte heller vara ett självändamål. Själv tilltalas jag av den historiska kopplingen och jag ser gärna också att Wikipedia slår vakt just om historieskrivningen och försöker motverka den nutidsfixering som tidsandan (och Internets betydelse och ringa ålder) lätt leder till.

Raderingsmotiveringarna tar jag upp under skild rubrik här nedanför.

--LPfi 22 mars 2011 kl. 10.09 (CET)

Jag tycker väl egentligen inte att "bybrunnen" är helt lyckat, för mig känns det som en direktöversättning från engelskans "village pump" som saknar direkt motsvarighet i svenskan. Visserligen finns begrepp som samling vid pumpen, och i städerna har haft pumphus som blivit kända som skvallercentraler. Byar har däremot oftast inte haft några gemensamma brunnar och har de funnits gemensamma brunnar har de ofta varit perifert belägna källor som inte varit samlingsplatser. Nu kan ju village på engelska även betyda lite större byar eller samhällen, en vanlig by är ju egentligen oftast en hamlet. Bybrunnens bybrunn kommer från den "den gamle By" i Aarhus, alltså inte någon bybrunn utan en stadsbrunn.

Det kan dock vara vettigt att ha ett alternativt förslag innan man vill ersätta bybrunnen, och det har jag inte. --FBQ 22 mars 2011 kl. 10.54 (CET)

Jag håller med. Det är brunnarna i städerna jag tänker på. Dock är Bybrunnen så inarbetat att jag inte tänkte på "by" innan jag tänkte skriva något om den urbana "bybrunnen" i motsats till samlingen på kyrkbacken.  :-) LPfi 22 mars 2011 kl. 11.08 (CET)

Om vi bortser från diskussionen ovan helt och hållet så kanske man kan gissa lite varför artikeln blir raderad när den uppenbarligen handlar om en själv... /Grillo 22 mars 2011 kl. 12.05 (CET)

Jag stödjer inte ett namnbyte av Bybrunnen. Angående "sammanfattar allt vad där sker": om man inte orkar läsa de två första meningarna överst på sidan vet jag inte hur man ska lyckas orka läsa någon tråd här på WP:BB. Jag vet inte exakt vad de "nya samt de som letar efter information" skulle vilja göra på Bybrunnen. Det är ju väldigt interna diskussioner. Vidare för alla användare sin egen "talan": lilla du, lilla jag etc.. Det är ganska grundläggande på Wikipedia att ingen "über-administratör" slår klubban i bordet och bestämmer. Se vidare Wikipedia:Konsensus. Mvh – GeMet [diskussion] 22 mars 2011 kl. 12.34 (CET)

Instämmer med GeMet (och även med Grillos observation om raderingen). Lsj 22 mars 2011 kl. 13.39 (CET)

En liten randanmärkning: på danska heter det "Landsbybrønden" och bildtexten antyder att brunnen i "Den gamle by" är en sådan. Jag har i varje fall fått mig visad minst en gammal bybrunn på landsbygden i min barndom, så för mig känns namnet naturligt, även om det tog en tid innan jag hittade hit - men också det finner jag inte så märkligt. Det är vana användare som har nytta av samtalen här. Instämmer därför med dem som vill bevara namnet. Fernbom2 23 mars 2011 kl. 14.44 (CET)

Kategori:Musikteori

Hej! Jag tänkte försöka börja styra upp Kategori:Musikteori, jag har skrivit ihop ett mycket löst förslag på diskussionssidan. Eftersom det är en väldigt ouppstyrd kategori och eftersom jag inte pysslat med kategorier tidigare så skulle jag uppskatta om några fler kunde ta sig en titt och komma med synpunkter (eller till och med vara med och styra upp). Med vänliga hälsningar --Niklas R^Dis-ku-_tera 6 mars 2011 kl. 22.27 (CET)

Mycket bra initiativ! Var djärv! Ofta kan det vara klokt att utgå från andra språkversionerns kategoriträd, exempelvis en:Category:Music_theory. Steg ett är att lägga in interwikilänkar på kategorisidorna (jag har börjat lite). Och att inbjuda WP:Projekt musik att titta på Kategoridiskussion:Musikteori. På wikiprojekt på enwp har jag varit med om tre gånger att man har lagt ut ett förslag på detta vis, men tyvärr har inte så många engagerat sig. Mange01 6 mars 2011 kl. 23.33 (CET)

Det ligger ett kategoriträdsförslag för hela musikkategorin någonstans under projekt musik (hittar det inte nu, har jag inbillat mig?), där har inte hänt mycket på länge... Det bästa är kanske, som du säger, att vara djärv (jag har redan varit djärv och skapat en ny underkategori). Om man gör någonting tokigt så brukar det i.a.f leda till det goda att folk engagerar sig ;) Jag har tjuvkikat lite på enwp:s upplägg men tänker mig att man kanske hellre borde snegla på tyskarna – deras musikteoritradition är mer lik vår (min tyska är tämligen usel dock). --Niklas R^Dis-ku-_tera 7 mars 2011 kl. 00.05 (CET)

Nu ligger några aningen mer strukturerade förslag uppe på Kategoridiskussion:Musikteori.--Niklas R^Dis-ku-_tera 17 mars 2011 kl. 02.28 (CET)

Nu påbörjar jag uppstyrningen. Eventuella invändningar mottages gärna! --Niklas R^Dis-ku-_tera 24 mars 2011 kl. 22.12 (CET)

Översätta låttitlar

Speciellt inom melodifestivalsammanhang verkar det vara kutym att hitta på egna låtöversättningar här på svenska Wikipedia. Se detta för ett riktigt skräckexempel. Jag har flera gånger försökt påpeka att detta är originalforskning och dessutom ger ett otroligt oseriöst intryck när det är till synes tonåringar helt utan språkkänsla eller känsla för konstnärlighet som sitter och översätter. Det har dock hittills inte hjälpt så ett par röster till vore bra för att få stopp på galenskapen. /Grillo 22 mars 2011 kl. 15.27 (CET)

Oavsett wikipedianernas ålder är det ingen bra idé att översätta på eget bevåg. Finns ingen officiell svensk översättning får orginalet vara namnet helt enkelt. EWR 22 mars 2011 kl. 15.37 (CET)

Skrämmande! Wikipedia bör inte hitta på egna översättningar oavsett vilket ämne det handlar om. Finns det ingen svensk översättning bör man använda originalnamnet eller möjligen den engelska titeln ifall låten är känd under det namnet. /-nothingman- 22 mars 2011 kl. 15.47 (CET)

Instämmer med ovanstående användare.--Ankara 22 mars 2011 kl. 16.24 (CET)

I den länkade artikeln handlar det om att inom parentes ge en svensk översättning av titlarna. Det ser jag inte några problem med så länge översättningarna inte framstår som officiella, även om just de som var mest aktiva i den diskussionen kanske inte bör utföra dessa översättningar. Sedan kan man ju fundera kring värdet av dessa översättningar. När det gäller melodifestivalslåtar ser jag detta som ringa, men till exempel för nationalsånger, politiska kampsånger och religiösa hymner kan det vara större. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 16.40 (CET)

Finns det en officiell svensk titel ska den stå i artikel. Finns det inte så ska det inte hittas på något. Hur skulle det se ut om man skulle börja översätta filmtitlar, datorspelstitlar och stadsnamn helt godtyckligt? Sertıon 22 mars 2011 kl. 16.45 (CET)

Att förklara betydelsen av ett namn eller en titel tycker jag som sagt kan vara värdefullt. Stadsnamn förklarar vi ju gärna till och med för svenska orter (etymologi). Självklart bör det i intet fall ske helt godtyckligt utan i så nära överensstämmelse med innebörden av originaltiteln som möjligt, precis som när vi översätter citat. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 17.16 (CET)

Nu vill jag dock göra skillnad på att skriva om vad kunnigt folk har tagit reda på om ursprunget av ett namn och att kalla Greenwich Grönveke och Street Fighter Gatuslåssarna. Sertıon 22 mars 2011 kl. 17.37 (CET)

Självklart. Dåliga och felaktiga översättningar hör givetvis inte hemma här. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 17.41 (CET)

En del användare har hävdat att tyskspråkiga boktitlar är intetsägande för svenska läsare och ansett att dessa bör ha svensk översättning inom parentes. Om böckerna givits ut även på svenska är det naturligtvis lämpligt att även ange den svenska titeln, men Wikipedia bör väl inte hitta på egna namn på böcker som ej kommit ut på svenska? /Annika 22 mars 2011 kl. 17.58 (CET)

Vi bör nog inte hitta på egna namn, men en formulering i stil med "bokens titel betyder..." eller "på svenska ungefär ..." tycker jag i många fall kan vara värdefullt. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 18.05 (CET)

Jag håller med Dcastor om det. I det här fallet är problemet att personer förmodligen influerade av tidningsrubriker försöker skapa egna översättningar av låttitlar, där de inte behövs. Dessa publiceras sedan som om de vore officiella, i och med att det inte står någon form av brasklapp enligt Dcastors resonemang. /Grillo 22 mars 2011 kl. 18.21 (CET)

Om det endast gäller en bok kan naturligtvis Dcastors förslag vara lämpligt, men i exempelvis biografiska artiklar, där en rad boktitlar omnämns, kan det leda till en betydande belastning med brasklappar om man inte skall ge ett missvisande intryck av att böckerna kommit ut även på svenska. /Annika 22 mars 2011 kl. 18.35 (CET)

Vad en boktitel betyder vill man ju ofta veta för att det kan ge ett hum om vad boken handlar om, i fallet med uppräkningar av publicerade verk funkar det bra att i brödtexten skriva något som "X har publicerat en mängd böcker inom ämnet Y, med särskild inriktning mot Z", när det däremot handlar om ett verk som nämns för att underbygga en viss sakuppgift kan det vara bra att erbjuda en översättning t.ex. "X kritiserade Y i skriften Y est stupide (ungefär Y är dum)".--Niklas R^Dis-ku-_tera 23 mars 2011 kl. 02.23 (CET)

Jag sällar mig till DCastors och Niklas R:s synpunkter. Övriga försök till översättningar är ofta av ondo. Riggwelter 23 mars 2011 kl. 21.13 (CET)

Traditionen tror jag finns i melodifestivalsammanhang för att teve-kommnetatorerna ska ha något att säga! För att översätta låttitlarna använder de förutom originaltitlen en beskrivning de fått av låtförfattarna om vad låten handlar om, vilket underlättar för att göra en ungefärlig översättning. Dessutom är engelska låttitlar i dessa sammananhang ofta skrivna av icke engelsktalande från början. Det gör att när den bosniska låttiteln är skriven på bosniengelska som översätts till engelsvenska utan att ha en aning om textförfattarens tanke blir det lätt väldigt fel, obegripligt och chansartat. Att direktöversätta "tillbakaspolad kärlek" till bosniska kanske blir glasklart på det språket.--LittleGun 24 mars 2011 kl. 08.41 (CET)

Okej, jag kan förstå vad ni menar, men om vi nu för exempelvis skull skulle ha med Kina i ESC och de skickar en låt som heter: "我想在水中游泳冰". Är det då inte rätt obegripligt att förstå vad det står där då? Eller om jag skulle ta Cyperns låt som exempel. Säg att det bara skulle stå: "Σαν άγγελος σ'αγάπησα" - är det då någon som förstår vad det står där? Nej, en översättning behövs. Dock ska man i sådant fall tillägga att: "Översättningen är inte officiell" eller liknande. Översättningen ska bara var till för att man ska förstå att det står "San aggelos s'agapisa" dvs. "Som en ängel älskade jag dig" (direktöversatt från eng. wiki: "Jag älskade dig som en ängel".) Så tycker i alla fall jag att det ska vara. /Hollac16 24 mars 2011 kl. 22.38 (CET)

Att hitta på egna översättningar strider mot riktlinjen Wikipedia:Ingen originalforskning så det är högst olämpligt att göra så. Om ingen "officiell" översättning finns till svenska kanske det finns någon till något annat språk? En officiell engelsk titel är bättre än en hemmasnickrad svensk sådan. /-nothingman- 24 mars 2011 kl. 22.47 (CET)

Transkription eller translitteration är en sak, översättning en annan. För de förra finns i allmänhet etablerade system, som inte förutsätter egna tolkningar i besvärande grad.

Jag är tveksam till de engelskspråkiga översättningarna. Det är sant att många svenskspråkiga kan engelska, men det finns en risk att vi närmar oss omvärlden via engelskan i högre grad än nödvändigt. Hur är det om det finns en engelsk, en fransk och en tysk officiell översättning? Skall vi då välja den engelskspråkiga? Också om låten var på provençalska? Och kanske den engelskspråkiga inte alls var officiell, utan hemmasnickrad någon annanstans. Ofta bör översättningarna till andra språk än svenska skötas genom iw-länkarna.

--LPfi 24 mars 2011 kl. 23.26 (CET)

Är det någon som har lust att försöka kommunicera med Hollac16 även på artikeldiskussionen? Jag har försökt många gånger tidigare och det känns som vanligt som att prata med en vägg. /Grillo 25 mars 2011 kl. 01.28 (CET)

Kärnkraft m. m.

Jag råkade börja nysta i gamla wpdiskussioner runt kärnkraft för ett par veckor sedan, och har sedan dess läst in mig litet. Tyvärr blev ämnet ju sedan obehagligt aktuellt. Jag tycker att det finns goda sakliga skäl för att utöka antalet artiklar om kärnteknik och relaterade företeelser, och tror att jag kan skriva litet av detta.

Det finns dock ett stort problem (vilket är skälet till att jag tar upp plats på BB för detta): Det här är ett område där väldigt många har väldigt starka åsikter. Det gäller därför (liksom alltid, fast kanske ännu noggrannare) att hålla sig till sakfrågor och att vi avhåller oss från tolkningar av dessa. Även vad gäller rena faktafrågor förekommer rätt mycket olika utsagor, men vi borde lugnt och sansat kunna reda ut dem. Vad gäller urvalet av fakta ser jag mer problem med ett begränsat än med ett brett urval, fördelat på lämpliga artiklar och med goda hänvisningar och kategoriseringar.

Här är några exempel på utsagor som jag tycker är relevanta och kontrollerbara, men inte okontroversiella. Jag ger dem preliminärt i former som jag tror ligger nära vad närmare faktaundersökningar utvisar; men tanken är att det är det vi lyckas verifiera som vi skall ta med, även om detta kanske ger helt motsatta utsagor. Jag påstår alltså inte alls att jag nu har verifierat allt detta i god wikiordning.

• Våra svenska kärnkraftverk är försedda med smala, höga och rörformade byggnadsdetaljer. Deras primära funktion är att tjänstgöra som skorstenar. Detta exempel är inget skämt; det har varit en del diskussion om dessa konstruktioner, och har krävts en del arbete att reda ut vad de egentligen är för något.
• Skorstenarnas normala funktion är att släppa ut radioaktiva avgaser, som uppstår under den löpande driften.
• De normala utsläppen av avgaser och avloppsvatten från kärnkraftverk innehåller radioaktiva ämnen, men radioaktiviteten från varje kraftverk ger ett betydligt mindre bidrag och medför betydligt mindre hälsorisker än den radioaktiva bakgrundsstrålningen, och t. ex. den strålning man utsätts för i radonhus och i högtflygande flygplan.
• Antalet svenskar som under 1900-talet har dött tidigare än de annars skulle, till följd av radonstrålning, kan med statistiska metoder uppskattas till tiotusentals. Det finns dock inte ett enda enskilt dödsfall som med rimlig säkerhet kan visas ha berott på radon. Flertalet av dödsfallen har orsakats av en kombination av rökning och radonpåverkan.
• Skador från radioaktivitet kan grovt sett indelas i fyra grupper. I samtliga fall är största delen av beläggen för skador kopplade till atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki, inte till kärnkraftsavfallsutsläpp eller kärnkraftsolyckor; däremot, vad avser punkt tre, även till "naturlig" radioaktivitet.
  • Skador till följd av mekanisk verkan (exempelvis kraftiga explosioner och utveckling av hetta): Praktiskt taget omedelbar effekt.
  • Akuta strålskador: Effekt inom några timmar eller högst några dagar.
  • Ökade cancerrisker: Livslång effekt.
  • Genetiska skadeverkningar: Effekt över flera generationer.
• Det finns en historisk nära koppling mellan utveckling av kärnteknik för militära och civila ändamål. Det finns också en stark strävan internationellt att separera dessa användningsområden, och flertalet stater som har civil kärnkraft har inga ambitioner att använda kunskaper och anläggningar för att skaffa kärnvapen. Potentiellt finns dock även för ickekärnvapenmakter ett visst samband, vilket har lett till att vissa staters civila kärnkraftsprogram har bemötts med stor misstro. (Viktigaste exempel på det senare: Irak och Iran.)
• Utsläpp från "konventionella" kraftvärmeverk är också radioaktiva.
• Förbränning av biobränslen leder till högre utsläpp av radionukliden C-14 än vad förbränning av fossila bränslen gör.
• Upparbetning av kärnbränsleavfall är inte förbjuden i Sverige. Däremot får man bara sända tillbaka den upparbetade produkten för fortsatt användning, om avfallet inte härstammar från svenska reaktorer.

Observera vad som inte finns med, som till exempel utsagor om att kärnkraft är farlig eller ofarlig, nödvändig eller onödig, innebär "stora" "små" risker för "stora" skadeverkningar, motverkar den globala uppvärmningen. Jämförelser med andra energislag bör gå att ta med, men skall begränsas till verifierbara utsagor.

Vad gäller kärnkraftsfrågan kan naturligtvis vilka som helst påståenden tas med, förutsatt att vi kan verifiera att påståendena har gjorts, och har gjorts i sådana sammanhang som har relevans för en beskrivning av debatten. Man måste här noga undvika nyckelord som ger intryck av ställningstagande, som "informerade om" (ger intryck av att det hävdade är sant) eller "påstod" (ger ofta motsatt intryck). "Uppgav" eller "hävdade" är ofta bättre.

Alltså: Låt oss hjälpas åt med att få hyfs på detta! Låt oss ännu mer än vanligt reda ut kontroverser innan vi redigerar, för att undvika riskerna för redigeringskrig; och låt oss i artiklarna hålla oss till verifierbara påståenden och avhålla oss från tolkningar av dessa, redan från början! Jörgen B 23 mars 2011 kl. 21.46 (CET)

Jag har inte följt den tidigare debatten, så jag förstår inte varför du måste skriva så långt och utförligt om detta. Du har kanske dina skäl. I tredje punkten låter det som om du vill fastslå en dogm rörande förhållandet mellan "normala utsläpp" och bakgrundsstrålningen. Jag tror det är klokare att konstatera vilka nivåer bakgrundsstrålningen har (på olika platser och tider) och vilka nivåer på utsläpp som är tillåtna för ett kärnkraftverk (på olika platser och tider) och vilka verkliga utsläppsnivåer som har mätts upp (på olika platser och tider). Om det sedan är så att A alltid varit mindre än B, så framgår det av texten, och behöver inte fastslås som en dogm. Då är man bättre förberedd på framtida förändringar av tillåtna gränsvärden eller uppmätta värden. Intressanta frågor kan vara vilka tillåtna utsläppsvärden som gällde för Ignalina under Sovjettiden och vilka faktiska mätvärden som förekom, eller om de svenska gränsvärdena justerades när Sverige gick med i EU (och i så fall: åt vilket håll). --LA2 23 mars 2011 kl. 22.04 (CET)

Jo, litet långt blev det.

Nej, utsagorna ovan är inte förslag till dogmer, utan exempel på vad jag uppfattar som verifierbara. Det betyder att slutresultatet kan bli motsatsen mot vad som står.

Jag håller med om att det är bättre att ge kvantitativa tal. Det går dock knappast att bara jämföra med gränsvärdena, utan att förklara hur de satts. De är inte direkt satta för att undvika risk för skador, utan för att passa befintlig reaktorteknologi. Detta motiverar kärnkraftsindustrin (enkelt uttryckt) med att värdena ändå är så låga att de eventuella skadorna (vid utsläpp från normaldrift) är mycket mindre än skadorna från bakgrundsstrålningen. Den motiveringen återkommer ofta, och det skulle vara POV att ignorera de fakta den bygger på - om de går att verifiera.

Däremot bör vi alltså helt avstå från att själva ta ställning till om dessa argument från kärnkraftsförespråkare är riktiga. Jörgen B 23 mars 2011 kl. 23.22 (CET)

Jag tror inte vi helt skall separera argumenten från kärnkraftsdiskussionen från beskrivningen av teknologin. En teknisk diskussion om kärnkraften med verifierbara fakta å ena sidan och en känslomättad debatt å andra sidan kan likna en "POV-fork". Fakta måste sättas i relation till hur riskerna uppfattas.

