Sri Lanka
 இலங்கை சனநாயக சோஷலிசக் குடியரச Democratic Socialist Republic of Sri Lanka Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget | ||||||
| Nationalsång: Sri Lanka Matha |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad | Sri Jayawardenapura (juridisk) Colombo (kommersiell) | |||||
| Största stad | Colombo | |||||
| Officiellt språk | singalesiska, tamil och engelska | |||||
| Demonym | srilankes, srilankesisk[1] | |||||
| Statsskick | Demokratisk socialistisk republik | |||||
| - | President | Anura Kumara Dissanayake | ||||
| - | Premiärminister | Harini Amarasuriya | ||||
| Självständighet | Storbritannien | |||||
| - | Deklarerad | 4 februari 1948 | ||||
| - | Erkänd | 4 februari 1948 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 65 610 km²[2] (122:a) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,4 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2018 års uppskattning | 21 670 000[3] (57:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 332 inv./km² (43:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▼ 322 miljarder USD[4] (61:a) | ||||
| - | Per capita | ▼ 14 223 USD[4] (104:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▼ 75,3 miljarder USD[4] (82:a) | ||||
| - | Per capita | ▼ 3 362 USD[4] (133:e) | ||||
| Ginikoefficient (2010) | 36,4[5] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,782[6] (73:e) | |||||
| Valuta | lankesisk rupie[7] (LKR) |
|||||
| Tidszon | LKT (UTC+5.30) | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Pidurutalagala[8] (Mount Pedro), 2 524[8] m ö.h. | ||||
| - | Längsta flod | Mahaweli[8], 335[8] km | ||||
| Datumformat | yyyy/mm/dd | |||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 4 februari[9] | |||||
| Nationalitetsmärke | CL | |||||
| Landskod | LK, LKA, 144 | |||||
| Toppdomän | .lk[7] | |||||
| Landsnummer | 94 | |||||
Sri Lanka, formellt Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka, är en östat i Sydasien, belägen sydöst om Indien. Sri Lanka har drygt tjugo miljoner invånare och består av en stor tropisk ö (oftast kallad Ceylon) samt ett antal småöar.[9][8]
Sri Lanka var en brittisk koloni från 1796. Landet fick 1948 full självständighet som staten Ceylon, och 22 maj 1972 blev landet en republik under namnet Sri Lanka.[10][11] Landet är medlem i Brittiska samväldet.[9]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ceylon var en del av Brittiska Indien, och beboddes huvudsakligen av singaleser med religionen buddhism. Enligt legenden omvändes folket på Sri Lanka till buddhismen genom prins Mahinda, son till kung Ashoka. För omkring tusen år sedan behärskades ön av det dravidiska Cholariket, vilket kan ha lämnat vissa spår i befolkningssammansättningen. Under brittisk tid flyttade stora grupper tamiler till ön för att arbeta inom teindustrin med mera.
Enligt legender hade ön tidigare en smal landförbindelse med Indien. 1480 förstördes den enligt legenderna av en cyklon och först då ska Sri Lanka ha blivit en ö.
Sri Lankas kustområden koloniserades av Portugal under 1500-talet, och av Nederländerna under 1600-talet. Britterna kom till ön 1796 och 1815 lade de hela ön under sig; även det tidigare självständiga kungariket i landets bergsområde. Sri Lanka var därefter en brittisk koloni fram till självständigheten 1948.
Inbördeskriget
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsminoriteten tamiler bor i huvudsak i landets norra och östra delar, men även i Sri Lankas största stad Colombo. Det finns två grupper av tamiler, de som varit i landet i ett par tusen år och de som förflyttades till landet för att jobba på teplantagerna. Under många år rasade ett våldsamt inbördeskrig mellan regeringen och olika tamilska gerillagrupper, främst de tamilska tigrarna (LTTE). Enligt den vanligaste uppfattningen uppstod de inre stridigheterna av att den singalesiska majoriteten ansåg att tamilerna under kolonialtiden favoriserades av britterna, medan singaleserna diskriminerades. Efter självständigheten försökte man därför korrigera detta genom att favorisera singaleser i många officiella sammanhang. Det ledde också till att den tamilska minoriteten diskriminerades.
