Indianreservat
Indianreservat (Indian Reservations) är i Förenta staterna områden som styrs av amerikanska urfolkstammar.[1] I Kanada är Indian Reserves mark som avsatts för bruk av First Nations.
Det finns cirka 300 indianreservat i USA, vilket innebär att inte samtliga över 500 urfolkstammar har egna reservat: vissa stammar har fler än ett reservat medan andra inte har något. Dessutom är vissa reservat, på grund av försäljning och fördelning av landområdena, väldigt fragmenterade, och varje landområde utgör en separat enklav. Detta kan medföra stora administrativa svårigheter. Reservaten är ojämnt spridda över USA; i vissa stater finns det inte några reservat. Av alla dessa reservat har endast tolv en yta ungefär motsvarande Gotlands, och endast nio närmar sig Stockholms läns yta. Navajofolket förfogar över den största markytan, 67 339 kvadratkilometer, eller mer än tio gånger så stort som Stockholms län. Jurisdiktion över indianreservaten utövas av stamrådet.[1] Indianreservaten har ofta egna former av regering, varav endast vissa efterliknar styrelseformen utanför reservatet. För närvarande bor en knapp majoritet av urfolk på andra ställen än i reservaten, ofta i stora städer i västra USA så som Phoenix, Arizona och Los Angeles.
Det finns cirka 200 indianreservat i Kanada.
USA
[redigera | redigera wikitext]Historia
[redigera | redigera wikitext]USA:s policy att skapa reservat för Amerikas ursprungsbefolkning etablerades av Ulysses S. Grants administration under det sena 1860-talet som lösning av problemet med växande konflikter mellan nybyggare och urfolkstammarna i västra USA. Förhållandet mellan nybyggarna och ursprungsbefolkningen hade blivit sämre då nybyggarna slog sig ned på urfolkstammarnas jaktmarker och tog över naturresurser som dessa tidigare hade använt.
Grant följde en påstådd "fredspolitik" som en möjlig lösning av konflikten. Den innehöll bland annat en förflyttning av olika stammar från deras ursprungshem till landområden som etablerades specifikt för att bosättas av dem. Den innebar även ett byte av regeringsrepresentanter mot religiösa män nominerade av kyrkorna, för att ha uppsikt över urfolkbyråerna på reservaten och för att kunna lära ut kristendom till stammarna. Kväkarna var speciellt aktiva inom den här politiken. Det slutliga målet var att förbereda stammarna inför ett medborgarskap i USA.
Eftersom stammarna inte längre hade tillåtelse att jaga på det sätt som de tidigare hade gjort, skulle de läras rudimentärt jordbruk för att kunna livnära sig av sitt nya land. I många fall var dock inte landområdena lämpliga för, och i vissa fall var de direkt olämpliga för, jordbruk, vilket innebar att många stammar som godtog policyn hamnade på gränsen till svält.
Överenskommelserna inkluderade ibland att den federala regeringen årligen gav en stam en viss mängd gods. Genomförandet av politiken var dock ojämn, och i många fall levererades inte detta.
Tvister
[redigera | redigera wikitext]Politiken var kontroversiell redan från början. Reservaten etablerades oftast genom beordring från staten, och i många fall minskades landområdens storlek efter att vita nybyggare hade protesterat mot den. En rapport från USA:s kongress 1868 påpekade vida spridd korruption bland de federala urfolkbyråerna, och allmänt dåliga villkor för de förflyttade stammarna.
Många stammar ignorerade förflyttningsordern först, och tvingades till sina nya förminskade områden. I många fall krävdes stöd från USA:s armé för att begränsa olika stammars förflyttningar. Förföljelsen av stammarna för att tvinga dem tillbaka till reservaten ledde till ett antal "Indian Wars". Det mest kända är konflikten med Siouxstammen på de norra stora slättlanden, mellan 1876 och 1881, som inkluderade Slaget vid Little Bighorn. Ett annat krig var det mellan USA:s armé och Nez Perce.
Vid det sena 1870-talet ansågs Grants politik som ett misslyckande, framför allt eftersom den hade lett till några av de blodigaste krigen mellan USA:s urinvånare och USA. 1877 började president Rutherford B. Hayes fasa ut politiken, och 1882 hade alla religiösa organisationer avstått sin myndighet till den federala urfolkbyrån.