Ett exempel är det du intressant nog lyfte fram, om "stora" risker för "stora" skadeverkningar: det är väsentligt att atomkraften kan förorsaka verkligt stora skador, medan traditionell energiproduktion kan ha större förväntade skadeverkningar. För atomkraften finns två worstcase-scenarier: ett som är det värsta tänkbara enligt beräkningarna och ett det värsta tänkbara om beräkningarna inte håller. Oron för att ingenjörerna räknat fel räknas lätt som en del av "kärnkraftsfrågan", medan den är fullt relevant också för faktauppgifterna.

--LPfi 24 mars 2011 kl. 12.03 (CET)

Instämmer i ditt andra stycke (fast du menar väl "små" risker för "stora" skadeverkningar?) Vad gäller det första: Jag vill nog helt undvika att vi står för "en känslomässig debatt". Vad vi bör göra är att redogöra för debatten, oavsett om den är känslomässig eller inte. Vi verifierar alltså inte existensen av för- och nackdelar, utan bara att sådana har hävdats finnas. I det läget är det förstås bra att kunna länka till "verifierbara fakta" från artikeln eller avsnittet om debatt. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 20.42 (CET)

Vi skall inte stå för en känslomässig debatt, men vi skall kommentera de "rena" faktauppgifterna utgående från debatten. Vi behöver inte nöja oss med att säga att utsläppet är x μSv/h och bakgrundsstrålningen är y μSv/h, utan vi kan också berätta att höjningen ifråga anses oacceptabel av Z. I faktaavsnittet. Exakt hur och var sådana kommentarer läggs in är förstås en fråga för dem som verkligen skriver i artikeln. Men de bör inte förpassas till den skilda artikeln om debatten (annat än om de måste betecknas som oseriösa).

(Ja, små risker för stora skador, får vi hoppas, men jag ville citera dig utan omskrivningar.)

--LPfi 24 mars 2011 kl. 23.38 (CET)

(Beklagar felskrivningen.) Det är svårt nog att nå samsyn i "rena faktafrågor"; som dina x och y ovan. Bara frågan om huruvida något är en "skorsten" eller i stället ett "kyltorn" är krånglig nog. Det är betydligt svårare att nå samsyn om huruvida kritik eller motkritik är "seriös", som du väl vet; jag påminner om ditt inlägg Diskussion:Kärnkraftsfrågan#Nonsensargument och spridda tankar, som väl var ett av dem som bidrog till att Yger tog bort textinnehållet (men läs också h*ns argument). Bortsett från dessa svårigheter i praktiken är det du skriver tilltalande. Jörgen B 25 mars 2011 kl. 22.47 (CET)

Himlen

Aftonbladet brukar räknas som en "etablerad källa", och faktauppgifter hänvisas ofta till denna tidning i artiklar på Wikipedia. Kan vi nu fastslå att det finns ett "himmelrike", och skriva in i artiklarna om Elizabeth Taylor och Michael Jackson att de återförenats i denna med hänvisning till Aftonbladet som referens?[1] 217.14.5.235 24 mars 2011 kl. 09.00 (CET)

Ibland håller Wikipedias källhänvisningar faktiskt så låg kvalitet. Det får man tänka på när felaktigt material ibland återställs slentrianmässigt med motiveringen att det är "källbelagt". I det här fallet är det uppenbart, men i vissa andra inte alls. /NH 24 mars 2011 kl. 09.10 (CET)

Det är då man använder sig av sunt förnuft. Njaelkies Lea (d) 24 mars 2011 kl. 13.09 (CET)

Det brukar finnas en viss misstänksamhet mot kvällstidningsreferenser. Det finns goda skäl till detta. I det sammanhanget är en artikel som denna relativt oskyldig, men alldeles oavsett om man tror på ett liv efter döden eller inte borde man kunna inse att det inte är ett uppslagsverks uppgift att avgöra var man får tillbringa evigheten. Fernbom2 25 mars 2011 kl. 03.48 (CET)

UR-material distribueras via NE

NE rapporterar att Utbildningsradions material kommer att distribueras via Nationalencyklopedin.//Hannibal 24 mars 2011 kl. 15.16 (CET)

För precis en månad sedan gjordes flera utspel, även av UR:s VD Erik Fichtelius, om att UR borde frisläppa sitt material under en Creative Commons-licens. Nu blev det inte så, utan i stället en ensamrätt för NE att distribuera materialet. Erik Fichtelius säger till NE: "Mycket viktigt i det här sammanhanget är också att vi kommer att nå ut tillsammans med en partner, NE, som hör till de riktigt starka och trovärdiga aktörerna på utbildningsområdet. Långsiktigt vill vi tillgängliggöra vårt programmaterial öppet på nätet för alla." Alltså gärna fri spridning, men inte nu utan en annan dag. Detta är Wikipedias problem. Våra ideal om fri spridning är något man gärna hyllar, men se det brådskar inte. Man skjuter det på en obestämd framtid. --LA2 24 mars 2011 kl. 15.34 (CET)

Här ser jag en viktig roll för Wikimedia Sverige, till exempel i kontakten med museer och liknande. Gutta cavat lapidem... Riggwelter 24 mars 2011 kl. 16.11 (CET)

Spännande. UR har alltid varit betydligt trögare än SVT och SR i övrigt när det gäller upphovsrätt och att lägga ut material fritt på nätet. Bandförsäljning var ju länge en viktig sidoinkomst för producenterna, därav oviljan. Det där skapade en del problem i samarbetet mellan universitetsvärlden och UR. UR har tagit fram en hel del fina program i samverkan med oss avsedda för våra distanskurser, men eftersom vi inte kunde distribuera programmen fritt till våra studenter var det svårt att använda dem i undervisningen.

Sedan några år tillbaka är det emellertid lite enklare. Många (alla?) svenska universitetsstudenter kan vad jag förstår komma åt samtliga UR:s program genom en streamingtjänst som kallas UR Access, och som ofta finns tillgänglig via universitetsbibliotekens webbsidor, efter inloggning. Problemet är att inte många studenter vet om detta, och jag känner inte till någon lärare som utnyttjar detta i sin undervisning idag.

Jag tror att det beror på att när UR utvecklar kurser i samverkan med högskolor så styrs UR i hög grad av tittarsiffror, och att man inte ser det som sitt uppdrag att betjäna lärosätena med läromedel av tillräcklig akademisk nivå. Därför är programmen ofta av reportagekaraktär, med fokus på aktuella händelser och trender, och med syfte enbart att väcka intresse för ämnet och att orientera. UR undviker att förmedla teori såväl som praktiska färdigheter för att inte tappa tittare. Att hjälpa studenter uppfylla kursens lärandemål är inte viktigt för UR. Det finns ingen budget för avancerade animeringar som illustrerar teori som kan vara svår att förstå. Detta gör att det är svårt att använda programmen i undervisningen, och att de snabbt blir inaktuella. Mange01 24 mars 2011 kl. 17.10 (CET)

Hur fungerar det i andra länder? Kan vi uppmuntra svenska skolor och elever att i stället ta del av fria undervisningsprogram från Holland? Finland? Kanada? Indien? Att UR väljer bort fria licenser kanske kan uppvägas av att Wikimedia Foundation väljer att samarbeta med något annat land än Sverige. Vår rörelse är ju inte så snävt nationell. --LA2 24 mars 2011 kl. 17.36 (CET)

Kanske SVT UR skulle byta namn till Ingress-Radion med företagsfavorisering som specialite. Och om det är så att material till skolor mm är undermånligt och restriktivt att det ej fungerar i praktiken. Varför låter skolor och universitet bli att göra eget material ? Schh 24 mars 2011 kl. 19.01 (CET)

Jag har detta läsår träffat på ett flertal studenter som i hög grad tar del av fritt engelskspråkigt undervisningsmaterial, till exempel inspelade föreläsningar. Några har valt detta före kurslitteraturen. Detta är på gott och ont; det senare främst för att det slår rätt snett; det är fler än vad man kan tro som inte har så lätt för engelska, och vi borde kunna erbjuda också dem material (på svenska).

Min erfarenhet är dock att de flesta i universitetsvärlden är rätt oinsatta och ointresserade av licensfrågor. Men, en och annan droppe faller ju då och då. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 20.25 (CET)

Om att använda engelskspråkigt material: jag hörde någonstans om en undersökning som visade att personer som måste arbeta på ett främmande språk fungerar som om deras IQ var avsevärt lägre (10-20 % om jag inte missminner mig). Det var fråga om personer som fungerar rätt bra på det andra språket. Alla vet vi säkert hur man är tvungen att koncentrera sig litet bättre för att hänga med och missar en poäng här och en annan där. Det är alltså inte bara jobbigare, utan resultatet blir som om vi vore dummare. Undervisning på modersmålet handlar inte bara om att bevara det egna språket. --LPfi 24 mars 2011 kl. 23.48 (CET)

Misstänker att IQ-förlusten inte är lika stor vid undertexter... Det har ju varit snack om att wp-samfundet skulle ge sig på att texta fria videoklipp, men nu var det ett tag sedan jag hörde något om det.

Via archive.org och http://search.creativecommons.org/ hittar man en hel del fritt material, bl.a. videofilmer för undervisning under cc-licens. Så UR kan komma att få konkurrens av öppet material. Mange01 25 mars 2011 kl. 09.31 (CET)

Den undersökningen skulle vara mycket intressant att läsa. Säg gärna till om du skulle hitta den. /Julle 25 mars 2011 kl. 14.27 (CET)

Icke existerande kategorier

Jag tog precis bort en kategori som inte fanns från Kategori:Album av Escape the Fate (skillnad mellan versioner) men min redigering gjordes ogjord av skaparen av kategorin, kategorier som inte finns ska väl inte användas eller? --ProuD of Sweden7!! 24 mars 2011 kl. 17.31 (CET)

Tar gärna emot svar på frågan men problemet finns inte längre eftersom samma användare skapade kategorin. --ProuD of Sweden7!! 24 mars 2011 kl. 17.33 (CET)

Så länge kategorin är relevant för artikeln, gör det väl inget om den under en begränsad tid är röd? Titta bara på Commons, hur vanligt det är med röda kategorier där... -- Lavallen 24 mars 2011 kl. 17.40 (CET)

Observera också att kategorin faktiskt "finns" även om den är "röd"; klickar man på det röda kategorinamnet så får man bland annat upp listan på de sidor som ingår i kategorin. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 20.29 (CET)

Man skall ha mer än två minuter på sig att tillverka kategorin. Över huvud taget skall man vänta med ändringar i en ny artikel en stund. --NERIUM 24 mars 2011 kl. 22.49 (CET)

Ja; men eftersom inte alla alltid vet att artikeln är ny eller förstår om den fortfarande redigeras eller inte, kan man dock med fördel lägga på {{pågår|~~~|~~~~~}} redan när man startar artikeln, särskilt om man tror att det tar mer än två minuter att också fixa kategorier m. .m.. Jag brukar aldrig råka ut för trassel av det här slaget, när jag har kommit ihåg mallen. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 23.07 (CET)

Kategori med interwikilänkar, huvudartikel och commons tar för min del mer tid än två minuter. Men oberoende vad man tänker göra i någon annans nya artikel bör man vänta längre än två minuter eftersom det finns en stor risk för redigeringskonflik. Om detta står det på en wikipediasida som jag inte hittar just nu. --NERIUM 24 mars 2011 kl. 23.37 (CET)

Ingen användare har plikter, men jag menar att man endast i undantagsfall bör plocka bort röda kategorier. Ibland bör de ersättas med motsvarande existerande kategori (så att det inte uppstår dubbletter), men annars är det mindre fantasilöst att skapa kategorin om den passar in i systemet. Det är lätt att förstå att den som skrev artikeln missat detta. I övrigt instämmer jag i ovanstående: vänta betydligt längre än två minuter! Fernbom2 25 mars 2011 kl. 03.39 (CET)

OK det ska jag göra, tack för hjälpen allihopa!! :) --ProuD of Sweden7!! 25 mars 2011 kl. 07.02 (CET)

Rubriker för källor när inte källor finns

Fler åsikter skulle vara bra på Användardiskussion:90.231.191.116#Rubriker, om det är något vi ska syssla med. EWR 22 mars 2011 kl. 15.50 (CET)

Det underlättar så otroligt mycket i artiklar om årtal. 90.231.191.116 26 mars 2011 kl. 20.27 (CET)

Anställningar för att syssla med Wikipedia-relaterat jobb

Den senaste tiden har Wikimedia Sverige fått flera förfrågningar som innebär att någon eller några personer skulle få pengar för att arbeta med uppgifter som har med Wikipedia att göra. Ett exempel är projektet Internet i Sverige. Ett annat (som inte är färdigt än, och som jag strax ska berätta mer om) rör Europeana (det stora europeiska samarbetet mellan kulturinstutioner, som i nuläget inte ens har en artikel...). Ett tredje har med ett EU-projekt att göra (som jag också ska berätta mer om strax).

Om det dyker upp fler sådana förfrågningar, som går att bedöma som seriösa, och går i linje med Wikipedias syfte (d.v.s. inte "vi betalar er för att skriva NPOV-artiklar om vårt företag", hur tycker ni att vi ska hantera den frågan? Eller i själva verket de frågorna:

1. Var ska Wikimedia Sverige lägga ut sådana förfrågningar? Internet i Sverige utlyste vi på vår blogg, och här på Bybrunnen.
2. Hur ska vi välja vem ska vi föreslå? (I det tidigare fallet var det vårt uppdrag att ta reda på en person, och det är säkert fallet i kommande fall också, att det blir WMSE:s uppdrag också.)
3. För uppdrag som har kort tid tills vi måste välja en person (till exempel tre dagar-en vecka), tycker ni att det är okej att styrelsen frågar en eller flera personer direkt, ifall vi ser att den personen har utmärkt sig på något sätt/har de erfarenheter som krävs för att genomföra uppdraget?
4. Förutom att skriva NPOV-artiklar, finns det uppgifter som ni tycker att man inte ska få betala för att någon ska utföra?
5. Ska vi sätta upp en sida, liknande den här, där man kan ange att man är beredd att ta projektjobb? Eller räcker den sidan?

Målet här är att försöka etablera en standardprocess, så att vi inte agerar på ett sätt som sticker i ögonen på folk i Wikipedia-gemenskapen.

Vi kommer troligen att diskutera den här frågan flera gånger, och säkert på årsmötet om tre dagar, men jag skulle tycka att det vore bra att ha så bred konsensus som möjligt här.

Med vänliga hälsningar//Hannibal 23 mars 2011 kl. 15.49 (CET)

Betala för radereingar, kategoriseringar, mallskapande och liknande bör man inte få göra. J 1982 23 mars 2011 kl. 16.18 (CET)

a) Man bör inte redigera Wikipedia mot betalning, allra minst från utomstående aktörer; b) om WMS tänker börja förmedla skribentuppdrag och medverka till att man kan köpa artiklar på Wikipedia bör WIkipediagemenskapen för vår egen trovärdighet skull ta avstånd från detta och markera att WMS är en fristående intresseorganisation som agerar helt på egen hand: c) jag ogillar försöket att styra diskussionen till att handla om "hur" och inte "om" vi bör ta i mot pengar för att redigera.--Ankara 23 mars 2011 kl. 16.28 (CET)

Håller med, vill egentligen att inget Wikipediaarbete utförs mot betalning. J 1982 23 mars 2011 kl. 16.34 (CET)

WMNO har redan betalt folk för att skriva på se.wikipedia, men ingen sa något då?! -- Lavallen 23 mars 2011 kl. 16.39 (CET)

Kanske för att det inte informerats om det tidigare. Instämmer med Ankara och J 1982, det är en grundläggande trovärdighetsfråga att vi inte har köpta texter här./ Elinnea 23 mars 2011 kl. 16.43 (CET)

Länk: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Juli#Revitalisering av nordsamisk Wikipedia! -- Lavallen 23 mars 2011 kl. 17.05 (CET)

Jag hoppas verkligen att ingen tror att vi är så korkade/oinformerade att vi säljer Wikipedia-artiklar. Det var det jag skrev i mitt ursprungliga meddelande att vi aldrig tänker göra. Det vi pratar här om är meta-arbete, såsom forskning, eller arbetet med att kartlägga, arbeta med utbildningsmaterial, anordna konferenser, och liknande.//Hannibal 23 mars 2011 kl. 17.03 (CET)

Så det handlar under några omständigheter inte om att redigera på Wikipedia?--Ankara 23 mars 2011 kl. 17.07 (CET)

Får Wikimedia Sverige sådana förfrågningar bör det självklara svaret vara "Nej, vi tar inte emot pengar för att redigera, eller anlita andra att redigera i uppslagsverket". Om det är nån administratör eller annan användare som går nån organisations eller företags ärenden, och ger den personen pengar för att "strukturera upp" eller skapa projekt kring de artiklar som de har ett intresse av, hur ska man då nånsin kunna lita på den personens omdöme t.ex i en relevansdiskussion eller på SFFR? Säger den personen "behåll" propagerar för en artikel för att h*n blivit tillsagd att göra detta av de som betalar honom eller henne? Hur vet man att artiklarna inte blir extra välvilligt vinklade, och den personen eller föreningen får en liten extrabonus bakom gemenskapens rygg? Jag tycker att vi bör tillämpa nolltolerans när det gäller sånt här. Dessa organisationer eller företag får skaffa egna webbplatser att beskriva sina verksamheter på och vänta tills de är tillräckligt uppmärksammade för att nån frivilligt ska skriva om dem på Wikipedia./ Elinnea 23 mars 2011 kl. 17.16 (CET)

Jag anser att som aktiv Wikipedian kan jag bara ha synpunkter på andra personers alster inte på motiven bakom de skapar något. Jag upplever vi tex accepterar att förläggare lägger upp författarartiklar så långe de är källförsedda och neutral etc. Detta är ju samma diskussion vi haft flera år om Intressekonflikt, där jag uppfattar ett tämligen brett stöd (om ej fullständigt) för att det är artikeln innehåll inte motivet bakom som skall bedömas. I detta fall anser jag inte jag som Wikipedian kan ha synpunkter på Hãnnibals. Däremot är jag som individ också medlem i Wikimedia Sverige och i den rollen har jag synpunkter (i grunden positiva). I den rollen ser jag dock inte Bybrunnen som det optimala forat att diskutera vad föreningen skall syssla med, utan att det primärt bör ske i föreningens fora, ev bara med en länk härifrån.Yger 23 mars 2011 kl. 17.32 (CET)

Jag tycker inte jämförelsen med intressekonflikt och den diskussioner håller; det är skillnad på att acceptera något och att officiellt uppmuntra och bidra till det. Som användare på Wikipedia anser jag mig i högsta grad kunna ha synpunkter på vad WMS sysslar med så länge det angår och påverkar Wikipedia, utan det arbete vi gör här skulle WMS inte ha något existensberättigande och inte heller få in några pengar att driva verksamhet med. Att flytta diskussionen till WMS sida (där vi icke-medlemmar inte ens har yttranderätt) tycker jag är ett dåligt förlag.--Ankara 23 mars 2011 kl. 17.39 (CET)

Din tanke att alla aktiva Wikipedianer automatiskt borde ha inflytande på WMSE aktiviteter kan jag känna sympati med. Jag vill ändå skilja på de två rollerna. Hur skulle vi tex agera som wikipedianer som vi upptäckte att förläggare inte bara själva la upp författarartiklar utan betalade ett företag som specialiserat sig skriva sådana. Skulle det vara en grund för blockering? Jag skulle inte stötta ett sådan agerande även om jag inte gillade det.Yger 23 mars 2011 kl. 17.53 (CET)

Projektnamnrymden (tex: wmse:Wikimedia:Bybrunnen) är väl öppen för ickemedlemmar? -- Lavallen 23 mars 2011 kl. 17.59 (CET)

Ni lyssnar ju inte på Hannibal... "Det vi pratar här om är meta-arbete, såsom forskning, eller arbetet med att kartlägga, arbeta med utbildningsmaterial, anordna konferenser, och liknande." skriver han. Det är självklart att WMSE kan sköta sådant här i egen regi utan att fråga någon annan. Det handlar uppenbarligen inte om att redigera artiklar. Förresten ser jag inte problemet med det. Massvis av företag och organisationer gör det redan. Det vore bara bra om WMSE hade haft råd att anställa folk för att skriva utvalda artiklar, så länge dessa personers redigeringar självklart utsätts för samma granskning som alla andras. Jag skulle med nöje redigera på Wikipedia mot betalning, vilket jag redan fått en förfrågan att göra i och med att materialet från Lunds bevaringsprogram ska användas för Wikipedia-artiklar. Vad spelar det för roll för Wikipedias trovärdighet där om jag gör det på min fritid eller på arbetstid? /Grillo 23 mars 2011 kl. 19.30 (CET)

@Lavallen. Nä, inte jag i alla fall. Men jag kan titta på diskussionerna i alla fall. --NERIUM 23 mars 2011 kl. 20.01 (CET)

Elinnea, jag vet inte vem du är eller vem som betalar ditt uppehälle. Du kan vara ung och dina föräldrar betalar ditt uppehälle, eller du kan vara pensionerad och leva på en livränta, eller du kan ha vunnit på Lotto, eller du kan ha en partner som försörjer dig, eller du kan vara kunglig och leva på apanage, eller du kan vara betald av BP eller Statoil eller Hells Angels eller CIA eller SÄPO. Att anonymitet är tillåten gör att jag måste leva med denna osäkerhet. Det enda jag kan observera är dina redigeringar. Det är bara utifrån dem jag kan bedöma din insats som wikipedian.