Flera tamilska organisationer började som en följd av kampen för en självständig tamilsk stat. Till en början fördes kampen huvudsakligen med icke-våldsliga och demokratiska medel, men sedan det 1983 blivit olagligt att argumentera för en delning av landet lämnade det största tamilska partiet TULF parlamentet, och den nationalistiska rörelsen blev allt mer benägen att använda våld.
År 1983 bröt ett fullskaligt krig ut mellan den lankesiska regeringen och tamilska separatister, främst LTTE, de tamilska tigrarna (under ledning av Vellupilai Prabhakaran). Kriget pågick sedan dess med vissa avbrott. 1987 medlade Indien fred mellan regeringen och LTTE, och en indisk fredsbevarande styrka - IPKF - skickades till Sri Lanka. Styrkan blev dock mycket impopulär och LTTE tog till vapen mot IPKF, som lämnade Sri Lanka 1990.
År 1991 mördades Indiens förre premiärminister Rajiv Gandhi av en kvinnlig självmordsbombare som var utsänd av den manliga LTTE-ledaren Prabhakaran.[12]
I februari 2002 ingick parterna ett avtal om en ömsesidig vapenvila, men de fredsförhandlingar som inleddes i samband med vapenvilan avbröts våren 2003. Våldet mellan de båda parterna eskalerade kring årsskiftet 2005-2006 och under 2006 inledde regeringsstyrkor en massiv offensiv i landets norra och östra delar. Regeringens styrkor lyckades under 2007 ta kontroll över i stort sett hela den östra provinsen. I januari 2008 sade regeringen formellt att den drog sig tillbaka från avtalet om vapenvila och i januari 2009 lyckades regeringsstyrkor ta kontroll över LTTE:s administrativa huvudstad Kilinochchi och hela elefantpasset som förbinder Jaffnahalvön med resten av Sri Lanka.
Den 18 maj 2009 meddelade Sri Lankas armé att inbördeskriget äntligen tagit slut. Velupillai Prabhakaran, den manliga ledaren för LTTE, hade enligt uppgifter hittats död.
Efter inbördeskriget
[redigera | redigera wikitext]Hundratals människor dödades och skadades då flera självmordsbombare slog till mot kyrkor och hotell i huvudstaden Colombo med omgivning på påskdagen i april 2019 (Bombningarna i Sri Lanka under påsken 2019). Attentaten chockade lankeserna som levt i relativt lugn sedan det blodiga och brutala inbördeskriget 1983-2009.[13]
I augusti 2020 säkrade det styrande partiet, premiärminister Mahinda Rajapaksas parti SLPP, en enkel majoritet i landets parlamentsval. I november 2019 hade premiärministerns yngre bror, Gotabaya Rajapaksa, vunnit presidentvalet i Sri Lanka. Bröderna Rajapaksa har ett starkt grepp om makten i Sri Lanka.[14]
Politik
[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2015-07) Motivering: lagförslag men inget resultat trots att det var 6 år sedan Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Presidenten i Sri Lanka är överbefälhavare, stats- och regeringschef. Han eller hon tillsätter och leder regeringen, inklusive premiärministern, och kan även upplösa densamma under innevarande mandatperiod.
Såväl presidenten som parlamentet, med 225 platser, är folkvalt med sexåriga mandatperioder. Presidenten och parlamentet delar på den lagstiftande makten.
År 1960 blev Sirimavo Bandaranaike världens första kvinnliga premiärminister. Hennes dotter Chandrika Kumaratunga var 1994-2005 Sri Lankas första kvinnliga president. Den 4 november 2003 upplöste hon parlamentet, utfärdade undantagstillstånd och utlyste nyval. Premiärministern Ranil Wickremasinghe, som då befann sig på officiellt besök i USA, hade året innan inlett en kritiserad fredsprocess, med de Tamilska befrielsetigrarna. Kumaratunga, som tidigare själv varit nära att bli dödad av en självmordsbombare tillhörande denna organisation, var i januari 2004 med om att bilda valalliansen United People's Freedom Alliance som i april samma år gick segrande ur nyvalet.