Nu är det uppenbart att anställda kommunikatörer redigerar Wikipedia som en del av sitt arbete, och klarar av att hålla sig sakliga och neutrala. Det tror jag också att vi måste leva med, för annars kommer de bara att välja mindre uppenbara användarnamn och uppträda som anonyma skribenter. När museer och arkiv vill donera bilder, så behövs någon som hjälper till att ladda upp bilderna. Dessa är förmodligen avlönade av museet eller av Wikimedia Foundation eller ett chapter. Det är väl bland annat den sortens jobbtillfällen som Wikimedia Sverige kan komma att utannonsera. Frågan är inte om Wikimedia Sverige ska göra detta, utan var och hur. --LA2 23 mars 2011 kl. 20.15 (CET)

Eftersom WMSE är en stödförening till Wikipedia är det väl upp till föreningen och deras medlemmar hur man vill stödja uppslagsverket? Det är knappast något som man som skribent på Wikipedia kan ha synpunkter på. Vill jag påverka detta får jag gå med i WMSE. På samma sätt ligger det givetvis i WMSE:s intresse att följa och stödja även Wikipedias grundprinciper. Jag tycker det är bra att man ställer en öppen fråga här för att ge Wikipediagemenskapen möjlighet att tycka till om det hela. Samtidigt är det givetvis så att Wikipediagemenskapen, om man nu anser det behövas, har möjligheten att hindra eventuella felsteg, allt i syfte att skydda uppslagsverket mot otillbörlig påverkan. Jag tycker det låter som en intressant idé, men förutsätter givetvis att neutralitetsfrågan inte tappas bort på vägen. Därför är det viktigt att WMSE har klara regler, inte riktlinjer eller policies, för hur arbetet skall bedrivas. Riggwelter 23 mars 2011 kl. 21.27 (CET)

Man kan ju konstatera att folket som gjort Nordisk Familjebok och Encyclopedia Britannia säkert fick betalt... och att resultatet blev ok.

(a) Var ska Wikimedia Sverige lägga ut förfrågningar? Det finns väl ingen mailing-lista, även om jag skulle föredra det. Kan man inte lägga "Jobb" eller "Uppdrag" med röd text överst på Bybrunnen, där det finns FAQ, Kontakter... etc? (b) Hur ska vi välja vem ska vi föreslå, uppdrag som har kort tid tills vi måste välja en person? Har man gjort en lista över folk som kan åta sig uppdrag, så bör de tillfrågas, om de verkar kunniga. Men känner styrelsen att en viss person som inte finns med på listan har bättre kunskap, ja då tycker jag det är viktigare att få saken bra fixad. --Janwikifoto 23 mars 2011 kl. 21.53 (CET)

Fast inte av företag eller organisationer för att skriva om ämnen relaterade till desas, mig veterligen, vilket väl är vad diskussionen handlar om. Jag tror att vi alla tjänar på att vara överens om vad det är som är de eventuella problemen, så att vi inte av misstag råkar tillskriva våra meningsmotståndare saker de inte tycker eller har sagt. /Julle 24 mars 2011 kl. 05.07 (CET)

Som medlem i Wikimedia Sverige tycker jag att det är synnerligen vettigt om föreningen tar hänsyn till vad svenskspråkiga Wikipedia tycker. Det känns onödigt att ha en stödförening som drivs på kollisionskurs med vad den skall stödja. /Julle 24 mars 2011 kl. 04.39 (CET)

För tydlighet och transparens: jag sysselsätter mig för tillfället huvudsakligen med Wikipedia:Projekt Internet i Sverige och får betalt av Wikimedia Sverige, som i sin tur har fått projektpengar från Stiftelsen för Internetinfrastruktur (se ansökan), för detta. Jag kan alltså anses tala i egen sak.

Jag tycker, förstås, inte heller att det är en god idé att ta betalt av företag eller organisationer för att skriva artiklar om dem. Ankaras och Elinneas invändningar är ju knappast tagna helt ur luften: vi lever på vår förmåga att vara neutrala. Om vi riskerar att skada vår neutralitet genom att arbeta på Wikipedia mot betalning är det inte värt den extra tid man kan ge projektet. Och medan det förstås hela tiden förekommer att ägare och anställda redigerar artiklar om företag och organisationer på arbetstid, ofta med mycket måttlig hänsyn till neutraliteten, så håller jag med om att det är det en sak att acceptera att det är någonting vi får leva med och en annan att själva uppmuntra det. Med det sagt, så tycker jag fortfarande att det här (frigöra pengar för att låta personer göra metaarbete som annars inte hade blivit av, eftersom vi alla måste försörja oss på något sätt) är ett bra sätt för Wikimedia Sverige att konkret kunna hjälpa svenskspråkiga Wikipedia.

Jag sitter här och funderar på vad som jag rimligtvis kunde göra inom ramarna för mitt uppdrag som skulle vara till direkt nytta för Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Jag sitter och lägger upp en projektmall på diskussionssidorna för artiklar som har med internet i Sverige att göra. Jag antar att jag skulle kunna göra en bedömning där jag flyttar upp deras betydelse ett snäpp, samtidigt som jag håller igen när det gäller bedömningen av artikelkvaliteten, i ett försök att få det att se ut som om den artikeln skulle behöva prioriteras lite mer än vad som egentligen varit fallet. Det känns som synnerligen dåligt spenderade pengar från stiftelsens sida i så fall, med tanke på den minimala effekt det borde ha -- jag skriver ju inga artiklar på arbetstid. Om någon tycker att jag är illa lämpad att bedöma just den artikeln, eller .se, får ni gärna själva märka upp dem. Kriterierna finns under Wikipedia:Projekt Internet i Sverige/Kvalitetsmärkning.

För att besvara Elinneas "Hur vet man att artiklarna inte blir extra välvilligt vinklade, och den personen eller föreningen får en liten extrabonus bakom gemenskapens rygg?": om någon eller några gav mig betalt för att vinkla deras artiklar (och jag av för mig okänd anledning accepterade detta) skulle jag inte göra det inom ramarna för ett projekt som utlysts på Bybrunnen, nämns på min användarpresentation och granskas av andra wikipedianer (som styrelsen i Wikimedia Sverige, trots allt, också är). Det låter som det absolut sämsta tillfället att göra det. (Detta rent bortsett från att det ignorerar Hannibals "Det vi pratar här om är meta-arbete, såsom forskning, eller arbetet med att kartlägga, arbeta med utbildningsmaterial, anordna konferenser", då.) Ni kan förstås inte vara helt säkra på att jag inte får betalt för att lägga till någonting -- men det kan ni aldrig vara, och jag ser ärligt talat inte varför det skulle vara mer sannolikt nu. Personligen skulle jag vara mycket mer uppmärksam på vad jag gör i artiklar relaterade till svensk science fiction- och fantasylitteratur, till exempel. Där får jag inte betalt, men fältet är så litet att risken är stor att man, om man kan mycket om det, har personliga kontakter med såväl ämnena man skriver om som källorna man använder.

Likväl håller jag med Riggwelter om att klara regler för hur arbetet skall utföras bör finnas. Neutralitet är viktigt. Jag har en muntlig överenskommelse med Ainali om att inte redigera i i artikeln om Stiftelsen för Internetinfrastruktur eller till den nära relaterade artiklar, som .se, under uppdragstiden. Det kunde man ha som standard att skriva in i kontraktet, för att ta ett exempel. /Julle 24 mars 2011 kl. 04.39 (CET)

Jag har svårt att förstå invändningarna mot att skriva artiklar mot betalning. Att bryta mot regler och riktlinjer genom att skriva icke-netutrala och vinklade artiklar, ja absolut. Men eftersom nyskrivna artiklar dyker upp på Special:Nya sidor så blir de mallade eller raderade på tre röda sekunder om de inte håller måttet. Om jag skulle få betalt för att skriva en artikel så skulle jag lägga ner extra mycket möda på att få den så bra som möjligt, och med bra menar jag då utförlig, neutral, verifierbar etc. /Kemikungen 24 mars 2011 kl. 09.45 (CET)

Jag förstår inte heller invändningarna. Det som inte är NPOV eller irrelevant ska bort oavsett om det placerats gratis eller mot betalning. Jag kan förstå en rädsla att företag kan betala anställda som POV-pushar dygnet runt och på sätt med ekonomiska muskler kapa wikipedia när de obetalda bidragsgivarna inte klarar att neutralisera artiklarna. Ett sånt osannolikt och hypotetiskt scenario handlar om ett företag som skjuter sig självt i foten. När de har lyckats kommer värdet av att "finnas med på wikipedia" ha samma värde som att "finnas på internet", till kostnaden av att avlöna ett oändligt antal apor... (Sen fick och får flera av de betalda författarna i icke-fria uppslagsverk skriva om ämnen där de var experter och därmed hade/har ekonomiska intressen)--LittleGun 24 mars 2011 kl. 10.02 (CET)

... och man kan notera att "Jag har en muntlig överenskommelse med Ainali om att inte redigera i i artikeln om Stiftelsen för Internetinfrastruktur eller till den nära relaterade artiklar, som .se, under uppdragstiden" är en smärre utmaning när man skall märka upp artiklar som har lättfixade men irriterande språk- och wikifieringsmissar. :) Eftersom ingen annan verkade ha lust att märka upp av mig nämnda artiklar gjorde jag det. /Julle 26 mars 2011 kl. 10.40 (CET)

Jag ser ingen intressekonflikt i att man redigerar artiklar på arbetstid: för forskare ingår detta i den tredje uppgiften och redigering på arbetstid är alltså fullt möjligt. Jag ser det inte ens som särskilt problematiskt att man betalar någon för att skriva en viss artikel. Om jag tycker att det är beklagligt att Wikipedias artikel om differentialkalkyl är så kort och betalar någon för att förbättra den, med bonus om den uppnår utvald status, var är problemet? Än om en skola betalar lärare för att de förbättrar artiklarna?

Så länge man inte redigerar i artiklar om finansiären eller artiklar där finansiären har intresse av en viss vinkling tycker jag det är rätt oproblematiskt, också då finansiären har intresse av att artiklarna inom området förstärks (så länge det inte blir relevansproblem). Gränsen för min del tror jag går mellan att länsstyrelsen betalar för att man skriver artiklar om regionens orter och att turistfrämjandet betalar. I det senare fallet är risken för POV klart för stor.

Jag ser inget problem med att skriva en artikel om den/dem som betalar för det heller. De kan ju inte gärna skriva en artikel om sig själva utan att bryta mot WP:IK. Då är det bättre att anlita någon seriös och erfaren wikipedian att skriva artikeln i stället. /Kemikungen 24 mars 2011 kl. 13.43 (CET)

Ett problem med betalda redaktörer är det orättvisa i att en del gör samma arbete utan lön. Den problematiken talar för väl avgränsade projekt som inte i alltför hög grad liknar vad vi andra gör eller kunde göra. Problemet blir särskilt stort när det är (personer inom) en oss närstående förening som väljer (eller påverkar) vem som skall få betalt.

--LPfi 24 mars 2011 kl. 11.36 (CET)

Ett slags neutralitet gäller valet av ämne: Julle väljer på sin fritid att skriva om science fiction och jag väljer att skriva om 1800-talsuppfinnare. Det är inga neutrala val. Vi åsidosätter växtlivet, klimathotet, schlagermusiken och textilslöjdens historia, för att fördjupa Wikipedia inom ett smalt område som råkar intressera oss. Neutralitet mellan sakområden i Wikipedia hoppas vi ska uppnås genom att andra medarbetare har andra intressen. Här kan Scania bidra genom att betala någon för att fördjupa artiklarna om den svenska fordonstillverkningens historia. Slagsidan får förstås inte bestå i Scania skönmålas. Men redan valet av ämne är icke-neutralt. En finansiär kan förstås inte "köpa en artikel" och sedan få någon garanti för att den ska stå kvar, men man kan avlöna en person för att den ska ägna tid åt ett givet ämne. I det här fallet får Julle pengar för att intressera sig för Internet i Sverige i stället för andra ämnen. Det kan leda till att skolbarn hittar massor av information om Internet i Sverige och väljer att skriva skoluppsats om detta i stället för om textilslöjdens historia. Om det är ytterligare ett knep i befästandet av patriarkatet, så får väl landets slöjdinstitut se till att avlöna egna wikipedianer. Vad hindrar dem? --LA2 24 mars 2011 kl. 11.56 (CET)

Jag ser ett problem i att skriva för pengar på Wikipedia; eller rättare sagt flera. Jag har själv blivit erbjuden pengar för att skriva på Wikipedia; och jag tror att jag om jag spred ut mitt redigerande här på Wikipedia i mitt kontaktnät skulle kunna dra in en hyfsad extrainkomst varje månad på att föra in mina klienter i egna artiklar, och nämna dom i andra. Jag har tackat nej, och jag kommer inte göra det av den enkla skälet att jag kom till Wikipedia för att skapa världens största och friaste samling med kunskap. Det är inget fel i att skriva för pengar, jag har gjort det men då har det varit väldigt tydligt för läsaren att texten var köpt, och jag tror inte på att blanda in pengar i ideellt arbete.

Diskussionen ovan präglas i mitt tycke av en viss grad av naivitet samt svaga argument:

1. det finns redan skribenter som skriver för pengar dolt här utan att vi upptäcker det; och därför måste vi b) acceptera det och c) är det oproblematiskt att till och med uppmuntra det. jag ser inte logiken här.
2. olika långt dragna exempel på när det skulle kunna fungera; det är möjligt att erfarna Wikipedia skribenter kan skriva hyfsat opartiskt om närstående ämnen men det betyder inte att alla kan det, i synnerhet de som inte kommit hit för att skriva ett uppslagsverk. I några inlägg missas också skillnaden mellan; a) en forskare kommer hit och skriver om ett ämne han har kunskap om; och b) en forskare eller annan person kommer hit därför att något har betalat honom för att skriva om något.
3. den naiva, önskedrömmande, tesen att ”bara man skriver neutralt spelar det ingen roll”. Den bygger på den falska föreställning att det alltid går att se om en text är neutral eller inte, och att alla texter granskas. POV behöver inte bestå av meningar som "Y är den mest prisvärda X", i stället kan man föra in information om Y på olika ställen, använda produkter som exempel, lägga in länkar som referenser etc etc etc. Vi faktagranskar inte heller nya artiklar, och saknar för många ämnen personer som kan avgöra om; a) uppgifterna är korrekta; och b) om väsentliga saker som kan vara negativa är utelämnade. NPOV handlar inte bara om formuleringar, det upptäcker vi ofta, utan om valet av vad som är med, och vad som inte är med i en artikel.

Wikipedia rykte grundas i hög grad på att vi är ett fritt uppslagsverk, att vi inte är kommersiella (vi har inte ens reklam) och att uppslagsverket skrivs av volontärer på frivillig basis. Hur kommer bilden av Wikipedia förändras om vi har ökade inslag av betalda skribenter; om Wikipedia istället blir känt som platsen där man skriver sitt eget CV och hyr in skribenter för att få vara med.

Det här rör i hög grad diskussionen ovan, som säkert gått längre än Hannibal avsåg i sitt första inlägg. Hannibal är dock en professionell skribent och därför bör man kunna anta att formuleringarna inte är slumpmässiga; och formuleringen uteslöt inte artiklar. Han skrev "Förutom att skriva NPOV-artiklar" och då antog jag att han menade just NPOV-artiklar, och inte artiklar i allmänhet (det fanns också en fråga finns det uppgifter som ni tycker att man inte ska få betala för att någon ska utföra?). Om jag misstolkat honom beklagar jag det. Den konkreta frågan kvarstår; avser de projekt som nämns redigeringar på Wikipedia och i artikelnnamnrymden?--Ankara 25 mars 2011 kl. 10.37 (CET)

Jodå, jag har också blivit erbjuden förmåner mot att jag lägger in länkar på WMF-siter. Resultatet blev det motsatta, att hela WMF skannades efter länkar för att ta bort dem. -- Lavallen 25 mars 2011 kl. 12.27 (CET)

Jag tror vi är överens om att det sällan är acceptabelt att hyra in någon för att skriva om en själv. Det är oftast uppenbar intressekonflikt, hur man än utformar finansieringsvillkoren. Däremot vore det intressant att se om det finns något slag av betalda bidrag som kan accepteras av nästan hela gemenskapen. En del användare har tagit avstånd från allt betalt skrivande, men jag är inte säker på att de menar det så kategoriskt.

Några exempel:

• En professor skriver i Wikipedia på arbetstid, som del av den tredje uppgiften.
• En skola eller en myndighet med anknytning till skolväsendet betalar lärare för att de kompletterar en uppsättning artiklar så att de blir användbara i skolarbetet, som del av ett större projekt.
• En statlig myndighet betalar någon för att fylla i luckor som gäller myndighetens verksamhetsfält (Internet i Sverige, Nationalparker i Finland), då myndigheten inte har intressen ifråga om vinklingen i artiklarna
• En statlig myndighet eller en allmännyttig förening finansierar en tävling som arrangeras av WMF-SE eller ett Wikipedia-projekt, för att förbättra artiklarna inom ett visst område.

Jag noterar att alla dessa i någon form uppmuntrats på olika håll i Wikipedia-namnrymden, utan att de tidigare uppfattats som problematiska. Har de inte upptäckts eller är det den exakta utformningen som är avgörande?

--LPfi 25 mars 2011 kl. 12.42 (CET)

Jag kan inte se något problem med den typ av "professionell" medverkan som LPfi beskriver ovan. Den bör som helhet gynna svwp vad avser innehållet, och att det är "orättvist" att vissa får betalt för att skriva men inte andra tycker jag är ett irrelevant argument. Wp:s uppgift är att samla kunskap, inte att vara ett rättvist författarkollektiv. /FredrikT 25 mars 2011 kl. 12.49 (CET)

Jag tror att vi är överens om att det är en synnerligen dålig idé att ta betalt för att gradvis föra in en person eller organisation i artiklar på Wikipedia, och att diskussionen skulle vinna på att vi istället diskuterade de områden där våra åsikter skiljer sig åt. För att ta det mest aktuella exemplet, som jag arbetar med, så rör det sig om att undersöka hur en viss kategori artiklar ser ut och vad som skulle behöva göras åt den. /Julle 25 mars 2011 kl. 12.54 (CET)

Jag skulle dessutom vilja tillägga att jag tycker att den rimliga tolkningen av Hannibals uttalande är ungefär "att vi inte skall ta betalt för att skriva POV-artiklar är så självklart att jag inte ens tänker ta upp det, men jag vill poängtera att vi inte tänker hjälpa företag eller organisationer att betala andra för att skriva artiklar om dem ens om de är NPOV" snarare än "däremot vill jag inte stänga dörren för lukrativa vinklade artiklar". /Julle 25 mars 2011 kl. 12.59 (CET)

Är vi överens om det? Det är en mycket utbredd uppfattning i senare diskussioner på Wikipedia att det är oväsentligt vem/och varför någon skriver en text. Utifrån den ståndpunkten borde det inte vara något problem om jag tar betalt för att skriva en artikel om en organisation eller företag? Angående Hannibal är det nog bättre att han förklarar sig själv, både min och din tolkning är möjligt och därför vore det önskvärt med ett svar på min fråga. Apropå fria tolkningar kan "däremot vill jag inte stänga dörren för lukrativa vinklade artiklar" läggas till listan, vem har gjort den? Inte jag i alla fall.--Ankara 25 mars 2011 kl. 13.08 (CET)

Att vi inte bör ta betalt för att vinkla artiklar, eller smyga in länkar, eller se till att personer/företag/organisationer nämns där de vill nämnas? Det hoppas jag innerligt att vi är överens om.

Då har jag missförstått dig och ber om ursäkt. /Julle 25 mars 2011 kl. 14.21 (CET)

Vi är överens om att det är en dålig idé att kräva att någon skriver på ett visst sätt om ett utsett ämne mot betalning. Dålig därför att den som betalar betalar för något den inte får, eftersom icke-NPOV rensas ut oberoende om den som skrivit det fått betalt eller inte, dåligt för wikipedia eftersom det belastar oss. Att få betalt för att skriva ser jag fortfarande inget problem med, så länge det är relevant och NPOV, oavsett vad man skriver om. Att inte få betalt är ingen garanti för att det blir NPOV heller.--LittleGun 25 mars 2011 kl. 14.51 (CET)

För att besvara frågorna

Hannibal ställde frågor som åtminstone jag, som tycker att det finns tillfällen när det absolut gynnar Wikipedia att personer kan ägna sig åt projektet på arbetstid och att det är roligt att Wikimedia Sverige kan bidra till att göra dessa tillfällen fler, tycker är värda att diskutera. Dessa har nästan helt fallit bort i diskussionen ovan, så jag föreslår att den som är intresserad av att inte bara diskutera om (eller fråga fyra) kan prata om hur här. /Julle 25 mars 2011 kl. 15.37 (CET)

1. Den viktigaste platsen är Bybrunnen. Det är vår främsta kommunikationskanal för saker som rör Wikipedia i allmänhet, och här man har störst chans att hitta personer som kan hantera svenskspråkiga Wikipedia. Fler platser skadar inte, men är sekundärt. /Julle 25 mars 2011 kl. 15.37 (CET)

3. Jag tycker inte att det är en dålig idé att utlysa det hela även om man bara har några dagar på sig ("det här i senaste laget, och vi har tyvärr bara möjlighet att ta hänsyn till svar vi får in under dagen och kvällen. Vi vet att det kan innebära att vi missar goda kandidater, men tänkte att det är bättre än inga" et cetera, eller någonting åt det hållet), förutsatt att det rör sig om ett större uppdrag. Man kan dessutom höra med personer som utmärkt sig om de skulle vara intresserade och ta med dem i bedömningen, dock. /Julle 25 mars 2011 kl. 15.37 (CET)

5. Jag ser inget stort behov av två sidor, men man får nog göra om den om den skall användas i två syften. Det är trots allt ganska stor skillnad på att kunna agera talare någon gång när man har möjlighet och säga sig vara villig att åta sig projektuppdrag. /Julle 25 mars 2011 kl. 15.37 (CET)

Min åsikt i frågorna:

1. En blänkare på Bybrunnen är OK, däremot anser jag beskrivning diskusioner etc om uppdraget bör finnas annorstädes
2. WMSE intern fråga
3. OK, WMSE intern fråga
4. Ja i klassikt kontroversiella frågor som de om politik, nutida händelser, alternativmedicin etc bör betalda skribenter undvikas
5. WMSE fråga och om sådan sätts upp bör den finnas på WMSEs webbplats

Yger 25 mars 2011 kl. 16.28 (CET)

Om kategorier

Jag och Grotte har haft en diskussion om lämpligheten att kategorisera artiklar om byggnadsverk efter vilket företag som byggt det, till exempel Skanska. Jag har lite svårt att se hur en sådan kategorisering skulle bidra till att göra Wikipedia bättre, men jag kan ju givetvis ha fel. Att nämna byggaren i själva artikeln är givetvis en annan sak - men varför i kategorin? Nu pågår tydligen ett arbete med att kategorisera just på detta sätt, något som jag, som sagt, tycker inte riktigt känns genomtänkt. Vad anser gemenskapen? Riggwelter 23 mars 2011 kl. 21.01 (CET)

Jag tycker en sådan kategori kan ses som väldefinierad och ge mervärde och ur den aspekten vara OK. Däremot uppfyller den inte kraven på att vara "naturlig" och därmed lätt för vana kategoriserade (som mig) att använda. I detta fall är det då en överhängande risk det bara är en som i praktiken lägger till denna kategori, och den blir då i slutändan ofullständig och även om den insatta kategoriserar nästan komplett så kommer det ändå inte gälla nytillkommande artiklar. Jag skulle då rekommendera en lista istället, då annars denna kategori med bara slumpmässig tillämpning ger mer förvirring än nytta.Yger 23 mars 2011 kl. 21.33 (CET)

Det känns mer som reklam än som information. --NERIUM 23 mars 2011 kl. 21.40 (CET)

Den senaste tiden har det blivit allt vanligare att med kategorier för byggföretag. Är allt som stoppas in där OK (ofta massa byggnader och bostadsområden)? En Volvo-kategori kan ju vara vilka bilar de gjort (bilar förknippas ju mycket med företag, men hus förknippar man nog i första hand mer med arkitekter). Kategorierna för byggföretag kan finnas kvar för saker som passar där, men att Roy Andersson (fotbollsspelare) arbetade där räcker väl att det står i artikeln? J 1982 23 mars 2011 kl. 22.01 (CET)

Jag har särskilt reagerat mot att artiklar med mycket lös anknytning till byggföretagen sorteras in i dessa kategorier. En fastighet ägd av ett byggföretag, en ort där företaget tydligen har ett mindre kontor eller en person som under några år haft en mindre betydande anställning i företaget. Jag kan inte se vad dessa artiklar överhuvudtaget har i dessa kategorier att göra. Vidare blandas Skånska Cement in i Skanska-kategorin trots att det var ett annat företag än Skånska Cementgjuteriet/Skanska, något som orsakar ytterligare förvirring. /Annika 23 mars 2011 kl. 22.26 (CET)

Utan tvekan är de anknytningar som nämns i första meningen alldeles för långsökta för att kategoriseras som Skanska. Det har till och med handlat om att kategorisera företag med Skanska för att de har sin verksamhet i ett hus byggt av Skanska. Den typen av kopplingar gör kategorierna värdelösa; när "allt" med minsta anknytning till en något hamnar i kategorin blir det svårare och svårare att hitta det väsentliga.Sjö 24 mars 2011 kl. 06.57 (CET)

Kan man misstänka att någon av de inblandade är betald av företaget Skanska? Alltså: Finns det en anknytning mellan den här diskussionen och den föregående om betalada uppdrag? --LA2 23 mars 2011 kl. 22.47 (CET)

@LA2: Den möjligheten påpekas här även om diskussionen inte gällde betalning. Följer man länken till LinkedIn som anges på diskussionssedan ser man att skribenten (och den som jag antar att Riggwelter menar kategoriserar efter företag) har kopplingar till Skanska. Tycker man då att det är konstigt att samme skribent kategoriserar efter andra byggföretag är svaret att det ju finns gemensamma intresseinstanser för byggbranschen och de kan väl utnyttja Wikipedia de också. 95.209.206.254 23 mars 2011 kl. 23.35 (CET)

Ser vi det alltså som olämpligt att kategorisera på det sätt som jag inledde denna diskussion med? Kategorierna i sig säger jag alltså inget om, det är användandet som jag inte är helt bekväm med. Riggwelter 24 mars 2011 kl. 16.01 (CET)

Håller med J 1982. Byggnader förknippas ju främst med arkitekten. Och att kategorisera folk efter företag de jobbat på någon gång, men som inte har någon samband med varför de uppmärksammats är väl ganska onödigt. Känns som reklam i visas fall. -Laxskinn 24 mars 2011 kl. 23.37 (CET)

Jag håller med om att byggnader är bättre att kategorisera efter arkitekter. Det känns heller inte genomtänk att kategorisera personer efter vilket företag de någon gång eventuellt arbetat på, så som i fallet med Roy Andersson. Det är inte därför att han arbetade på Skanska han finns med i uppslagsverket. och att kategorisera geografiska orter efter företag det begriper jag inte alls varför, företag flyttar omkring och lägger ner och nyetablerar så det är inte något beständigt system och dessutom kan det finnas många företag på en ort, en ort "tillhör" inte heller ett företag eller hur man ska säga, även om företaget kan ha en koppling till en ort. Höstblomma 26 mars 2011 kl. 13.23 (CET)

Wikipedia som sökmotorbete?

Hittade denna sida: http://www.balanssport.se/balanssport.php?title=Skr%C3%A4p

Vad än man byter ut "title=.." mot så laddar den motsvarande (sv) wikipedia sida. Det gör att sidan dyker upp på google sökningar utan någon som helst relevans. Schh 24 mars 2011 kl. 18.39 (CET)

Jag ser dock inte riktigt problemet och dessutom inte om du ställer en fråga. Hemsidan har angett Wikipedia som källa längst ner (tillsammans med sin egen copyright), så där är det inte heller några problem, enligt min mening. Men du kanske tänkte på något annat? Mvh. Markmc 24 mars 2011 kl. 18.44 (CET)

(I arkivet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/December#Otillb.C3.B6rlig_anv.C3.A4ndning_av_Wikipediamaterial) Zaijaj.^[1][2] 24 mars 2011 kl. 19.03 (CET)

Jag tror att jag förstår frågan. Jag testade just med en nyredigerad artikel; och den sista versionen dyker upp. Det betyder att det inte är en kopia från en nedladdad wpdump man får se, utan den aktuella wpsidan laddas ned när man söker på titeln.

Ja, detta är mer likt en sökmotor än vad vi brukar mena med återanvänt material; men jag tror inte att det är något brott mot våra licenser att "återanvända wp dynamiskt" på det här sättet. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 20.13 (CET)

Fast vid närmare inspektion av deras licens: Vad menar de egentligen?

Copyright © 2008 - 2010 [företaget i fråga]. All rights reserved Wikipedia till Informationskälla.

Menar de att de förbehåller sig alla kopieringsrättigheter, och har använt wp som informationskälla; eller är alla rättigheter förbehållna wp?

(Årtalsangivelsen 2008 - 2010 är också litet skum, för en artikel som skapades i går.) Kanske att någon från Wm-se:s styrelse vänligt kunde fråga dem om på vilket sätt de anser att de har uppfyllt våra licenskrav. Jörgen B 24 mars 2011 kl. 20.56 (CET)

Wikimedia Information Team har tidigare försökt kontakta sidans innehavare för att påpeka att de sannolikt bryter mot upphovsrätten. Inget svar från dem. Riggwelter 24 mars 2011 kl. 20.58 (CET)

Jag tror att de har försökt rätta sig efter licensens attributionskrav genom att skriva dit wikipedia som källa, men genom att smälla dit en copyright uppfyller de inte kravet "dela lika". /Kemikungen 24 mars 2011 kl. 22.32 (CET)

Dessutom är det en livespegel (dvs de utnyttjar vår serverkraft istället för att sätta upp en egen) vilket inte är tillåtet. Det är dock svårt att göra något åt saken mer än att kontakta dem och be dem sluta. Den är rapporterad här sedan länge. Det kan vara bra att söka i arkivet innan man startar en ny diskussion. Just Balanssport har tagits upp minst två gånger tidigare. /Grillo 24 mars 2011 kl. 23.24 (CET)

Av det som jag läst nu. Varför inte blockera dom rakt av?, det kan ju wikipedia göra utan företagets sammarbetsvilja. Som extra knorr kan man lägga dit en sida med "[Företaget] bryter mot upphovsrätten". Schh 25 mars 2011 kl. 00.23 (CET)

Hur menar du att man skulle blockera sidan från vårt håll? /Grillo 25 mars 2011 kl. 01.18 (CET)

Eftersom de hämtar sidorna direkt från Wikipedia, antagligen med en eller ett fåtal IP-adresser, så slutar sajten (för Wikipedia-innehållets del) fungera om vi spärrar de adresserna (deny from aaa.bbb.ccc.ddd). Om man är elak kan man istället byta ut innehållet man skickar till den adressen. --LPfi 25 mars 2011 kl. 02.06 (CET)

Precis!, Företaget måste hämta materialet från wikipedia. Det är lätt att slänga in en blockering/omdirigering för en adress. Man kan ha mycket kul på det sättet..Schh 25 mars 2011 kl. 02.08 (CET)

En sådan blockering skulle alltså hindra ett IP-nummer från att läsa sidan. Det är då ngt man får ta med utvecklarna, för det kan vi inte göra härifrån. -- Lavallen 25 mars 2011 kl. 08.03 (CET)

Nej, vi kan inte göra det härifrån, men jag hade för mig att man gjorde det rutinmässigt med webbplatser som skapar stor trafik på det här sättet. Det kan hända att webbplatsen vi nu talar om är marginell. Jag känner inte rutinerna. --LPfi 25 mars 2011 kl. 10.18 (CET)

Spegelsajter (som balanssport) är numera tillåtna eftersom de i sig inte utgör något hot (i form av teknisk överbelastning), eftersom Wikipedia ändå har så många besökare. Driftpersonalen märker om en spegelsajt överbelastar Wikipedias egna servrar och kan då strypa tillgången eller kontakta företaget. Om den här spegeln bryter mot licensen, så måste det rapporteras på något annat sätt än en listning på meta:Live mirrors. --LA2 26 mars 2011 kl. 07.16 (CET)

Äldre kartor

Kartälskare kan hjälpa till att kategorisera 2000 donerade bilder av äldre kartor på Commons:Geographicus. Sedan kan man förstås också placera in kartorna i lämpliga artiklar. --LA2 26 mars 2011 kl. 00.54 (CET)

WOW :O Vilket fantastiskt tillskott. Härligt att se att fler och fler förstår värdet av att släppa historia fritt! /Hangsna 26 mars 2011 kl. 16.39 (CET)

Libyen

Internationella militärinsatsen i Libyen 2011 håller på att utvecklas till ett redigeringskrig, och tyvärr är jag själv inblandad. Jag vill inte vara inblandad i sådant - jag anser att man bör diskutera innan man gör ändringar, men tyvärr har det inte riktigt skett den sista tiden. Jag och MHedman är ganska oeniga rörande viss fakta, och jag anser framför allt att Proletären inte bör användas som källa. Men jag skulle vilja ha fler åsikter, för gärna diskussion på artikelns diskussionssida. Tanzania 26 mars 2011 kl. 09.20 (CET)

Både du och Hedman tycker jag har delvis rätt. Hedman ger intryck av att vara en vänstervriden POV-pushare, men hans argument att man inte bör spekulera i vilka länder som kan komma att delta tycker jag är rimligt. /Kemikungen 26 mars 2011 kl. 10.48 (CET)

Ja, bara för att det är populärt i tidningsartiklar behöver inte vi göra det. Där faller vi lite för nära nyhetsrapporteringen och lite för långt från encyklopedin, tycker jag. /Julle 26 mars 2011 kl. 10.55 (CET)

Encyklopedin kräver väl ändå att vi redogör för vart Sverige + i sammanhanget mer relevanta aktörer står i olika frågor relaterat till ämnet (dvs militära insatsen)? I så fall faller det väl naturligt att också förklara varför vi deltar militärt - eller inte ... eller varför vi gjorde det i april men inte i mars. Nutid Samtidshistoria är väl ok? --Mercurial 26 mars 2011 kl. 11.04 (CET)

Borde det då inte i globalitetens namn även stå var Indonesien står också? Det är lite av problemet med nyhetsartiklar, att de fokuserar på saker som har så väldigt lite med utfallet av historien att göra. -- Lavallen 26 mars 2011 kl. 11.40 (CET)

Nej, inte om Indonesien inte spelar en avgörande /betydelsefull roll eller om det är annars särskilt relevant för svenska encyklopediläsare - globalt innebär väl ändå inte att vi ska krypa under varje sten för att hitta varje vinkel. samtidshistoria kan bara spegla vart världen står just nu och det tycker jag är en viktig uppgift. Nyhetsrapportering tycker jag är nåt helt annat.--Mercurial 26 mars 2011 kl. 12.00 (CET)

Hur blev det då relevant var Sverige står? Det borde väl vara intressantare vad en mer välförsedd militärmakt i ett ungefär lika perifert muslimskt land gör för ställnignstagande?! Det kanske gör skillnad för utfallet av den här konflikten, för det gör inte den svenska! -- Lavallen 26 mars 2011 kl. 12.36 (CET)

Sverige är intressant för att läsarna är svenskar och händelserna är del av vår historia. Är Indonesien eller något annat land av särskilt intresse, t ex för utkomsten, så går det också att motivera, det är inte antingen eller.--Mercurial 26 mars 2011 kl. 15.45 (CET)

Så vi ska förutsätta att läsarna är svenskar, nej där har vi olika åsikter. Svenskspråkiga är jag med på, men inte svenskar. -- Lavallen 26 mars 2011 kl. 20.47 (CET)

Nej, vi ska inte förutsätta att läsarna är svenskar, men vi kan förutsätta att den absoluta majoriteten bor i ett svenskspråkigt område. Av resten har de flesta någon anknytning till Sverige, även om den bara är mer än att de är tillräckligt intresserade för att lära sig ett språk som inte är världsspråk. Dessa läsare letar förmodligen på svenska Wikipedia om händelser som berör deras närområde (främst Finland och Sverige menar jag). För övrigt anser jag att Proletären inte ska användas som källa för annat än vad de själva tycker.Sjö 26 mars 2011 kl. 21.32 (CET)

Kuriosa: Jag har en gång blivit intervjuad av Proletären och kan intyga att de inte är någon vidare källa till vad jag sa vid det tillfället i alla fall... --Niklas R^Dis-ku-_tera 26 mars 2011 kl. 21.39 (CET)

Antal priser

Jag har varit med i två tävlingar där jag vunnit tävlingen och haft tillräckligt med poäng för att få den bruna rosetten, ena gången fick jag båda rosetterna och andra bara vinnarrosetten. Finns det någon regel eller liknande för detta eller är det helt och hållet upp till tävlingsledaren? Jag tycker personligen att det är mycket roligare att få två stycken och det är inte särskilt mycket extrajobb för tävlingsledaren. --ProuD of Sweden7!! 26 mars 2011 kl. 14.37 (CET)

Jag tycker att den bruna och lila rosetten är mer som tröstpris, och inte något för vinnaren. Tänk dig en sport där vinnaren får både guld, silver och brons i samma tävling. Jag vet dock inte om det finns några bestämmelser för det. - (d) Green Yoshi (b) 26 mars 2011 kl. 14.44 (CET)

Fast både den bruna och lila rosetten är ju till för att alla (inklusive den som senare vinner tävlingen) ska försöka nå upp till den poängen. De är väl varken till för att användas som tröstpris eller för andra resp. tredje pris, utan bara för alla ska kunna få pris som gjort ett bra jobb. Utdelning av bruna och lila rosetter har ju inget att göra med vem som vann utan bara vilka som uppnått den summa av poäng man skulle ha. --ProuD of Sweden7!! 26 mars 2011 kl. 14.52 (CET)

Mall: Landsfakta

Mall:Landsfakta verkar ha gått sönder. Det dyker upp en massa style="border-top: solid 1px #c1c9d1; white-space: nowrap;" i boxen i samtliga länder. Det verkar dock inte bero på klotter, vad jag kan se. Vet nån hur man fixar? /jssfrk (d|b) 27 mars 2011 kl. 14.06 (CEST)

 Fixat /EnDumEn ✍ 27 mars 2011 kl. 14.48 (CEST)

Heter det kommunpolitiker eller kommunalpolitiker?

Åsikter önskas på Diskussion:Kommunpolitiker./Annika 27 mars 2011 kl. 23.03 (CEST)

Veckans tävling

Nu börjar en ny veckans tävling som handlar om historia, från efter andra världskrigets slut till idag. Välkommen att delta, det är bara att skriva upp sig som deltagare på tävlingssidan och lista sina bidrag där innan veckans slut. Mvh Höstblomma 28 mars 2011 kl. 06.58 (CEST)

Går det att snabbt ändra reglerna (det är ju bara första dagen) och ändra startår från 1945 till 1914, och sedan köra en 1800-talstävling (1789-1914)? Blir smidigare. J 1982 28 mars 2011 kl. 16.56 (CEST)

Jag hade tänkt att inte ta med perioden för världskrigen i just den här tävlingen, utan lite senare historia. En tävling om 1800-talet eller om man vill lägga upp en serie tävlingar med olika historiska epoker som deltävlingar låter som en mycket bra idé tycker jag, vi hade ju tävlingarna om världsdelar för något år sedan som var väldigt bra. För den här tävlingen får tidsgränsen dock vara så som den är, nu när den har börjat. Höstblomma 28 mars 2011 kl. 17.19 (CEST)

WLM behöver en ny logga

Så förra året...

Och därför är det en tävling där det gäller att designa en ny logotype. Reglerna är i korthet att det måste vara en .svg-bild, CC-BY eller CC-BY-SA som fungerar att använda på brochyrer, kepsar, tröjor och annat där det behövs. Bidrag laddas upp till Commons i den här kategorin senast 17/4, 23.59(UTC) och därefter går det att börja rösta.

Om någon är intresserad av att projektleda deltagandet i WLM går det bra att läsa mer på WMSEs projektsida eller höra av sig till undertecknad. /Haxpett 30 mars 2011 kl. 15.28 (CEST)

Över 12000 bilder i kategorin för 2010. Är alla dessa från den holländska tävlingen? Imponerande! --Ankara 30 mars 2011 kl. 15.52 (CEST)

När jag hör ordet monuments, så tänker jag kanske fel. De flesta av de 12000 holländska bilderna från 2010 verkar handla om K-märkta byggnadsfasader, snarare än statyer, så en svensk uttolkning vore kanske "wiki älskar k-märkt" eller "wiki älskar minnesmärken" snarare än "wiki älskar monument". En sak som vi redan gör, och som passar in i Wiki loves monuments, är Projekt kyrkobyggnader. Upplägget kan då vara: 1) skaffa en lista över samtliga objekt, 2) lista vilka vi har och inte har, 3) arrangera en tävling över vem som tar bästa bilderna eller flest antal saknade bilder. Men vad är "samtliga objekt"? Är det alla kyrkobyggnader inom Svenska kyrkan (lätt att skaffa ett register), eller även andra kyrkor (frikyrkokapell, missionshus), andra religioner (synagogor, moskéer, buddhisttempel), andra rörelser (Folkets hus, idrottsplatser, vandrarhem, fjällstationer, scoutstugor, föreningsgårdar), andra minnesmärken än byggnader (statyer, runstenar, milstenar, stadsmiljöer) även naturminnen (gamla ekar, gamla alléer, fina trädgårdar, naturskyddsområden, nationalparker)? Det gemensamma nämnaren blir kanske "platser" inom Sverige, och det hela växer samman med Turistföreningens slogan "Känn ditt land".