År 2005 avgick Kumaratunga som president och efterträddes av Mahinda Rajapaksa som nära lierade sig med olika buddhistiska och nationalistiska krafter. Rajapaksas regering lyckades få de tamilska tigrarna terroriststämplade i västvärlden och sade 2008 formellt upp ett avtal om vapenvila med tigrarna. Därefter inleddes en militär storoffensiv som drabbade civilbefolkningen hårt. Tamilska byar skövlades,[15] många människor drevs på flykt och ett överfyllt sjukhus i norra Sri Lanka bombades.[16] Den Sri lankesiska arméns agerande resulterade i uppemot 20 000 döda bland den tamilska minoritetsbefolkningen.[17]
Det buddhist-nationalistiska regeringspartiet Jathika Hela Urumaya, som leds av buddhistmunkar, har lagt fram ett lagförslag som föreslås göra det svårare att konvertera från buddhismen. Förslaget, som kritiserats av Nationella evangeliska alliansen på Sri Lanka och Sri Lankas katolska biskopar, planerades att behandlas av parlamentet i april 2009.[18]
Den före detta försvarsministern Gotabhaya Rajapaksa från partiet SLPP segrade i presidentvalet i november 2019 efter en valrörelse som han ägnade helt åt säkerhetsfrågor. Efter valsegern utsåg president Rajapaksa sin bror, expresident Mahinda Rajapaksa, till premiärminister för en övergångsregering. Brödernas tandemstyre befästes när SLPP vann en stor seger i parlamentsvalet i augusti 2020.[19]
Mänskliga rättigheter
[redigera | redigera wikitext]Förenta Nationerna anklagar Sri Lankas armé och de Tamilska Tigrarna för att medvetet ha dödat upp emot 70 000 tamilska civila under perioden april-maj 2009.[20] I de läger där tamilska civila internas dog i genomsnitt 1 400 människor i veckan under 2009 enligt FN och tamilska organisationer, men den Sri lankesiska staten tillbakavisar uppgifterna.[21] Under 2010 har hundratals regeringskritiker i Jaffna och Colombo försvunnit och senare återfunnits döda.[22] I Sri Lanka är det olagligt att vara homosexuell.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]
Republiken Sri Lanka är indelad i nio provinser (som också är delade i 25 distrikt),[8] med visst självstyre (provinshuvudstäder inom parentes):
- Centralprovinsen (Kandy)
- Norra centralprovinsen (Anuradhapura)
- Nordprovinsen (Jaffna)
- Nordvästprovinsen (Kurunegala)
- Sabaragamuwa (Ratnapura)
- Southern Province (Galle)
- Uva (Badulla)
- Västprovinsen (Colombo)
- Östprovinsen (Trincomalee)
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Sri Lankas ekonomi är i hög grad baserat på jordbruk. Lätt industri och tjänstemannasektorn är också en viktig del av ekonomin. Under senare delen av 1970-talet övergavs en socialistiskt planerad ekonomi och marknadsekonomin fick större plats. Under 1990-talet och i stort sett under hela 2000-talet hade landet en femprocentig tillväxttakt. Den nominella bruttonationalprodukten per capita var 2018 4 102 USD.[9]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Utbildning
[redigera | redigera wikitext]- Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 91,9 % (2017)
- Hos män: 93,0 % (2017)
- Hos kvinnor: 91,0 % (2017)
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Statistik
[redigera | redigera wikitext]| Sri Lankas demografi | |
 | |
| Folkmängd | 21 982 608 (2024 est.) |
|---|---|
| Befolkningstäthet | 334 invånare/km2 |
| Befolkningsförändring | 0,39 % (2024 est.) |
| Födelsetal | 14,5 födslar/1 000 invånare (2024 est.) |
| Dödstal | 7,5 dödsfall/1 000 invånare (2024 est.) |
| Förväntad levnadslängd | 76,8 år (2024 est.) |
| Summerad fruktsamhet | 2,13 födda barn/kvinna (2024 est.) |
| Spädbarnsdödlighet | 6,8 dödsfall/1 000 levande födslar (2024 est.) |
| Migrationsnetto | -3 migranter/1 000 invånare (2024 est.) |
| Läskunnighet | 92,3 % (2019) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 22,6 % (2024 est.) |
| 15–64 år | 65 % (2024 est.) |
| 65 och över | 12,4 % (2024 est.) |
| Könsfördelning | |
| Total könsfördelning | 0,94 man/kvinna (2024 est.) |
| Etnicitet | |
| Majoritetsbefolkning | Singaleser |
| Etniska minoriteter | Singalesiska tamiler, Indiska tamiler och morer |
| Språk | |
| Officiella språk | singalesiska och tamil |
| Talade språk | singalesiska, tamil och engelska |
| Källa: World Factbook (2024)[23] | |
Större städer
[redigera | redigera wikitext]De största städerna i Sri Lanka är följande:
- Colombo (cirka 800 000 invånare år 2008)
- Kandy (cirka 161 395 invånare år 2001)
- Jaffna (cirka 145 600 invånare år 2001)
- Galle (cirka 100 000 invånare)
- Sri Jayawardenapura (cirka 115 826 invånare år 2001)
- Negombo (cirka 122 000 invånare år 2003)
Urbanisering
[redigera | redigera wikitext]Befolkningstätheten är 334 invånare per km², men befolkning är mycket ojämnt spridd. Landet är mer glest befolkat i norr och öster, men tätbefolkat i de sydvästra delarna, främst kring huvudstaden Colombo.[9]
Minoriteter
[redigera | redigera wikitext]Den senaste folkräkningen hölls den 20 mars 2012 och då uppgick den folkbokförda befolkningen i Sri Lanka (de jure) till 20 359 439 invånare, varav 9 856 634 män och 10 502 805 kvinnor.[24] Folkräkningar hade tidigare hållits 2001, 1981, 1971, 1963 och 1953.[25] Invånartalet i Sri Lanka uppskattades i juli 2018 av The World Factbook till 22 576 592 invånare,[2] av Förenta nationerna 1 juli 2018 till 20 950 000,[26] av Internationella valutafonden till 21 934 000 invånare (för år 2019)[4] samt av Världsbanken (juli 2017) till 21 444 000 invånare.[27] Det srilankesiska Department of Census and Statistics beräknade antalet invånare 1 juli 2018 till 21 670 000 utifrån resultatet av folkräkningen 2012.[3]
Vid folkräkningen 2012 fördelades befolkningen på följande sätt i avseende på etnicitet:[28]
- Singaleser: 74,9 %
- Srilankesiska tamiler: 11,1 %
- Srilankesiska morer: 9,3 %
- Indiska tamiler: 4,1 %
- Malajer: 0,2 %
- Burghers: 0,2 %
- Srilankesiska chettier: 0,03 %
- Bharater: 0,008 %
- Övriga: 0,09 %
Religion
[redigera | redigera wikitext]
I Sri Lanka råder religionsfrihet. Buddhism kan ses som statsreligion.[9]
Buddhismen infördes, enligt traditionen, på 200-talet f.Kr. Hinduismen finns bland tamilerna och har funnits i Sri Lanka lika länge som i Sydindien. Shiva, Vishnu och Ganesha dyrkas men också lokala gudar.[9]
Islam kom till Sri Lanka med arabiska handelsmän. Muslimer i Sri Lanka är i huvudsak av arabisk härkomst och tamiltalande.[9]
Kristendomen finns på Sri Lanka sedan det tidiga 1500-talet och infördes av portugisiska kolonisatörer och senare även av britter och nederländare.[9]
Vid folkräkningen 2012 fördelades befolkningen på följande sätt i avseende på religion:[28]
- Buddhism: 70,1 %
- Hinduism: 12,6 %
- Islam: 9,7 %
- Romersk-katolska kyrkan: 6,2 %
- Övrig kristendom: 1,4 %
- Övriga religioner: 0,03 %
Hälsa
[redigera | redigera wikitext]Folkmängden har ökat mycket sedan självständigheten 1948 främst beroende på förbättrad folkhälsa.[9]
| Hiv och aids | 2017[2] | 2023[29] |
|---|---|---|
| Andel av befolkningen | <0,1 % | 0,5 % |
| Antal | 3 500 | 4 100 |
| Dödsfall per år | <500 | <100 |
| Fetma | 2016[2] | X |
| Andel av befolkningen | 5,2 % | |
| Undervikt hos barn <5 år | 2016[2] | X |
| Andel av befolkningen | 20,5 % |
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Sri Lankas kultur har stora likheter med Indiens. Sri Lankas inhemska populärmusik kallas för baila. Några av de största artisterna inom bailamusiken är The Gypsies och Sunil Perera.