(För svenskspråkiga Wikipedia gäller förstås också minnesmärken i andra länder, till exempel kan vi ha artiklar om de holländska husfasaderna. Men för organisationen av den här tävlingen inom Wikimedia Sverige gäller det minnesmärken i Sverige, oavsett vilket språk av Wikipedia artiklarna hamnar på.) --LA2 30 mars 2011 kl. 17.33 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt - 3 dagar kvar!

Nu finns det
301 artiklar
kvar att infoga, slå ihop eller dela

Nu är det bara tre dagar kvar tills månaden är till ända och en mycket framgångsrik åtgärdsperiod når sitt slut. Vi har minskat artiklar med åtgärdsbehov från 859 till 493. Vi har alltså nästan åtgärdat 400 stycken! Detta är mycket starkt jobbat och något vi skall vara väldigt stolta över! Låt oss minska dessa artiklar något till, till åtminstone färre än 450 innan månaden är slut. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 28 mars 2011 kl. 23.31 (CEST)

Vad skall vi ha för kvalitetsprojektet i april?

Nedflyttat från rubriken Kvalitetsmätningen -mars!

Vi skulle kanske ta och börja diskutera redan nu vad vi ska ta för kvalitetsprojekt i april? Mitt förslag är faktakoll eller förvirrande. De har 145 resp 117 artiklar och vi skulle nog kunna få ned nån av dem till noll om vi hjälptes åt. / Elinnea 25 mars 2011 kl. 09.57 (CET)

Jag föreslår Globalt perspektiv. Det är relativt många (390 i skrivande stund) artiklar och kommer förmodligen inte gå att minska till 0 men det är en kategori där jag tror att artiklar blir liggande väldigt länge innan de åtgärdas. Därför vore det bra om en gemensam insats gjordes. /-nothingman- 29 mars 2011 kl. 12.14 (CEST)

Jag tror Global skulle vara bra också. Det känns lite som ett styvbarn bland åtgärdskategorierna. Hur komplicerad är kategorin att åtgärda? dnm ^{(d | b)} 29 mars 2011 kl. 13.02 (CEST)

Det beror på hur hårt man väljer att gå fram. Väljer man att lyfta ur Sverige-centrerad text till egna artiklar och anstränger sig för att få artiklarna bra eller väljer man att bara radera Sverige-centrerad text utan att bevara informationen. Det förstnämnda tycker jag är bäst men ställer ganska höga krav på skribenten då vissa artiklar skrivits med svensk ursprungsvinkel och svenska exempel lite här och var genom hela artikeln. Att i dessa fall bara radera rakt av gör att artikeln blir lidande. Jag gjorde en liten koll i kategorin och kunde snabbt åtgärda 4-5 artiklar utan problem så det är inte omöjligt att i alla fall få ner siffran en bit. /-nothingman- 29 mars 2011 kl. 14.08 (CEST)

Vi bör nog se till att vara tydliga med hur vi skall gå till väga, känns som stor risk att man trampar varandra på tårna annars.--Niklas R^Dis-ku-_tera 29 mars 2011 kl. 14.13 (CEST)

Jag håller med om att det vore bra med några slags riktlinjer för hur vi gör, t.ex Snatteri i Sverige tycker jag inte är helt lyckat, den har flyttats p.g.a den inte hade globalt perspektiv, vilket medför att vi saknar artikeln snatteri som borde vara huvudartikel. De artiklar som länkar till denna har i sin tur nu inte alls alltid med snatteri i Sverige att göra. Frågan är om man ska flytta tillbaka denna, är det inte bättre att ha ett avsnitt med rubriken "Snatteri i Sverige", i artikeln "Snatteri", innan man döper om hela artikel därför att den inte har globalt perspektiv? Höstblomma 29 mars 2011 kl. 14.22 (CEST)

Vi hade ju Wikipedia:Projekt globalt perspektiv som månadens kvalitetsprojekt i juli, men det ledde bara till en minskning med 6 artiklar. Jag tycker att det är bättre att satsa på nåt som 1) Var länge sen vi körde som månadens kvalitetsprojekt 2) Som många är intresserade av att delta i. Förvirrande och faktakoll är det mer än ett år sen vi körde och då minskade de med ca 100 artiklar. Jag tycker att det är viktigt att oavsett vilket ämnesområde vi väljer som kvalitetsprojekt att folk inte "åtgärdar" genom att bara plocka bort mallar ur artiklarna utan att verkligen åtgärda obalansen, se [tidigare diskussion]. Så som artikeln Snatteri har har hanterats bör man absolut inte göra, det är absolut inte globalt perspektiv att artikeln Snatteri redirectas till Snatteri i Sverige, utan raka motsatsen. / Elinnea 29 mars 2011 kl. 14.35 (CEST)

Har skapat artikleln Snatteri nu, det är bara en substub än så länge, men det är bättre än en redirect. I den finns en länk till artikeln Snatteri i Sverige. / Elinnea 29 mars 2011 kl. 14.48 (CEST)

Där måste jag stödja Elinnea. Eftersom båda artiklarna är korta skulle jag till och med kunna tänka mig en ihopslagning av artiklarna, med ett underavsnitt om Sverige, efter att ha lagt till ytterligare ett par rader globalt perspektiv. Mange01 29 mars 2011 kl. 17.32 (CEST)

[Avindenterar] -nothingman-, du nämner två alternativ, men inte det jag ofta upplever som huvudalternativet: Låt avsnittet om Sverige ligga kvar, och utöka med liknande avsnitt om resten av världen. Vilket definitivt inte åtgärdas i en handvändning...

När vi har ett rimligt gott avsnitt om Sverige men ingenting eller nästan ingenting om resten av världen, så innebär detta en uppmaning att på sikt förlänga artikeln. Vi kan dock tydliggöra detta, exempelvis genom att skriva till en definitionsrad ovanför, och sedan lägga in en rubrik Sverige eller XXX i Sverige e. d., och göra sådana småändringar i början av det avsnittet som den nya inledningsmeningen motiverar. Att i stället ta bort eller bryta ut Sverigeavsnittet lämnar ofta en orimligt kort artikel. Vi bör inte bryta ut Sverigeavsnittet bara för att andra avsnitt helt saknas eller är för korta. Bryt ut när avsnittet blir för långt, jämfört med hur långa tänkta avsnitt om andra länder borde se ut, om någon skreve dem.

Slutsats: Detta lämpar sig inte för en massinsats för att kvickt avhjälpa kvalitetsbrister; det är mer likt ett långsiktigt avstubbningsprojekt. Jörgen B 29 mars 2011 kl. 21.29 (CEST)

Vi skulle kunna köra en kombination av klottersanering och källor med specialdesignade varianter av test- och k-mallarna som säger "Sitter du i ett skolbibliotek? Vill du göra något konstruktivt i stället? Gör så här:

1. Välj en artikel, vilken som helst, i den här listan

2. Slå upp ämnet i en uppslagsbok

3. Skriv {{subst:kb}} efter information som inte stämmer med uppslagsboken

4. Lägg till information som saknas i wikipedia-artikeln men som finns i uppslagsboken

5. Skriv <ref>Uppslagsbokens namn, uppslagsordets namn</ref> efter den information som stämmer"

Vad tycks? Jag började skriva som ett skämt men nu vet jag inte... --Niklas R^Dis-ku-_tera 29 mars 2011 kl. 23.17 (CEST)

Börjar om:Vad skall vi ha för kvalitetsprojektet i april?

Känns som diskussionen ovan börjat spretar åt alla möjliga håll, det som handlar om Globalt perspektiv bör diskuteras på Wikipediadiskussion:Projekt globalt perspektiv och punkterna ovan kanske på Wikipediadiskussion:Projekt källhänvisningar? Skulle vi här istället kunna fortsätta diskutera Månadens kvalitetsprojek, alltså vilket av projekten vi ska välja den att fokusera på i april? / Elinnea 30 mars 2011 kl. 12.06 (CEST)

Månad	Projekt	Resultat	%Δ
2010-01	Faktakoll	↘ -93	- 69,40
2010-02	Uppdatering	↘ -18	- 8,33
2010-03	Förvirrande	↘ -105	- 51,21
2010-04	Fluff	↘ -66	- 73,33
2010-05	Städa	↘ -195	- 49,24
2010-06	POV	↘ -97	- 34,15
2010-07	Global	↘ -6	- 1,55
2010-08
2010-09
2010-10	Uppdatering	↗ +1	+ 0,44
2010-11	Substubbar	↘ -17	- 14,29
2010-12	POV	↘ -14	- 16,28
2011-01	Uppdatering	↘ -74	- 37,00
2011-02	Språkvård	↘ -114	- 31,23
2011-03	Infogningar
2011-04	?

Ledsen för utvikningen. På spåret igen: jag tyckte att Jörgen B:s invändning mot infogningar som månadens KP var tänkvärd. Jag hade helst sett faktakoll som nästa projekt (om inte annat för att jag för tillfället har fri tillgång till ne.se). Det finns artikar kvar från 2009 i kategorin och man borde kanske överväga strykningar av så gamla grejer om de inte är åtgärdade efter månadens slut. --Niklas R^Dis-ku-_tera 30 mars 2011 kl. 12.19 (CEST)

Ja, faktakoll håller jag med om. Tycker att det vore så skönt om vi skulle kunna få ned den till noll, eller åtminstone bara ha saker från i år kvar där. Jag tycker också att vi bör vara lite tuffare att stryka uppgifter som inte fixats till på tre år, men ibland är det svårt att veta vad det är i en artikel som ska faktakollas. Jag tycker generellt att vi behöver bli bättre på att använda diskussionssidorna och tydliggöra vad det är som behöver göras, vad man själv har gjort etc. Sen har jag funderat lite på om vi skulle kunna få kontakt med utomstående ämnesexperter på nåt vis, ha folk på universiteten som vi kan kontakta och som kan hjälpa oss med faktakoll av olika artiklar, t.ex om jag undrar om det vi skriver i artikeln pepitarutor verkligen stämmer, att nån kanske på textilhögskolan skulle kunna ge oss ett svar på det. Många av artiklarna i faktakoll kan ju behöva tittas på av några andra, att få ut det till allmänheten och de som har kunskapen på nåt sätt, typ "Detta behöver Wikipedia hjälp med". Det som är helt omöjligt för en kan ju vara plättlätt för nån annan. / Elinnea 30 mars 2011 kl. 16.39 (CEST)

Faktakoll tycker jag också vore bra, eftersom det var längesen det kvalitetsprojektet var utvalt sist. Höstblomma 30 mars 2011 kl. 18.09 (CEST)

Då kör vi på Wikipedia:Projekt faktakoll i april tycker jag. Sist när vi körde detta som kvalitetsprojekt så fick vi ned antalet till 33 från 135. Hoppas att vi lyckas slå det denna gång! Tänk på att använda diskussionsidorna så vi kan hjälpas åt med vad som behövs göras. Det är många olika ämnesområden som behöver faktakollas, så ju fler som kollar igenom Kategori:Alla artiklar som behöver faktakollas, desto bättre! / Elinnea 31 mars 2011 kl. 12.05 (CEST)

Vajert! @Ellinea: Detta med att använda sig av wp:Faktafrågor var ett bra initiativ!--Niklas R^Dis-ku-_tera 31 mars 2011 kl. 12.14 (CEST)

Jag tycker också att det är ett angeläget projekt. Jag brukar inte vara särskilt engagerad i detta samarbete, men ibland kan en blänkare på Bybrunnen locka till medverkan. Jag menar dock - som en kommentar till tidigare inlägg - att tre år gamla omotiverade mallar saklöst kan strykas. Att låta dem ligga kvar endast av respekt för den som lagt in dem är kontraproduktivt. Givetvis menar jag inte att det skall ske utan att man läser igenom artikeln för att försöka förstå vad det handlar om. Fernbom2 31 mars 2011 kl. 12.42 (CEST)

Wikipedia:Veckans samarbete:Sång

Veckans samarbete denna vecka är basartikeln sång, men även sopraner, tenorer, altar och helt tondöva är välkomna att delta i samarbetet ; ). Gå gärna in på Diskussion:Sång och diskutera vad som behövs i artikeln, rota igenom bokhyllorna efter lämpliga källor och sätt igång! Ljudfiler vore bra, sjung in egna eller leta efter lämpliga på Commons. / Elinnea 31 mars 2011 kl. 11.54 (CEST)

Projekt Internet i Sverige

Gott folk,

som Hannibal påpekade i (den något infekterade) diskussionen ovan, så har Wikipedia:Projekt Internet i Sverige fått stöd av Stiftelsen för Internetinfrastruktur för att syssla med metaarbete som förhoppningsvis skall kunna leda till bättre artiklar inom området, vilket innebär att jag ägnar ganska stor del av mina dagar åt det, och djärvt har satt igång med arbetet.

Jag kan, förstås, göra det på egen hand, om det skulle vara så att ingen annan är intresserad. Då blir det förmodligen sämre än det hade behövt vara. Egentligen är det som vilket Wikipediaprojekt som helst: det är (naturligtvis) öppet för vem som helst att lägga sig i och jag har (vilket förhoppningsvis är självklart: vi bestämmer över oss själva. Ingen kan utifrån förläna någon auktoritet på Wikipedia) inte mer att säga till om än någon annan. Vill man hjälpa till, hjälp till. Vill man inte hjälpa till kan man fortfarande ha åsikter. Jag har skapat en mall, Mall:InSveKv, mycket inspirerad av en:Wikipedia:Version 1.0 Editorial Team/Assessment#Quality scale och Mall:Datorspel kvalitet (som jag utgick från, tack Sertion). Den utgår från de kriterier som finns på Wikipedia:Projekt Internet i Sverige/Kvalitetsmärkning: se Kategori:Wikipedia:Projekt Internet i Sverige: Kvalitetsmärkning om ni vill bilda er en uppfattning om hur den hittills har tillämpats i praktiken. Det finns en diskussion på Wikipediadiskussion:Projekt Internet i Sverige/Kvalitetsmärkning som man hemskt gärna får lägga sig i.

Eller, tja, det här är Wikipedia. Jag litar på att den som vill lägga sig i lägger sig i. Men jag ville i alla fall peka på var man kan göra det. /Julle 26 mars 2011 kl. 23.18 (CET)

Jag skulle föreslå att de olika nivåerna färgkodas (lämpligen med samma färger som den engelska förlagan så att Wikipedianer från andra språkversioner känner igen sig) och att de blir klickbara — och att man når en undersida där endast den delen av värderingen finns (när man klickar på "Innehåll" så kommer man alltså till Wikipediadiskussion:Projekt Internet i Sverige/Kvalitetsmärkning/Innehåll där endast information om den nivån finns) så att det blir enklare och tydligare att veta vad det innebär. Vad tror du om det? Vänligen Jopparn 26 mars 2011 kl. 23.56 (CET)

Jag har själv inte varit inblandad i något projekt runt kvalitetsbedömning. Jag tror sådana projekt är sällsynta i svenska Wikipedia, men däremot ser man det ofta i engelska Wikipedia och där är mitt (ytliga) intryck att alla projekt använder en och samma modell för sin betygssättning. Principen om minsta möjliga förvåning (WP:POMMF) borde leda till att vi ska kopiera deras modell rakt av och förändra så litet som möjligt. Rätta mig om jag har fel: Finns det avvikande projekt inom engelska Wikipedia? Finns det andra projekt på svenska Wikipedia som kvalitetsbedömer artiklar i stor skala? Finns det uppenbara nackdelar med det engelska systemet, som gör att vi bör ha annorlunda system? --LA2 27 mars 2011 kl. 18.10 (CEST)

Jag ser systemet i några delar överarbetet som gör det svårt tillämpa, där en något förenklad modell skulle göra det enklare förstå och tillämpa. Och om vi har en modell där vi i en parameter bara använder stegen 1-4 men tv avstår från 5-6 blir det inget motsatsförhållande, det ger möjlighet ett i ett senare skede ändå börja tillämpa alla steg. Man kan också säga vi ha en:wp modell men i vår implementeringen avstår från vissa (över)avancerade markeringar. Yger 27 mars 2011 kl. 18.18 (CEST)

Ett konkret exempel kan vara märkningen av källäget för artikeln Pär Ström, skall det ges 3 eller 4. Jag anser 4 men Julle 3, men att vi skulle ha olika uppfattningar skulle knappast gälla betyget för wiki där beskrivningen av de olika nivåerna är mer entydig. Yger 27 mars 2011 kl. 18.30 (CEST)

För att svara LA2, så vitt jag vet använder alla projekt på enwp mer eller mindre samma skala (Stub-Start-C-B-GA-A-FA). Kvalitetsklassen "C" tillkom mer nyligen, så det kanske fortfarande finns projekt som inte använder den. Man kan förstås diskutera om stegen inte är lite väl många, men det finns ju definitioner och exempel på varje steg. Vissa projekt bedömer dock enbart kvalitet, inte relevans. Tomas e 28 mars 2011 kl. 11.20 (CEST)

Jag insåg precis att projektsidan varit rätt missledande också: det är inte ett metaarbetsprojekt, även om det är vad jag huvudsakligen sysslar med. Poängen med allt metaarbete är att det skall resultera i bättre artiklar (annars är det bortkastad tid), så personer som vill skriva om internet i Sverige är mer än välkomna. /Julle 28 mars 2011 kl. 19.49 (CEST)

Jag kommer gärna med åsikter – om vi kan komma överens om ersättningen. /rrohdin 1 april 2011 kl. 17.20 (CEST)

Hjälp att kategorisera radioprogram

Jag behöver hjälp med att slutföra kategorisering av radioprogram i kategorin Kategori:Program i Sveriges Radio. Notera att kategorin "Underhållningsprogram" även har underkategorierna "Humorprogram", "Musikprogram", "Teaterprogram", "Tävlingsprogram" och "Önskeprogram". --Bensin 1 april 2011 kl. 08.55 (CEST)

Artikelnamn för sponsrade företeelser

Har vi några riktlinjer för hur vi bör namnge artiklar om företeelser som sannolikt kommer överleva sitt (nu sponsrade) namn?

Det som fick mig att tänka på frågan var en arena som uppkallas efter ett företag. Arenan kommer sannolikt stå kvar om femtio år, men det är långt ifrån säkert att den har samma namn om ens fem år och den kan mycket väl komma att byta officiellt namn tio gånger. - Tournesol 30 mars 2011 kl. 10.12 (CEST)

Ja, med tanke på att neutrala namn som Borås Arena (för att inte tala om Ryavallen eller Värendsvallen) numera snarast tillhör undantagen är det en viktig fråga. Jag har inget svar. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 10.16 (CEST)

Naturligtvis bör man kunna komma till artikeln om X-stads arena om man skriver in det för tillfället gällande officiella namnet, men det går ju att lösa med redirects. Någon brist på sportentusiaster som vet vilken arena som för tillfället heter Bullens Pilsnerkorv Stadium föreligger knappast på Wikipedia. - Tournesol 30 mars 2011 kl. 10.18 (CEST)

Det är väl en sak med gamla arenor som har ett etablerat namn i folkmun och får ett nytt (kanske temporärt) sponsornamn; där kan man i enlighet med POMMF ha kvar artikeln på det gamla namnet. Men hur gör man med nybyggda anläggningar som har ett sponsornamn redan från starten och aldrig hetat något annat (t ex Färs & Frosta Sparbank Arena)? /FredrikT 30 mars 2011 kl. 10.23 (CEST)

Det alternativa namnet "Lunds nya arena" nämns i artikeln, men svaret är inte självklart. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 10.26 (CEST)

Ja, jag såg i och för sig det, men det är ett begrepp jag aldrig hört någon - vare sig arrangörer, press eller vanligt folk - använda så den är nog inte i närheten av POMMF. Säger folk något i vardagslag är det nog bara "arenan", men det gissar jag att man säger på många orter. /FredrikT 30 mars 2011 kl. 10.37 (CEST)

Ja, visst skulle man kunna ha "Arenan, Lund", "Arenan, Växjö" etc som artikelnamn. Det är troligen det man säger överallt. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 10.52 (CEST)

POMMF i all ära, men en POMMFning som inte förblir POMMFin en hyggligt tid känns inte så POMMFmässig. Påven redirectar inte till Benedictus XVI. - Tournesol 30 mars 2011 kl. 10.54 (CEST)

Jag tror helt enkelt att det bästa är att diskutera detta från fall till fall. / Elinnea 31 mars 2011 kl. 12.31 (CEST)

Handlar inte den här frågan egentligen om vad vi gör när något byter namn? Det kan vara i princip vad som helst, t.ex. en stad, ett land, ett varumärke. För mig är det naturliga att artikeln flyttas till det nya namnet och får en länk från det gamla namnet. Samtidigt justeras artikeln så att det nya namnet används och får en historisk notis om att det tidigare funnits ett annat namn. --// jorchr 3 april 2011 kl. 21.55 (CEST)

Hur mycket Wiki är Swedavias webb?

Swedavia, i princip f.d. Luftfartsverket, känner att de behöver göra reklam för flyget och flygplatser. Ett sätt verkar vara en s.k. "Wiki", på "www.wikiairport.org". Hur mycket wiki känns det som? Jag tycker det verkar mest som en blogg, men i webbsidesform. Dessutom står det "Se till att du har rättigheterna till eventuellt material du skickar in", men det står inget om vilka rättigheter Swedavia anser sig tillskansa genom att någon postar (jfr Facebook som man ger en evig licens för bilder man postar). Jag försöker inte göra reklam för dem, utan mer få synpunkter på hur mycjet wiki det känns som, av andra. --Janwikifoto 30 mars 2011 kl. 16.32 (CEST)

Det finns väl i och för sig inget som säger att själva textinnehållet i en wiki alltid måste följa en fri licens - det är upp till respektive "wikiägare". Däremot är ju den grundläggande programvaran alltid fri. /FredrikT 30 mars 2011 kl. 16.37 (CEST)

[Efter att ha tittat på sidan i fråga] Men detat verkar ju faktiskt inte vara en wiki ens i teknisk mening. /FredrikT 30 mars 2011 kl. 16.39 (CEST)

Vadå, det finns väl inget som hindrar att någon skriver en icke-fri wikimotor? - Tournesol 30 mars 2011 kl. 16.39 (CEST)

Det finns väll heller inget som hindrar någon från att kalla något som inte är en wiki en wiki? Hur är detta relevant till Wikipedia? Sertıon 30 mars 2011 kl. 16.44 (CEST)

Begreppet wiki är inte på något sätt reserverat för Wikipedia. Det finns hundratals wiki-programvaror. En del är proprietära, andra ligger under en fri licens. Wikipedia använder en fritt licensierad wiki-mjukvara (Mediawiki) för att människor tillsammans skall kunna skapa en encyklopedi byggd av fritt licensierad kunskap. Wiki-programvarans licens är har inget att göra med innehållet som man fyller wikin med. Det finns instanser av Mediawiki där innehållet som skrivs inte ligger under en fri licens. Det finns med största sannolikhet även proprietär wikiprogramvara där innehållet ligger under en fri licens. Vad gäller luftfartsverkets wikiairport så verkar det inte ens vara fråga om en wiki-programvara. Jag tror jag har kikat och kunde inte se någon möjlighet att samskriva en text, en av de egenskaper som man nog får säga hör wiki till. Man kanske har valt "wiki" i namnet eftersom begreppet har blivit lite hypat och utan att veta vad wiki egentligen betyder. --Anna Bauer 2 april 2011 kl. 23.48 (CEST)

Problem gällande flaggmallar

Hej! Vet någon vad sjutton som har hänt med dessa flaggmallar? Det har skett alldeles nyligt. /Mvh Vostok 3 april 2011 kl. 14.44 (CEST)

Om du saknar bilderna, så är det trassel på Commons. -- Lavallen 3 april 2011 kl. 14.47 (CEST)

Okej. Är det vanligt, och brukar sådant ordna upp sig? /Mvh Vostok 3 april 2011 kl. 14.50 (CEST)

Det jobbas på det, och är lite för vanligt för att jag ska helt trivas med det. Det är lite mer omfattande än vanligt den här gången. -- Lavallen 3 april 2011 kl. 14.52 (CEST)

Aj då. Jaja, vi märker väl när det ordnar upp sig. Tack för informationen! :) /Mvh Vostok 3 april 2011 kl. 14.57 (CEST)

Det var den här ändringen som orsakade problemen eftersom alla undermallarna inte skapats än. Det är möjligt att ändringen är till det bättre, och då kan den återställas när undermallarna skapats. Jag tror att ändringen syftar till att minska antalet mallanrop i Mall:flaggbild genom att (exempelvis) bara anropa Mall:Landsdata Sverige istället för som tidigare Mall:Flagga/Sverige och Mall:Land/Sverige. /EnDumEn ✍ 3 april 2011 kl. 15.19 (CEST)

Okej. Tittade just tillbaka och nu ser det betydligt bättre ut, dock inte helt återställt. Men det verkar minsann vara på god väg iaf. :) /Mvh Vostok 3 april 2011 kl. 15.23 (CEST)

Det kan ta lite tid innan alla ändringar återställts eftersom flagbilder används i så många artiklar. Dessutom finns problemet som Lavallen tog upp, även om det inte var hela orsaken. /EnDumEn ✍ 3 april 2011 kl. 15.27 (CEST)

Jodå, förstår det. Tack för informationen. :) /Mvh Vostok 3 april 2011 kl. 15.31 (CEST)

Foto Färglära och bildskärmar (ej Wiki)

Det kommer att gå en föreläsning och färg och bildskärmar på KTH. Har inget med Wikipedia/Wikimedia att göra, men föreläsningen är öppen, så ev fotointresserade får gärna komma

DIGITALFOTO - FÄRGLÄRA OCH ATT FÅ FÄRGEN RÄTT Lär dig mer om hur färg och bildskärmar fungerar! Kanske dina digitala bilder kommer att se bättre ut efter att ha lyssnat till vad Anders Jönsson, Sales Manager Color Edge, på bildskärmstillverkaren Eizo har att säga. Han har en presentation som han håller en gång om året för Fotoskolan i Stockholm, Gamleby och Sundsvall. Den går igenom problemen med skärm kontra monitor med lite grundläggande färglära osv.

Det kommer även att vara tillfälle att kalibrera din laptop, om du använder Windows eller Mac. Vi har tillgång till en färg-kaliberings-mätare.

Plats: Sal Q24, i närheten av Stacken-lokalen, Osquldas Väg 6 (Q-Huset, 1 trappa ned), Tekniska Högskolan, Stockholm När, tid: Kl 19:00, Onsdag (obs ej torsdag! utan Onsdag), 6:e April 2011 Janwikifoto (diskussion) 4 april 2011 kl. 14.51 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Delta gärna i Wikipedia:Veckans tävling/Brödstubbar 3

Bröd...		stubbar?

Veckans tävling går ut på att förlänga våra allra kortaste artiklar. De kan tyckas vara ganska långa när man tittar på hur många byte de har i historiken, men det stämmer inte pga av en stor del av dessa utgörs av tabeller, rubriker, mallar etc. Själva brödtexten är väldigt kort. Här hittar du de artiklar som tävlingen handlar om, var med och förläng dem! / Elinnea 4 april 2011 kl. 17.50 (CEST)

Hur mycket "brödtext" rör det sig om? ;) /Mvh Vostok 4 april 2011 kl. 18.00 (CEST)

Örebro universitet

Hej! Jag tänkte ställa en liten fråga till gemenskapen hur man skall betrakta detta? Avsnittet har mallats för OVIKT. Händelserna har varit mycket uppmärksammade och universitetet har funnits i blickfånget under denna uppmärksamhet, precis som genusforskaren vid Uppsala universitetet som slutade efter hård kritik. Är dock osäker om det finns omnämnd i artikeln för Uppsala universitet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 april 2011 kl. 12.48 (CEST)

Jag är högst tveksam om vare sig händelserna i Örebro eller Uppsala det skall vara med. Genusforskaren vid Uppsala universitet har definitivt relevans för wikipedia, och kanske inom artikeln om Genusforskning eller Genusforskning i Sverige, men i en artikel om Uppsala universitets över 500 åriga historia och alla dess ämnen och fakulteter? Örebro universitet är yngre och mindre, men jag tycker att man får visa hur Örebro universitet som utbildningsanstalt påverkats av de här händelserna - har några instutitioner fått stängas? Har några studentbostadsområden fått utrymmas med följande brist på studentbostäder? Har en nedläggning eller flytt av universitetet diskuterats på grund av händelserna? Det finns faktiskt en rad händelser av den digniteten som påverkat svenska universitet och som i sådana fall skulle vara betydligt relevantare att omnämna. --FBQ 5 april 2011 kl. 13.09 (CEST)

Mordet 2007 är definitivt inte relevant att ha med i artikeln om universitetet eftersom det uppenbarligen inte hade någon koppling till offrets yrke, och jag är högst skeptisk även till de två andra också. En artikel om ett akademiskt lärosäte bör fokusera på detta som institution - inte på avd enstaka anställda hittar på/råkar ut för (i vart fall så länge de inte gör det uppenbart "i tjänsten"). /FredrikT 5 april 2011 kl. 13.13 (CEST)

Som FredrikT säger har ju händelserna inte direkt med universitetet att göra - men hade hela universitetets verksamhet ifrågasatts på grund av händelserna eller på annat sätt påtagligt påverkat verksamheten - med rätta eller inte - hade det ju gått att omnämna i artikeln ändå. Nu finns det absolut inget som tyder på det.--FBQ 5 april 2011 kl. 13.21 (CEST)

Min åsikt är att det rör sig om tre personliga tragedier som inte har någon direkt koppling till universitetet som sådant och att de därmed bör strykas. Njaelkies Lea (d) 5 april 2011 kl. 13.30 (CEST)

Jag håller med samtliga ovan. Njaelkis Leas argument menar jag dock räcker och jag har tagit bort avsnittet.--LittleGun 5 april 2011 kl. 14.47 (CEST)

Lågt valdeltagande

Aktiviteten på Artikelnomineringar är låg. Det finns flera nomineringar som legat där ett bra tag, men som inte fått några röster. Öka valdeltagandet!--Historiker 5 april 2011 kl. 19.15 (CEST)

2010 fortfarande

Jag vill bara uppmärksamma att det är Wikipedia:Utvald artikel/2010 som avgör vilka sidor som visas på huvudsidan. Det verkar inte finnas någon sida skapad för 2011, och jag vet inte hur man gör det heller. /Grillo 4 april 2011 kl. 17.56 (CEST)

Det gör ingen skillnad i framsidan, den går ändå efter en annan mall. Hur man ändrar arkivet vet jag inte. Tanzania 4 april 2011 kl. 18.03 (CEST)

Jag satte igång en diskussion på Diskussion:Bröderna Lejonhjärta. för jag tyckte den varit med så ofta, det är väl kul med lite andra artiklar också? J 1982 4 april 2011 kl. 18.03 (CEST)

Okej, men bör vi inte arkivera 2011 års artiklar och dokumentera vilka som kommer härnäst? Jag vet inte hur det styrs så det vore bra om någon med koll ordnar det. /Grillo 4 april 2011 kl. 22.25 (CEST)

Mallen är det inga som helst problem att uppdatera i alla fall. Sertıon 4 april 2011 kl. 22.33 (CEST)

Ingen har arkiverat på över ett år, så det är kanske inte så viktigt. Det finns ju historik-sidor för de intresserade, och Wikipedia:Utmärkta artiklar/Differens om man vill se när någon sammanfattning senast var på huvudsidan. Jag justerade sidorna lite så det blir tydligare att det inte är ett arkiv. --Ḇọⅳⅰḙ 6 april 2011 kl. 10.11 (CEST)

Sover något av klotterfiltren?

Borde inte något av klotterfiltren ha triggats av denna redigering? - Tournesol 6 april 2011 kl. 10.10 (CEST)

Jo, definitivt! Fernbom2 6 april 2011 kl. 10.25 (CEST)

Fixat. --Petter 6 april 2011 kl. 20.12

Årtal

Kan man sätta bothjälp på årtalsartiklarna så man får in "x var ett normalår-skottår som började en y-dag" (allt från 793 och framåt är redan fixat). Antar att det finns en viss rytm hyr ofta åren kommer tillbaka (utom när de bytte stil)? J 1982 29 mars 2011 kl. 22.55 (CEST)

Vad är ett "normalår"? Vi har haft den diskussionen på talk:normalår tidigare, och vi bör inte hitta på nya termer här. /Grillo 30 mars 2011 kl. 06.31 (CEST)

Normalår betyder alltså inte det du hittat på att det betyder, och börjar inte göra det bara för att du envisas med det. Wikipedia är inte till för att sprida nya användningar av ord, sådant bör göras i andra källor först. Att du är snabb med att redigera ger dig inte speciella privilegier att bryta mot Wikipedias riktlinjer om originalforskning. Tyvärr har jag sett attityden "det är bäst att inte stöta sig med J 1982 eftersom han redigerar så mycket" förr, men den ger jag inte mycket för. Det är dags att du börjar lyssna på folk och tar till dig av andras åsikter. En hög editcount ger dig inte rätt att införa vilka system du vill utan att lyssna på någon och avbryta arbetet när folk säger ifrån. /Grillo 30 mars 2011 kl. 06.36 (CEST)

Inställningen att man inte bör stöta sig med Grillo är nog vanligare. Jag håller dock med vederbörande om att J 1982 gör klokt i att inte alltid gå så snabbt fram. Inte heller bör reflexen att alltid förespråka att behålla en artikel som inte är rent trams få leda till inlägg utan motivering (att något förefaller vara välkänt är inget argument). Vad gäller termen "normalår" kan jag inte förstå upprördheten. Alla begriper vad som menas. Det finns många begrepp som har mer än en betydelse. Sammanhanget avgör vilken som används. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 07.15 (CEST)

Någon benämning på ett år som inte är skottår måste vi ha, och frågan är hur man ska kunna formulera det på ett annat sätt? Genom denna diskussion kan vi kanske komma fram till en gemensam lösning innan några nya insatser görs. Obelix 30 mars 2011 kl. 09.31 (CEST)

Jag har lagt fram ett förslag på lösning på Diskussion:Normalår.Yger 30 mars 2011 kl. 10.30 (CEST)

Termen "vanligt år" har lanserats på diskussionssidan. Jag håller med Obelix om att samtalet bör hållas på ett ställe, men föreslår att vi fortsätter i anslutning till artikeln. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 10.49 (CEST)

Klassiskt trollbete. Vem som helst får naturligtvis reagera på vad jag eventuellt kan ha gjort som inte var bra. /Grillo 30 mars 2011 kl. 16.31 (CEST)

Jag tror ju inte Fernbom2 syftade på uppfattningar hos troll, utan just uppfattningar från andra seriösa användare, precis som du säkert syftade på vad andra seriösa användare har för uppfattning av J 1982. Obelix 30 mars 2011 kl. 17.37 (CEST)

Obelix har rätt. Jag förstår inte vad trollen har i denna diskussion att göra. J 1982 får motta mycken negativ kritik, både välförtjänt och oförtjänt. Jag har aldrig varit rädd för att hamna i konflikt med vederbörande och har heller inte fått intrycket att andra är det. Fernbom2 30 mars 2011 kl. 17.55 (CEST)

Varför inte bara "x var ett år som började en y-dag" respektive "x var ett skottår som började en y-dag". Wikipedia är inte ett ställe att lansera nya begrepp på. --Petter 30 mars 2011 kl. 18.43

Om man nu måste ha ett ord så får man nog ta något helt genomskinligt som "365-dagarsår". Eller skriva "år med 365 dagar".

andejons 30 mars 2011 kl. 21.21 (CEST)

Jag gillar Andejons förslag --Niklas R^Dis-ku-_tera 30 mars 2011 kl. 21.31 (CEST)

Andejons förslag är bra. "Normalår" däremot är en nybildning - i den meningen J 1982 ger termen. Det är då i sammanhanget inte väsentligt huruvida den är lättbegriplig eller inte.

Nu finns faktiskt termen "normalår" redan, enligt SAOB; men den betyder något annat. Dels kan "normalår" användas som det år man tar som utgångspunkt för räkning, fast det året inte längre är vanligt; SAOB ger exemplet

"Icke utan svårighet gingo protestanterna (vid westfaliska freden) in på .. förslaget om 1624 som normalår med avseende på äganderätten till de indragna andliga godsen."

Dels kan termen användas om "år som är normalt (i fråga om inkomster, skörd o. d.)", vilket nog är den enda innebörd jag var bekant med. I sådana fall beror betydelsen på i vilket avseende de andra åren är "onormala". Jag skulle nog kunna tänka mig att använda "normalår" för 365-dagarsår i sammanhang där det är väldigt tydligt att man med "de onormala åren" avser skottåren, men inte självständigt. Alltså inte "År 2011 är ett normalår." Däremot kanske:

"I den gregorianska kalendern är 97 av varje följd av 400 år skottår, och alltså 303 'normalår'. Detta betyder att kalendern räknar totalt

(antalet normalår)$\times 365+$(antalet skottår)$\times 366=303\cdot 365+97\cdot 366=146097=7\cdot 20871$

dagar på 400 år, Eftersom detta är ett jämnt antal veckor, börjar varje 400-årsperiod på samma veckodag."

Inbyggt i ett långt resonemang, och med en lokal förklaring om vad "normalår" betyder just nu, är det inte orimligt som term. Att lägga in det i några tusen årsartiklar är däremot helt fel. Jörgen B 30 mars 2011 kl. 23.51 (CEST)

En sista excerpt (från SAOB, uppslagsordet skottår): "(Åren) 1700, 1800 och 1900 äro . . i den gregorianska kalendern icke skottår, men väl 1600 och 2000." Här användes alltså som vanligt terminologin "icke skottår" för 365-dagarsår. Jörgen B 30 mars 2011 kl. 23.56 (CEST)

Att något inte är något annat är ett vanligt uttryckssätt. Det handlar inte om en terminologi. Fernbom2 31 mars 2011 kl. 12.24 (CEST)

Commonslänkar

En annan grej som vore bra om en bot gjorde är att lägga in länkar till Commons på årtalsartiklarna, decennierna och århundradena, så den som letar efter bilder från ett visst år lätt kan hitta dem. / Elinnea 31 mars 2011 kl. 12.29 (CEST)

Det är ett utmärkt förslag, som snarast borde förverkligas! Fernbom2 31 mars 2011 kl. 12.36 (CEST)

Hur långt tillbaka har de? Även i temaåren bör Commonslänkar läggs dit om de finns. J 1982 2 april 2011 kl. 20.10 (CEST)

Här kan man se vilka årtal som finns på Commons: Commons:Category:Years. Jag lägger ett botönskemål om detta, eftersom det verkar som om vi har konsensus om att det vore bra att lägga in commonslänkar i årtalsartiklarna. / Elinnea 4 april 2011 kl. 17.07 (CEST)

Verkligen utomordentligt. --NERIUM 7 april 2011 kl. 14.52 (CEST)

Var är basartiklarna?

Det finns 1000 basartiklar på meta. I vår kategori finns dock bara 994. Vilka saknas? Varför saknas några? Vad göra åt det? Tanzania 6 april 2011 kl. 21.16 (CEST)

Vet inte hur det står till med basartiklarna, men på Wikipedia:Projekt basartiklar står det att 0 saknas i april 2011. Sertıon 6 april 2011 kl. 21.24 (CEST)

När jag med pywikipediabot söker igenom kategorin så hittar den 1000 artiklar. Och de stämmer med basartiklarna, sånär som på att en iwlänk saknas från Epistemology till Kunskapsteori. Det kanske är räknaren i Mediawiki som visar fel? --Ḇọⅳⅰḙ 6 april 2011 kl. 22.10 (CEST)

Kan det inträffa? Att räknaren visar fel? Tanzania 6 april 2011 kl. 22.25 (CEST)

Ja, tydligen. Ḇọⅳⅰḙ 6 april 2011 kl. 22.40 (CEST)

Även det magiska ordet {{PAGESINCATEGORY}} visar fel: 1 000. Help-sidan på Mediawiki-wikin säger inget om det. Sertıon 6 april 2011 kl. 23.18 (CEST)

Buggen PAGESINCATEGORY inaccurate for template-populated deletion categories verkar vara relevant. Sertıon 6 april 2011 kl. 23.25 (CEST)

Raderingsmotiveringar

Flyttat till MediaWiki-diskussion:Deletereason-dropdown#Raderingsmotiveringar av Essin 5 oktober 2011 kl. 21.25 (CEST).