Press
[redigera | redigera wikitext]Sri Lanka är, enligt Reportrar utan gränser, det femtiofjärde sämsta landet i världen när det gäller pressfrihet. Av 180 rankade länder befinner sig Sri Lanka på plats 126 (2019 års index).[30] Landets president och inrikesministern Gotabhaya Rajapakse har anklagats för att medvetet sanktionera mord och kidnappningar av kritiska journalister, bland dem många journalister från den tamilska minoritetsbefolkningen. De få medier som försökte genomföra en kritisk rapportering om regeringens förehavanden inför valet 2009 utsattes för repressalier, och många av dem hittades senare döda. Sri Lankas rättssystem ger staten rätt att fängsla journalister utan rättslig prövning.[31] Men trots allt finns det privata medier som skriver opartiskt och även för fram kritik mot regering såväl som opposition.[källa behövs]
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]Författaren Michael Ondaatje, som bland annat skrivit Den engelske patienten, kommer ursprungligen från Sri Lanka.[32] En annan berömd författare är science-fictionförfattaren Arthur C Clarke, som var bosatt på Sri Lanka från 1956 fram till sin död 2008.
Mat
[redigera | redigera wikitext]Sri Lankas matkultur liknar södra Indiens[9], och den tamilska befolkningsgruppen delar många mattraditioner med tamilerna i sydindien. Landets nationalrätt är ris och curry, som består av ris, ett antal olika currys, samt ofta även pappadam och någon sambola. Sambola är en mix av riven kokos, chili och krossad lök. På singalesiska kallas ris och curry ofta bara bath, vilket betyder ris. En annan lankesisk specialitet är hoppers (på singalesiska ape) som finns i två former - string hoppers och vanliga hoppers. String hoppers är nystan av risnudlar som ofta äts till frukost tillsammans med någon curry, medan vanliga hoppers är tunna krispiga pannkakor som är skålformade eftersom de steks i ett litet grytliknande järn. En vanlig variant på vanliga hoppers är egg hoppers (på singalesiska biri ape) vilket innebär att man steker ett ägg i mitten av hoppern. Ape äts ofta också med någon sambol, exempelvis seeni sambol.
Den mesta maten är vegetarisk. Överlag är maten kryddstark.[9]
Något som serveras vid högtider är kiri bath (mjölkris), vilket är fast ris med kokosmjölk, som skärs upp i diamantformade bitar.
Sport
[redigera | redigera wikitext]Cricket är Sri Lankas största sport, och landet tillhör de tio bästa nationerna i världen. 1996 vann Sri Lanka världsmästerskapet i cricket[33]. Den just nu mest kände cricketspelaren från Sri Lanka är den tamilske kastaren Muttiah Muralitharan. År 2011 var Sri Lanka tillsammans med Indien, Pakistan och Bangladesh värd för VM i cricket. Sri Lanka förlorade finalen mot Indien som blev mästare[34].
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 115 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 126 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 89 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 71 av 189 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 93. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 26 april 2019
- ^ [a b c d e] ”Sri Lanka”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 april 2019. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211303/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ce.html. Läst 26 april 2019.
- ^ [a b] ”Mid-year population by district” (på engelska) ( PDF). Department of Census and Statistics - Sri Lanka. Arkiverad från originalet den 4 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf. Läst 26 april 2019.
- ^ [a b c d e] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Gini Index”. World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 2 mars 2011.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ [a b] ”Landsfakta”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/sri-lanka-landsfakta-(1). Läst 8 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ [a b c d e f] ”Sri Lanka | History, Map, Flag, Population, Capital, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Sri-Lanka. Läst 8 juli 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Sri Lanka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sri-lanka. Läst 8 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ Nubin, Walter (2002) (på engelska). Sri Lanka: Current issues and historical background. Nova Publishers. sid. 128-129. ISBN 978-1-59033-573-4
- ^ (på engelska) The Constitution of Sri Lanka (Ceylon). parliament.lk. 1972. sid. (3). https://www.parliament.lk/files/ca/4.%20The%20Constitution%20of%20Sri%20Lanka%20%20-%20%201972%20(Article%20105%20%E2%80%93134)%20Chapter%20XIII.pdf. Läst 7 april 2024
- ^ ”Tamil Tigers | Definition, History, Location, Goals, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Tamil-Tigers. Läst 8 juli 2022.