Tilde på mac

Hejsan, sitter just nu på en mac. Hur sjutton gör jag tilde-tecknen för signering? - Evalowyn

Alt+Hatt (^) Marfuas 8 april 2011 kl. 09.39 (CEST)

Tackar! Evalowyn|Säga hej?♣ 8 april 2011 kl. 20.24 (CEST)

Own subpages that can be deleted

Can an admin delete some of my own subpages? (See this list) I need this pages no longer. Thanks --Labant 10 april 2011 kl. 01.58 (CEST)

Done. Sertıon 10 april 2011 kl. 02.07 (CEST)

Thank you --Labant 10 april 2011 kl. 02.24 (CEST)

Radera mallar

Med anledning av denna diskussion, visst är det väl så att det är en dålig idé att över huvud taget radera mallar? Detta för att de gör gamla versioner av sidor (man vet aldrig när någon använt permalänkfunktionen) kan sluta fungera? I så fall, bör vi istället för att radera museimärka mallsidor med en specialutformad museimall för mallar? Kanske med en som visar ett litet förbehåll i artiklarna där den används att mallen inte längre bör användas? I det aktuella fallet hade tydligen mallen aldrig använts (hur vet man det?) så där är det kanske inte så viktigt. /Grillo 9 april 2011 kl. 22.14 (CEST)

Grillos inom parentes ställda fråga är viktig. Jag litade på uppgiften och ställde mig därför neutral. I annat fall hade jag gått emot förslaget, vilket jag markerade i diskussionen. Generellt håller jag med det kloka inlägg som inleder samtalet här och hoppas att detta blir konstruktivt. Kanske kan vi en gång för alla enas om att inte ta upp mallar på SFFR utan istället skapa någon form av diskussionssida för mallar som skall tas ur bruk. Fernbom2 9 april 2011 kl. 22.20 (CEST)

De gånger jag har sett ett behov av att radera en mall har jag sökt igenom databasdumpen med all historik och övervägt om det är värt det. Det är omständligt och kräver specialkunspak som inte många har. Annars brukar jag märka upp dem på ett sätt så att de går att använda (för historik och så), men lämnar varningar vid inkludering att de har ersatts. Dock först efter att jag sett till att de inte finns i några artiklar. Sertıon 9 april 2011 kl. 22.25 (CEST)

Se WP:SFFR:

”

Mallar som tidigare har använts ska normalt inte raderas eftersom historiken kan bli svår att följa. En SFFR-diskussion om en sådan mall bör sällan sluta i att mallen raderas. Märk hellre upp mallen med {{Ersatt mall}}.

„

Mall:Ersatt mall ger en kategorisering i artiklarna. Se Kategori:Sidor som använder ersatta mallar. Det borde räcka för att uppmärksamma användare som jobbar med sådana saker. (Som jag själv ibland.)

Jag tycker därmed att vi kan fortsätta använda SFFR för "tidigare använda mallar", men "radera" ska inte vara ett alternativ, utan snarare "tas ur bruk" eller "ersättas". -- Lavallen 10 april 2011 kl. 07.58 (CEST)

Med de alternativen behövs det så fall väl ingen SFFR-diskussion? /Kemikungen 10 april 2011 kl. 09.29 (CEST)

Normalt inte, men ibland kan det vara bra att försöka hitta ett bra fora för diskussion om en malls användning. En malldisksida är sällan en bra plats för diskussion då den sällan finns på särskilt mångas bevakningslista. -- Lavallen 10 april 2011 kl. 09.32 (CEST)

Problemet med att ha det på SFFR är att probematiken skiljer sig nästan helt från den som gäller artiklar. En sida för just detta ändamål skulle visserligen inte bli så flititgt använd, men med hjälp av blänkare här på Bybrunnen borde det inte vara omöjligt att engagera ett tillräckligt antal användare. Detta skulle också göra det lättare att hitta samtal av detta slag i efterhand. Fernbom2 10 april 2011 kl. 09.43 (CEST)

En sida som sannolikt skulle gå samma öde som WP:PK. Du får ursäkta, men det låter inte lockande... -- Lavallen 10 april 2011 kl. 09.45 (CEST)

Som en kommentar till vad Grillo forst sa om att gamla sidversioner slutar fungera vid mallradering. Det samma galler nar en mall uppdateras/moderniseras pa natt satt som innebar andrade parameternamn eller liknande. Det ar nog natt som alltid kommer vara ett problem om inte aldre sidversioner borjar andvanda mallar fran samma datum. /129.215.149.99 11 april 2011 kl. 12.41 (CEST)

Ändra parametrar är också något vi inte gärna ska göra. Det går att komplettera, så att nya parametrar tillåts eller att det tillåts fler sätt att skriva de gamla, men inte gärna ta bort eller byta en gammal parameter. -- Lavallen 11 april 2011 kl. 13.03 (CEST)

Maskiner och redskap

Jag ser vad jag upplever som en inkonsistent hantering av begreppen maskiner och redskap i ett antal artiklar i Wikipedia som kan vara värt att diskutera. Jag har inte hittat någon tydlig definition av begreppet redskap på nätet. Det finns en definition i Wikipedia men den kräver nog en del vidare arbete. I Nationalencyklopedin står att en maskin är en "mekanisk anordning för att omvandla energi eller utföra arbete." "Maskin" definieras också i Wikipedia men där tycker jag nog att begreppet sammanblandas med begreppet "system" (som {tycker jag} väl definieras i Wikipedia; "är ett antal komponenter (delar av systemet) som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål" - t ex ett telefonnät). Finns det någon som hittat någon? Min uppfattning är att en maskin är autonom, dvs den har en egen kraftkälla, medan ett redskap kräver en extern kraftkälla för att fungera. Därmed skulle en skördetröska som drivs av en traktor vara ett redskap och en självgående skördetröska vara en maskin. Jag kan ta på mig att delta i att renodla begreppen men tror att en bred konsensus i frågan bland Wikipedias författare krävs först. jd6420 2011-04-11 12:30 (CEST)

En sådan definition får ju problem, eftersom en slåttermaskin då är ett redskap (vilket förvisso kan sägas stämma, men är den ingen maskin?). Detsamma skulle gälla en rad spinnmaskiner och bommulsrensningsmaskiner och andra liknande "redskap".--FBQ 10 april 2011 kl. 14.25 (CEST)

Det är kanske oviktigt eftersom det är en juridisk definition men: EU:s mskindirektiv räknar ett sammansatt objekt eller ett system som maskin oavsett om det har egen kraftkälla eller är gjort för att koppla till en. Deras definition liknar väldigt mycket defitionen för system ovan, med skillnaden att den ska ha en rörlig del också, vilket utesluter telefonnätet.--LittleGun 10 april 2011 kl. 15.02 (CEST)

Säg inte det, min granne måste flytta på en liten del av telefonnätet för att kunna klippa gräsmattan. Så nog har det rörliga delar. :) -- Lavallen 10 april 2011 kl. 15.13 (CEST)

Haha. :D /Julle 10 april 2011 kl. 21.53 (CEST)

jd6420s definitioner stämmer ganska bra med dagens synsätt, men äldre "maskiner" som t.ex. de FBQ tar upp saknar ofta egen kraftkälla, i synnerhet belägringsmaskiner och alla "maskiner" som Leonardo da Vinci konstruerade. Just spinnmaskiner och bommulsrensningsmaskiner kan man möjligen se som delar i det system som ett spinneri utgör. /Kemikungen 10 april 2011 kl. 21.25 (CEST)

Med reservation för att jag har noll koll på ämnet: Vad händer med enkla maskiner om man accepterar jd6420:s definition? Blir de enkla redskap? --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 april 2011 kl. 00.24 (CEST)

"Enkla maskiner" är ett klassiskt begrepp. Idag skulle jag vilja sortera in dem under maskinelement. /Kemikungen 11 april 2011 kl. 07.11 (CEST)

Wikipedia ska som bekant inte hitta på egna definitioner. Om det etablerade begreppet enkla maskiner inte passar i den definition som jd6420 förespråkar, kan den faktiskt inte tillämpas fullt ut på Wikipedia. Enkla maskiner är mig veterligen ett begrepp i mekaniken som sådan, medan maskinelement är ett maskintekniskt begrepp; det finns beröringspunkter men begreppen är inte synonyma. Tomas e 11 april 2011 kl. 11.24 (CEST)

Nej, de är inte helt synonyma, men alla enkla maskiner är maskinelement, och de flesta maskinelement är tillämpningar av enkla maskiner. Det handlar inte om att hitta på egna definitioner, de enkla maskinerna är definierade sedan åtskilliga sekel. Däremot så är de inte maskiner enligt modernt språkbruk. /Kemikungen 11 april 2011 kl. 22.28 (CEST)

En definition som inbegriper om en maskin har en egen kraftkälla eller ej, är inte bra (se t.ex. Central remdrift). Själva drivningen av en maskin är normalt helt underordnad dess funktion och är (i de fall som den är inbyggd) att anse som en maskindel bland andra.
/WeRon 11 april 2011 kl. 11.50 (CEST)

Mest lästa stubbar

Jag har fixat så att de mest lästa stubbarna den föregående månaden kan få en automatiskt genererad lista. Jag har redan lagt in länkar på WP:Projekt Karlstad, WP:Projekt datorspel och WP:Projekt bilar och tänker fortsätta lägga in länkar (och automatgenerera listorna) för övriga projekt där så är lämpligt (på dotnetwiki framework projektet är det ex. onödigt - dock kommer koden som används komma upp där). Istället för att spamma alla projekten med liknande meddelanden nöjer jag mig med att nämna saken här (förutom datorspel som bland annat fick en ny stubbstatistik på köpet uppdelad på olika konsoller). Själv känns det vettigare att redigera och förbättra en artikel som faktiskt blir läst av flera hundratals personer istället för en helt slumpmässigt vald artikel som väldigt få, om ens någon mer än botar, är inne på. Man skulle ju tycka att artiklar som läses ca hundra gånger per dag borde ha redigerats lite mer men så är tyvärr inte alltid fallet... Värt att tänka på är att statistiken självklart kan vara felaktig, men den ger ju en fingervisning om var man bäst lägger ner sin tid om man försöker göra något åt stubbträsket. GameOn 11 april 2011 kl. 09.19 (CEST)

Vilka bra listor! Finns det något sätt man själv kan ta fram en sådan lista utifrån en kategori, eller för rent av för hela WP? Zaijaj.^[1][2] 11 april 2011 kl. 09.37 (CEST)

Det finns andra sätt (jag gjorde ett eget verktyg som använder sig av catscan - vilket jag nyss insåg inte behövdes - och statistikservern). Pokemonstubbar. Den är dock betydligt långsammare (men är å andra sidan sorterad från början, jag har en tabell som man kan trycka på för att sortera) och blir bökigare att använda för att skapa wikisidor. Med långsammare kan jag exemplifiera med datorspelslistan, den tar över 30 minuter med Prolineservers verktyg att skapa, och några få minuter för mig. Om jag tar bort det onödiga anropet till catscan så spar jag ännu mer tid. Jag tror inte att det skulle vara lämpligt att försöka få fram en lista över alla stubbar, det skulle ställa för mycket krav på statistikservern i mitt fall. Bättre att ta inom ett område som man är intresserad av att utöka. GameOn 11 april 2011 kl. 09.45 (CEST)

Finns det någon lista över de mest lästa stubbarna alla kategorier? --NERIUM 11 april 2011 kl. 09.53 (CEST)

Inte vad jag känner till. Det finns för de mest lästa sidorna dock här. GameOn 11 april 2011 kl. 10.01 (CEST)

De mest lästa sidorna verkar ha fastnat på december 2010. Mange01 11 april 2011 kl. 14.26 (CEST)

Det går bra att använda verktyget på toolserver ser jag. Intressant är också att man kan se hur många besök omdirigeringar får. --NERIUM 11 april 2011 kl. 10.03 (CEST)

Samarbeten med svenska skolor?

Jag är lite nyfiken på huruvida svenska wikipedia har någon typ av informella samarbeten med svenska skolor eller om några skolor aktivt deltagit i förbättrandet av artiklar? I min erfarenhet är lärare i grundskolan och gymnasieskolan generellt kritiska till Wikipedia, och de vanligaste anledningar jag stött på är en oro över att studenter okritiskt ska acceptera allt som skrivs här som sanning alternativt att de bara kopierar information från wikipedia till sina arbeten istället för att fördjupa sig ordentligt i det aktuella ämnet.

Det slår mig att det borde vara oerhört lätt att vända på de här problemen och göra någonting positivt av det. Wikipedia kan som ingen annan encyklopedi lära studenterna om vikten av källkritik. Väldigt sällan ombeds studenter fundera över vem det är som skrivit en lärobok, men Wikipedia är de flesta lärare snabba att misstänkliggöra. Saken är ju den att de gör helt rätt i det, Wikipedia är inte perfekt och det bör uppmärksammas. Men varför inte ta steget längre?

Jag kan inte tänka mig annat än att åtminstone gymnasieelever borde vara avancerade nog för att kunna bidra till wikipedias artiklar. Det vore väl bra för alla inblandade om studenter i samband med en kurs kollade igenom relaterade wiki-artiklar och fixade till och kompletterade dem med källor - uppdateringar som sedan lätt skulle kunna visas för läraren. Eleverna lär sig utöver kursens innehåll om källkritik, läraren får en indikation om hur mycket de satt sig in i ämnet och deras förmåga att skriva formellt och källhänvisa, och wikipedia får prydliga och fina artiklar. Det känns så självklart att det måste väl redan ha gjorts i flera skolor? Eller? --Granbarreman 11 april 2011 kl. 04.29 (CEST)

Ja, visst förekommer det! Nyligen deltog elever från Rymdgymnasiet i astronomitävlingen, till exempel. Min personliga erfarenhet är att många gymnasister ändå har problem med att skapa bra Wikipediaartiklar, och att det fungerar bättre på universitetsnivå. /Julle 11 april 2011 kl. 04.50 (CEST)

Ah, så roligt, tack för infon! Det förstår jag absolut att det helst ska till universitetsstudenter, framförallt vid skapandet av nya artiklar. Men små tillägg och att uppmärksamma tveksamheter i befintliga artiklar tycker man att gymnasieelever borde kunna klara av galant. Ska definitivt börja rekommendera gymnasielärare att sätta sig in i det! --Granbarreman 11 april 2011 kl. 05.16 (CEST)

Jag tycker absolut att man borde kunna använda sig av Wikipedia i undervisningen på gymnasiet, särskilt vad det gäller saker som källhänvisningar. Exempel: eleverna får i uppgift att gå igenom ett antal artiklar och bedöma deras trovärdighet. Finns det källor? Kan man se vad källorna stödjer? Hur bra är källorna? Finns det information som inte är korrekt? De lär sig någonting om Wikipedia, om källhantering, och blir mer kritiska när de läser Wikipedia, som de allra flesta av dem använder. Det är bra. Om man sedan kan göra Wikipedia bättre på vägen är det naturligtvis ännu bättre.

Wikipedia har haft och har gymnasister (och yngre!) som konstruktivt har bidragit till uppslagsverket på många olika sätt. Problemet som en hel gymnasieklass har är att det tar tid att sätta sig in i hur källhantering fungerar, till exempel, eller hur man skriver neutralt, och det tar tid att sätta sig in i Wikipedia. De måste slåss med båda dessa faktum, medan många av oss som är aktiva gradvis lärde hos hur saker och ting fungerar här. Det verkar vara många en smula övermäktigt. /Julle 11 april 2011 kl. 05.30 (CEST)

Svenska elever i allmänhet har väl för dålig utbildning för att kunna bidra med något? Svenskspråkiga finska elever, däremot... 178.30.122.209 11 april 2011 kl. 06.39 (CEST)

^{[källa behövs]} – GeMet [diskussion] 11 april 2011 kl. 13.14 (CEST)

Svenska elever har mycket stor potentital att bidra här, eftersom det snarast är förmågan att hitta kunskap och skriva med egna ord som är väsentlig, än den egna kunskapen i sig. Åldern har alltså ingen betydelse. Obelix 11 april 2011 kl. 13.16 (CEST)

Det är nog att dra Ingen originalforskning för långt. Det är också viktigt att kunna sätta saker i sina sammanhang och bedöma källors trovärdighet. I det arbetet är de egna kunskaperna och den egna erfarenheten viktig. Likaså är det en icke-trivial konst att hitta goda källor. Men bristerna kan hjälpas av i efterhand, så minimikraven är att förstå vad som står i artikeln från förut, att själv kunna skriva någorlunda väl och att vara lyhörd för andras syn på vad man gör (om man sysslar med annat är artikelskrivande är kraven förstås andra). --LPfi 11 april 2011 kl. 13.31 (CEST)

Här finns en sida om att använda Wikipedia i undervisningen. / Elinnea 11 april 2011 kl. 16.42 (CEST)

(avind.) Det finns lärare som gör detta redan - på ett galant sätt. Jag tänker kanske framförallt på Wikkiversitys Kaj, som använder Wikiversity som ett underlag för studier. Jag tänker också på Itpastorn som jag tycker låter sina elever använda Wikipedia på ett klockrent sätt. Jag själv har en kemilärare som konstant uppmanar oss att använda Wikipedia, att kontrollera verifierbarheten, och så vidare.

Det här arbetet tycker jag borde utökas. Att gymnasister skulle skapa dåliga artiklar tycker jag inte är något argument emot det. Oavsett vem som skapar en artikel, så finns det nästan alltid någon vänlig själ som wikifierar dem. Om gymnasisten har kunskapen men inte struktur- eller wikikunskapen finns vi där som hjälp. Jag tror även att yngre är extremt mottagliga för internetanvändning. En större ömsesidig förståelse för Wikipedia och unga Wikipediaanvändare vore dessutom mycket bra för Wikipedia. Tanzania 11 april 2011 kl. 18.08 (CEST)

En relaterad fråga är hur vi kan vara till hjälp för wikiovana lärare. Det kunde ha den extra fördelen att fler lärare (som ofta kan en hel del, har tillgång till litteratur och vet hur man förklarar saker) skulle gå in och fixa grejer. --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 april 2011 kl. 18.14 (CEST)

För den sakens skull skrev jag en broschyr om det här för ett tag sedan. Man kan hitta den här. En stor satsning som görs i USA är Public Policy Initiative. Den kommande terminen kommer den satsningen att göras i flera länder. Här finns mer information om aktiviteterna hittills och om de fantastiska resultat de nått. Jag skrev förresten också ett blogginlägg om det här på Wikimedia Sveriges blogg för ett tag sedan med slutsatser som kanske förvånar en del. Kul att fler tycker att det vore bra om lärare engagerade sig för att få in Wikipedia i skolorna och inte bara Kristina Alexanderson och några till.//Hannibal 11 april 2011 kl. 18.55 (CEST)

Det pågår ett projekt just nu. Två lärare från Nacka gymnasium, Användare:Perfalk och Användare:Nackajanne, låter sina elever bättra på EU-relaterade artiklar (om jag förstått rätt). Jag skall fråga om de har lust att kommentera den här diskussionen. --Niklas R^Dis-ku-_tera 12 april 2011 kl. 15.03 (CEST)

Hej på er! Just nu arbetar jag (Användare:Perfalk) och min kollega Användare:Nackajanne med Wikipedia i skolan. Efter en wikipub där jag träffade Einar Spetz och Användare:Haxpett fick jag många goda idéer som jag applicerar på vårt senaste projekt om EU. Kolla gärna in flödesschemat på webbsidan, och kom med synpunkter och kommentarer. PS. är det någon som skulle vilja bli wiki-ambassadör till Nacka gymnasium?

Wikipedia:Veckans tävling

Det saknas tävlingar på Wikipedia:Veckans tävling för de kommande veckorna. Lägg gärna dit tävlingar om ni har några goda idéer. Veckans tävling handlar om San Marino.--Ankara 11 april 2011 kl. 15.35 (CEST)

Kommer nyss med lite förslag, se nedan. --Vit Platina ^(B) _(D) 11 april 2011 kl. 19.35 (CEST)

Kolla gärna på Wikipedia:Idéer till veckans tävling, där finns många idéer som bara väntar på att nån tävlingsledare ska förverkliga dem. / Elinnea 12 april 2011 kl. 14.36 (CEST)

Veckans tävling v. 16

Än så länge finns ingen planerad tävling för den veckan, men jag skulle gärna kunna leda en tävling. Jag har ingen fast idé men har funderat på följande: Wikipediaversioner (Motivering: De flesta är väldigt korta och många saknas), Star Wars (Motivering: Många artiklar är allmänt dåliga och ämnet behöver förbättras) och Andra världskriget (Motivering: Stort ämne som fortfarande saknar vissa delar). Är något av dessa ämnen bra att göra en tävling av? Jag tänker mig att man arbetar utifrån dess kategorier och att det är en stub-tävling. Eller har någon bättre förslag? Skriv dem! Tack på förhand! --Vit Platina ^(B) _(D) 11 april 2011 kl. 19.34 (CEST)

Som Star Wars fantast skulle jag föredra den. Det finns också fler olika ämnen (karaktärer, filmer, böcker, brädspel, datorspel etc.) som kanske kan intressera fler än i alla fall den om wikipedia på olika språkversioner. Andra världskriget är å andra sidan ett stort ämne som många också är intresserade av. GameOn 12 april 2011 kl. 11.31 (CEST)

Jag föreslår att vi kör ett påsktema i nästa vecka, och försöker förbättra och utöka artiklarna i Kategori:Påsk, eftersom det är påsk då. / Elinnea 12 april 2011 kl. 14.40 (CEST)

OK, jag arrangerar en tävling om påsken nästa vecka så tar jag någon av de andra någon vecka senare. Tack för era svar! MVH Vit Platina ^(B) _(D) 12 april 2011 kl. 16.10 (CEST)

Jag har börjat planera tävlingen och utgår delvis utifrån Wikipedia:Veckans tävling/Påsk och ger därför min tävling namnet Wikipedia:Veckans tävling/Påsk2. När jag är klar får någon gärna kolla så att jag fått med allting. Jag har inte arrangerat någon tävling innan och kan därför behöva lite extra hjälp ibland... MVH Vit Platina ^(B) _(D) 12 april 2011 kl. 16.21 (CEST)

Slopa politikår

Har skapat en intressant diskussion på Wikipediadiskussion:Årskrönikor. J 1982 12 april 2011 kl. 00.56 (CEST)

Tiotusen boksidor korrekturlästa i svenska Wikisource

Svenska Wikisource har passerat en viktig milstolpe, vilket uppmärksammas med ett blogginlägg: Tiotusen boksidor korrekturlästa. --LA2 12 april 2011 kl. 22.26 (CEST)

Applåder och visslingar! Som jag själv provat på att korrekturläsa ett par enstaka sidor och vet vilket tidskrävande arbete det är så vill jag verkligen framhålla 10.000 sidor som ett mycket gott arbete! /FredrikT 13 april 2011 kl. 09.22 (CEST)

Jan Myrdal

Idag går Projekt Runeberg ut med nyheten att Jan Myrdals böcker får kopieras fritt. --LA2 1 april 2011 kl. 01.53 (CEST)

Kul! Är de Public-domain-fria eller Creative-commons-licens? Jag kan inte utläsa det med säkerhet på runeberg.org: "De får nu kopieras av vem som helst" men får de användas hur som helst? --Bensin 1 april 2011 kl. 08.41 (CEST)

Runeberg tolkar det som CC-BY-SA. -- Lavallen 1 april 2011 kl. 08.48 (CEST)

Ahh! Tack! Jag såg länken dit men tänkte att "står det inte i tillkännagivandet så står det inte i författarpresentationen heller". Jag får skämmas lite för att jag var klick-lat. --Bensin 1 april 2011 kl. 09.01 (CEST)

Hur vet man att det inte är ett aprilskämt? J 1982 1 april 2011 kl. 10.19 (CEST)

Beskedet om den fria kopieringen eller Jan Myrdals texter? :-) Tomas e 1 april 2011 kl. 12.11 (CEST)

Beskedet så klart. J 1982 1 april 2011 kl. 12.43 (CEST)

Hade det varit ett aprilskämt hade nog inte Projekt Runeberg redan tagit sig friheten att lägga in flera av Myrdals böcker på sidan... /Grillo 1 april 2011 kl. 13.17 (CEST)

Vi är Wikipedianer, det har slagits fast flera gånger att vi har ingen humor. Njaelkies Lea (d) 1 april 2011 kl. 13.21 (CEST)

Självklart Njaelkies Lea! Alla skämtartiklar ska bort även idag! /AleWi 1 april 2011 kl. 17.49 (CEST)

Går man in på en av böckerna så finns det en not om att Jan Myrdal "might be alive" och att texterna skyddas av copyright, men att man för närvarande får läsa verken på skärmen. Det var synd, jag gick faktiskt på aprilskämtet, hade inte en tanke på att det var 1 april. Tyckte i stället att Jan Myrdal var en riktig föregångsman. Ja-ja, aldrig får man vara riktigt glad. --Xauxa 1 april 2011 kl. 23.30 (CEST)

Texterna är upphovsrättsskyddade, Creative Commons är en upphovsrättslicens. Det mesta materialet på Runeberg är public domain, som inte är en upphovsrättslicens (det anger bara att upphovsrätten slutat gälla) och där man får göra vad som helst med texterna. Creative Commons begränsar mer än public domain, men är fortfarande fri till en viss gräns. Det vore förmodligen olagligt att skämta om att en författare släppt sitt material fritt och sedan publicera den personens material på webben. Jan Myrdals positiva syn på Creative Commons har jag fö läst om tidigare. /Grillo 1 april 2011 kl. 23.35 (CEST)

Nu får du nog förklara vad du menar egentligen gäller. I (som jag förmodade ovan, aprilskämtet) står att texterna får kopieras fritt. I texten på Runebergs sidor står att copyrighten för verket ifråga "restricting your legal rights to reproduce it", jag kan inte tolka detta som något annat än att det motsäger det första, om man nu med kopiera menar reproducera, vilket det just torde betyda. --Xauxa 1 april 2011 kl. 23.48 (CEST)

Creative Commons erkännande dela lika innebär restriktioner i kopieringen. Man måste exempelvis sprida kopian under samma licens som originalet, och kan inte byta sådan. Detta till skillnad från när det inte finns några restriktioner. Jag kan exempelvis ta Nordisk familjebok, trycka den, hävda upphovsrätt för den, ge ut den och tjäna pengar på den. Jag kan göra allt det här även för Myrdals verk, utom att hävda upphovsrätt för den. 1 april är väl en dunderdålig dag att komma mer seriösa nyheter av det här slaget, men är det ett aprilskämt är det inte ett speciellt lyckat sådant. /Grillo 2 april 2011 kl. 00.00 (CEST)

Jag tror inte att detta är ett aprilskämt eftersom att jag har pratat med LA2 efter att han hade träffat Myrdal på bokmässan i höstas, och då fick LA2 tillåtelse att publicera hans verk under fri licens (om jag fattade det rätt). --Ainali 2 april 2011 kl. 01.14 (CEST)

Grillo: Jag tror knappast du kan hävda upphovsrätt. I annat fall hävdar jag rätten till alla Charles Dickens verk...

andejons 2 april 2011 kl. 08.04 (CEST)

Hävda kan nog Grillo, men det blir svårt att hindra andra från att göra samma sak. Samma med Charles Dickens, men inte så många kommer att bry sig... -- Lavallen 2 april 2011 kl. 08.11 (CEST)

Diverse museer hävdar ju upphovsrätt för de konstverk vars upphovsrätt förfallit och som de har på sina museer. Vissa har ju till och med hotat med processer mot wikipedianer som laddat upp bilder på konstverket här. Där handlar det väl dock snarare om den idiotiska lagen som säger att allt man digitaliserar ger ny upphovsrätt. /Grillo 2 april 2011 kl. 12.47 (CEST)

Ett bättre exempel på skillnaderna är att någon som nu översätter Myrdals texter måste släppa även översättningen under en fri licens. Om jag översätter Dickens så kan jag däremot hävda full upphovsrätt för översättningen. /Lokal_Profil 3 april 2011 kl. 03.50 (CEST)

Mja. Korrektare är att vem som helst kan översätta Myrdal så länge han ger ut översättningen under fri licens. Myrdal har fortfarande rätten att tillåta andra att översätta enligt normalt förfarande.

andejons 3 april 2011 kl. 20.53 (CEST)

Detta är inget aprilskämt. Jan Myrdals litterära produktion är fortfarande fri. Jag beklagar att det inte finns något papper där han klart och tydligt skriver under på exakt vilken grad av frihet (cc-0 eller cc-by-sa eller ...). Vi har diskuterat detta, men hans rådgivare inom sällskapet förstår nog inte riktigt frågan. Kan ni hjälpa till att förklara? Alltså inte här på Bybrunnen, utan i direkt samtal med personerna? Att det sedan står "copyright" på en del av Projekt Runebergs sidor är en brist som jag borde åtgärda. --LA2 4 april 2011 kl. 05.31 (CEST)

Myrdal innehar fortfarande upphovsrätten, så "copyright" är helt korrekt. Det är förstås onödigt och kunde gärna ersättas med den specifika licens som gäller. Men så länge Myrdal inte bestämt sig för en viss licens kan man ju inte skriva ut en. Jag antar att det inte kommer att bli något med komplicerade villkor som GFDL, men vi vet väl inte ännu om det blir copyleft eller inte. Den som skall utnyttja texterna gör nog klokt i att koll exakt vad som gäller först (för Projekt Runeberg räcker att licensen är "tillräckligt fri", vilket kanske gäller redan). -- LPfi

Til forklaring: Hvorfor ikke "Free as in speech - not as in beer"? Myrdal kan gi deg og andre en gratis øl - når den er drukket så er den vekk. Gir han derimot ut sine verker under en fri lisens så får en både mulighet til å lese (drikke) teksten gratis - og endre den, så lenge en viser til hvor det kommer fra, og ikke begrenser andres rett til samme. mvh - Ulflarsen 13 april 2011 kl. 18.54 (CEST)

Alva och Gunnar Myrdal

Som en fortsättning på det här meddelar Madeleine Sjöstedt idag att även Alva och Gunnars verk ska släppas under CC-licens. Varken i pressmeddelandet, bloggen eller i DN framgår vilken CC-variant som används. Enligt uppgift från den pressansvarige jag pratade med ska det tillsättas en arbetsgrupp som ska utreda vilka varianter som användas. Han kunde inte ge några besked än men jag berättade vilka varianter som är wikimediakompatibla och förhoppningsvis blir det någon av dom varianterna. /Haxpett 14 april 2011 kl. 10.15 (CEST)

Häftigt! Sjöstedt verkar gilla fria licenser. Vi borde träffa henne. Och bra jobbat, Axel.//Hannibal 14 april 2011 kl. 15.06 (CEST)

Bör vi ha en mer gemensam linje för hur många funktionärer som listas i organsiationsartiklar?

I Diskussion:Chalmers studentkår förs upp frågan (som jag inmstämmar i) att det verkar irrelevant ta med alla som varit funktionärer i denna student kår. På samma sätt tycker jag det är ytetrst tvkesamt att i artiklen om Feministiskt initiativ lista alla ledamöter i tidiagre styrelser. Jag uppfattar att för företag och "vanliga" organisationer så brukar vi tycka det räcker med att ordföranden (och VDn) listas, medan vi för politiska organisationer (speciellt ungdomsförbund, se tex KDU) och studentorganisationer ofta låter massor med ledamöter komma med. Är denna skillnad OK, eller bör vi tillämpa en mer gemensam praxis?Yger 12 april 2011 kl. 15.11 (CEST)

I allmänhet kan bero på att unga är mer benägna att lägga sin sina egna och kompisars namn på Wikipedia. Att lista alla tidigare styrelser på föreningens huvudsida är orimligt. --Petter 12 april 2011 kl. 20.43

Som vanligt då det gäller listor med personnamn bör de som har egna artiklar på Wikipedia tas med – i övrigt restriktivitet enligt ovan. Rex Sueciæ 13 april 2011 kl. 14.44 (CEST)

VD/Ordf kan nog finnas med oavsett om det finns artikel eller inte. Sedan är frågan om den ska vara länkad en helt annan. -- Lavallen 13 april 2011 kl. 14.51 (CEST)

Kombinationen av ovan samt FredrikTs inlägg på Chalmers studentkår känna som en bra sammanfattning. Ordförande/Vd+vice ordförande (+andre ordförande) + vissa av de personer som har egna artiklar. Namn utöver det irrelavant.Yger 13 april 2011 kl. 15.06 (CEST)

Jag har nu redigerat Feministiskt initiativ enligt ovan. Är det så det bör vara? Rex Sueciæ 13 april 2011 kl. 15.11 (CEST)

Jag tycker det blev mycket bra (jag har också tagit bort ledamotslistan (enbart röda länkar) i KDU artiklen).Yger 13 april 2011 kl. 15.15 (CEST)

Jag är överens om att ordförande och VD kan nämnas oberoende och att andra i allmänhet inte skall nämnas om de inte har egna artiklar. Därmed verkar ändringen i Feministiskt initiativ rätt. Men jag är inte helt säker.

En känd person behöver inte nämnas i samband med alla organisationer där han eller hon verkat, utan personen skall vara tillräckligt betydande ur föreningens synvinkel. För tillräckligt kända personer har förstås omnämnandet värde som kuriosa.

Omvänt kan personer utan egen artikel vara värda att nämna, om de varit viktiga för föreningen. Ofta är grundare och långtida ordförande sådana. Personer som är kända främst för sin insats inom en viss organisation kan ofta bäst beskrivas i den artikeln.

--LPfi 13 april 2011 kl. 15.41 (CEST)

Förslaget låter vettigt. Borde inte WP:VER också nämnas i sammanhanget på något sätt? Om funktionärer uppmärksammats i källor borde man kunna vara mer generös med vilka som kan omnämnas.

En konsekvens av ovanstående är att vi blir mer restriktiva med hur många funktionärer som ska omnämnas i en organisationsartikel än i exempelvis artiklar om körer, medverkande i amatörteatrar, med mera. Mange01 13 april 2011 kl. 18.25 (CEST)

Det är rimligt. I en konstnärlig ensemble är ju i regel de flesta av de aktiva mycket mer synliga/publika än vad befattningshavarna i en mer byråkratisk organisation i regel är. /FredrikT 14 april 2011 kl. 18.52 (CEST)

Felaktigheter i CAP&Design

Jag ska skicka en rättelse till CAP&Design med anledning av den artikel som diskuteras på Wikipedia i Media. Hjälp gärna till där. /Haxpett 14 april 2011 kl. 14.45 (CEST)

Kvalitetsmätningen - april

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
134 artiklar
kvar att faktakolla

Det är väldigt roligt att se vilken framgång Månadens kvalitetsprojekt, infogningar blev i mars, en minskning från 859 till 436! 423 st! Oerhört bra jobbat allihop! I april är det Wikipedia:Projekt faktakoll som gäller, så det blir lite svårare den här månaden, men sist när Wikipedia:Projekt faktakoll var Månadens kvalitetsprojekt så fick vi en minskning från 134 till 41. Nu har vi 146 artiklar som behöver faktakoll. Kan vi få ned den noll rentav? Ju fler som deltar desto bättre! / Elinnea 1 april 2011 kl. 10.01 (CEST)

Apropå Faktakoll, så titta gärna in här för en genomlysning av de mallar och kategorier som finns för närvarande! -- Lavallen 1 april 2011 kl. 10.05 (CEST)

Oerhört bra jobbat med faktakollen, en minskning med 24 st redan! Datorspel, Hackare, Finska inbördeskriget, Jesus, Lucia Rattfylleri, Satanism, Text-TV, Tjetjenien, Tjäder och Wikipedia är några artiklar som behöver faktakoll. Hjälp gärna till, allihop! / Elinnea 2 april 2011 kl. 14.52 (CEST)

Ett tjugotal artiklar har nu flyttat över till Kategori:Alla artiklar med begärda citat från källa istället. Delution is the solution som ngn sa... -- Lavallen 3 april 2011 kl. 14.51 (CEST)

Borde det inte gå att uppmärksamma även de åtgärdsbehovskategorier som inte ligger i någon av de kategorier som finns i kvalitetsmätningen (Kategori:Alla artiklar med begärda citat från källa, Kategori:Artiklar med originalforskning, Kategori:Artiklar vars inledning behöver skrivas om, Kategori:Artiklar som bör delas för att nämna några exempel)? Eller skulle det kanske gå att lägga dem som underkategorier i några av de som finns med i kvalitetsmätningen? Känns som att de blir lite bortglömda annars ;) -Laxskinn 3 april 2011 kl. 16.24 (CEST)

Trenden är nog att man vill ha separata kategoristrukturer för varje mall, och ibland även för respektive namnrymd. (medlemmar i "artiklar som bör delas" finns samtidig i Kategori:Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar) Hur man bäst uppmärksammar dessa småkategorier vet jag inte. -- Lavallen 3 april 2011 kl. 17.44 (CEST)

Kategori:Artiklar med originalforskning ingår i faktakoll, Kategori:Alla artiklar med begärda citat från källa ingår i Kategori:Artiklar som behöver källor. Kategori:Artiklar vars inledning behöver skrivas om bör läggas under wikifiering enligt min mening, det handlar om disposition, vilket är en del av wikifieringen. Jag tror det bästa är om man vill uppmärksamma just småkategorierna är att man lägger en länk till dem på sin användarsida, eller skapar ett projekt eller en tävling som fokuserar på just dem. / Elinnea 3 april 2011 kl. 18.03 (CEST)

Kategori:Alla artiklar med begärda citat från källa ligger under Kategori:Artiklar som behöver källor, men ingår nu inte i statistiken i mallen ovan. Ska jag lägga dem i Kategori:Alla artiklar som behöver källor? -- Lavallen 3 april 2011 kl. 18.14 (CEST)

Jag tror "Disposition" även gränsar till "Städa" i viss mån. -- Lavallen 3 april 2011 kl. 18.16 (CEST)

Ja, det tycker jag vore bra! "Städa" har jag alltid tyckt varit en konstig och vag åtgärdskategori, de flesta av artiklarna i den borde nog egentligen ligga i andra kategorier, skulle gärna se att den avvecklades faktiskt. Att se till att en artikel ser ut som en Wikipedia-artikel, med en inledning, rubrikstruktur, disposition, kategorier etc (+ övrigt som nämns här:Wikipedia:Projekt wikifiering#Checklista) tycker jag faller under wikifiering. / Elinnea 4 april 2011 kl. 16.00 (CEST)

{{Begär citat}} finns nu i statistiken för "Källor" ovan, men det påverkar inte i någon egentlig omfattning då dessa artiklar ofta redan har andra typer av källmallar. -- Lavallen 5 april 2011 kl. 18.54 (CEST)

Nu är vi halvvägs genom månaden, men det finns fortfarande 86 artiklar kvar i behov av faktakoll. Det behövs fler som kollar, diskuterar och redigerar dessa artiklar. / Elinnea 15 april 2011 kl. 10.25 (CEST)

Det kan dels vara bra att beta av de äldsta faktakollartiklarna (Hackare, Sigyn, Uppländska), men jag tror även vi bör rikta fokus på de som nyligen märkts med faktakoll, att inte låta artiklar ligga för länge med märkningen, utan försöka ta tag i dem direkt. På så vis är det ofta så att både den som lagt in det som bör faktakollas, och den som lagt in faktakollmallen är aktiva och man bör försöka få igång en diskussion mellan dessa parter så man kan få fram en version som båda kan acceptera.

Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944, Böhmit, Energy Catalyzer, Gamla Sachsen, Katri Linna, Populärmusik och Radiolänk är de artiklar som faktakollmärkts under april 2011. / Elinnea 15 april 2011 kl. 10.40 (CEST)

Tävlingar, priser och att ragga sådana

Jag hade några funderingar kring veckans tävling, och att man ibland haft mer påtagliga priser till den (och att det finns forskning som pekar mot att det inte nödvändigtivs är en bra idé eftersom människor hellre verkar arbeta kreativt gratis än för småbelöningar, men, ja), och kom fram till att det ofta hade varit ganska enkelt att ragga upp priser till sådana. Science fiction-bokhandeln hade säkert gärna gett bort ett presentkort om man hade haft en tävling om science fiction, för att ta ett exempel som är för smalt för att vara aktuellt, men, ja, ni förstås poängen. Å andra sidan är jag skeptisk till det, i och med att det närmar sig reklam för mycket för min smak -- må så vara för en ganska begränsad skara användare.

Vill man ha sådana priser? Finns det i så fall något bra sätt att lösa det på? /Julle 14 april 2011 kl. 11.50 (CEST)

Att nån skulle går omkring och "ragga upp priser" i Wikipedias namn anser jag skulle smutsa ned uppslagsverkets anseende. Tycker absolut inte att vi bör låta diverse sponsorer styra Veckans tävling på det sätt som föreslås ovan. Huvudsyftet med Veckans tävling är ju att åtgärda artiklar med olika kvalitetsbrister, inte att skapa artiklar om ett visst ämne som någon har egen vinning av. Jag tror att det är en farlig väg att gå, även om det kan låta lite harmlöst med nåt litet presentkort hit eller dit, jag tycker inte att Wikipedia ska sälja sig överhuvudtaget, utan att verksamheten här ska vara helt fristående och ideell. Vinnarna av Veckans tävling får äran och rosetten och hittills har jag inte hört några som har klagat och tyckt att de velat ha saker istället./ Elinnea 14 april 2011 kl. 19.24 (CEST)

Jag håller med Elinnea. Materiella ersättningar bör endast undantagsvis utgå för arbete i uppslagsverket. Det har med trovärdigheten att göra. Fernbom2 14 april 2011 kl. 19.26 (CEST)

Jag tyckte "knytisprispotten" i "Läs, res och skriv" var lite rolig. Nu blev det ju bara jag och Kr-val som bidrog till denna pott, men tanken var god, enligt min ringa åsikt. Vivo 14 april 2011 kl. 19.40 (CEST)

Ja, det är ju något helt annat än att "ragga" sponsorer. Däremot tror jag att det ligger mycket i den forskning som Julle anför, särskilt beträffande sådant som har någon slags kuriositetskaraktär. Vissa lockas, men minst lika många avskräcks snarare. Själv hör jag snarare till den senare gruppen, men jag deltar sällan i tävlingar här ö h t, så min personliga ståndpunkt finns det ingen anledning att ta hänsyn till. Fernbom2 15 april 2011 kl. 04.26 (CEST)

Det får man naturligtvis göra som privatperson i så fall, och tydligt framhålla. Men jag var som sagt egentligen tillräckligt skeptisk själv för att avfärda idén, och ville bara kolla så att folk höll med mig om saken innan jag gjorde det. :) /Julle 15 april 2011 kl. 08.11 (CEST)