- ^ ”Terrorn kom som en chock efter lugnet: Sri Lanka försökte lägga tsunamin och ett närmare 30 år långt blodigt inbördeskrig bakom sig” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/23/terrorn-kom-som-en-chock-efter-lugnet-sri-lanka-forsokte-lagga-tsunamin-och-ett. Läst 20 oktober 2021.
- ^ TT-Reuters. ”Lankesiska bröder kammar hem storseger”. www.hbl.fi. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211020102952/https://www.hbl.fi/artikel/sri-lanka-rostraknar-efter-coronasakrat-val/. Läst 20 oktober 2021.
- ^ Brad Adams, Asia director (1 februari 2010). ”Sri Lanka: End Indefinite Detention of Tamil Tiger Suspects”. Hrw.org. http://www.hrw.org/en/news/2010/01/29/sri-lanka-end-indefinite-detention-tamil-tiger-suspects.
- ^ Sjukhus attackerat i Sri Lanka Svenska Dagbladet, 3 februari 2009
- ^ Farmer, Ben (29 maj 2009). ”Sri Lankan army accused of massacring 20000 Tamil civilians in final assualt”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/srilanka/5405085/Sri-Lankan-army-accused-of-massacring-20000-Tamil-civilians-in-final-assault.html.
- ^ ”Sri Lanka kan snart förbjuda konvertering”. Dagen. 1 april 2009. Arkiverad från originalet den 3 april 2009. https://web.archive.org/web/20090403051324/http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=166449.
- ^ ”Sri Lanka – Aktuell politik”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2021. https://web.archive.org/web/20210418144119/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/sri-lanka/aktuell-politik/. Läst 31 januari 2021.
- ^ http://www.un.org/News/dh/infocus/Sri_Lanka/The_Internal_Review_Panel_report_on_Sri_Lanka.pdf
- ^ ”1 400 tamiler dör i läger varje vecka”. Sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2960964.
- ^ Le Monde diplomatique "Sri Lanka's uneasy peace" av Cédric Gouverneur. http://mondediplo.com/2010/08/05srilanka
- ^ ”Sri Lanka” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2024-08-07. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/sri-lanka/#people-and-society. Läst 8 augusti 2024.
- ^ ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska) ( PDF). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 6. https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/products/dyb/documents/dyb2017/table03.pdf. Läst 26 april 2019.
- ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a144%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 26 april 2019.
- ^ ”Country profile Sri Lanka” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/en/iso/lk.html. Läst 26 april 2019.
- ^ ”Population, total, data; Sri Lanka” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=LK. Läst 26 april 2019.
- ^ [a b] ”Census of Population and Housing - 2012” (på engelska). Department of Census and Statistics - Sri Lanka. http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/CPH2012Visualization/htdocs/index.php?usecase=indicator&action=Map&indId=10. Läst 26 april 2019.
- ^ ”World AIDS Day 2023” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/srilanka/news/detail/01-12-2023-world-aids-day-2023. Läst 8 augusti 2024.
- ^ ”Reporters Sans Frontières”. En.rsf.org. https://rsf.org/en/sri-lanka.
- ^ ”Reporters Sans Frontières”. En.rsf.org. 9 september 2010. Arkiverad från originalet den 4 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100704184828/http://en.rsf.org/predator-gotabhaya-rajapakse,37303.html.
- ^ ”Michael Ondaatje - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/michael-ondaatje. Läst 8 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ ”Men's Cricket World Cup 1996 – Overview” (på engelska). www.icc-cricket.com. https://www.icc-cricket.com/news/1088316. Läst 8 juli 2022.
- ^ ”India win the ICC Cricket World Cup 2011 with Dhoni’s match winning six” (på engelska). Official ICC Cricket website - live matches, scores, news, highlights, commentary, rankings, videos and fixtures from the International Cricket Council.. https://www.icc-cricket.com/video/202157. Läst 8 juli 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||
| |||||
|