1887 slog USA:s kongress in på en markant annorlunda reservatpolitik, då den antog Dawes Act, eller "General Allotment (Severalty)) Act" (ungefär: allmänna fördelningspolitik). Akten avbröt den allmänna politiken av att bevilja landområden till stammar som en helhet genom att bevilja små landområden till enskilda stammedlemmar. I vissa fall, till exempel Umatillas indianreservat, minskades reservatets storlek efter att de individuella områdena delats ut genom att överskottet tilldelades vita nybyggare. Individuella tilldelningen pågick ända fram till 1934, då den avslutades genom antagandet av Wheeler-Howard Act.
Dobbel
[redigera | redigera wikitext]1979 påbörjade Seminolestammen i Florida bingospelande på sitt reservat. Staten försökte förmå dem av avsluta verksamheten men blev hindrade i rätten. På 1980-talet fastslogs sedan i en rättegång att reservaten får ha olika former av dobbel. 1988 antog USA:s kongress Indian Gaming Regulatory Act (ungefär Akten om reglering av indianers dobbelverksamhet) vilken erkänner urfolkstammarnas rätt att ha spel och dobbelinrättningar på sina reservat, under förutsättning att den stat som reservatet ligger i har någon form av laglig dobbel.
Urfolkpolis
[redigera | redigera wikitext]Polisverksamheten på indianreservaten är ett komplicerat nätverk av överlappande befogenheter. Brottets svårighetsgrad, förövarens ras och var brottet har begåtts bestämmer vilken polismyndighet eller vilka polismyndigheter, på federal, delstatlig, lokal, eller urfolk-nivå, som har befogenhet att ingripa.[2] Huvudregeln är att brott begångna av icke-urfolk mot urfolk på ett reservat faller under federal jurisdiktion, grova brott av en urfolk-individ mot en annan urfolk-individ på ett reservat är också ett federalt brott, medan mindre grova brott av en urfolk-individ mot en annan urfolk-individ på ett reservat faller under urfolk-jurisdiktion och brott begångna av icke-urfolk mot icke-urfolkpå ett reservat faller under delstatlig jurisdiktion.[3]
- urfolknationernas egen polis kan bara ingripa mot urfolk och utreda brott som urfolk har begått mot urfolk-lagstiftning.[4] Dessa befogenheter omfattar sådana urfolk som tillhör den stam eller nation som bor på reservatet. Urfolk från andra nationer som vistas på reservatet är sedan 1990 åter underkastade denna jurisdiktion.[2]Det fanns ca 3 000 poliser i 178 indianska polismyndigheter år 2008.[5]
- Indianbyrån (BIA) handhar den grundläggande polisverksamheten på reservaten och har tillsammans med FBI huvudansvaret för att utreda federala brott begångna på dessa.[6] Ordningspolisen lyder under indianagenten på varje reservat, medan brottsutredningr genomförs av kriminalpoliser tillhöriga BIA:s Office of Law Enforcement Services.[7]
- FBI utreder, genom sin Indian Country Unit, framförallt mord, övergrepp mot barn, grov misshandel, narkotika- och gängrelaterade brott, korruption och bedrägeri mot federala eller urfolk-myndigheter, brott mot spellagstiftningen samt egendomsbrott.[8]
- Andra federala polismyndigheter, som DEA och ATF med flera, utreder även federala brott begångna på indianreservaten.[6]
- Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med undantag för vissa reservat, fått jurisdiktion över brott som begås av urfolk på indianreservaten inom dessa delstaters områden.[3]
Förteckning över reservat inom Förenta staterna
[redigera | redigera wikitext]- Absentee Shawnee
- Acoma
- Agua Caliente
- Alabama-Coushatta
- Alabama-Quassarte Creeks
- Allegany
- Apache
- Bad River
- Barona Ranch
- Battle Mountain
- Bay Mills
- Benton Paiute
- Berry Creek
- Big Bend
- Big Cypress
- Big Lagoon
- Big Pine
- Big Valley
- Bishop
- Blackfeet
- Bridgeport
- Brighton
- Burns Paiute Colony
- Cabezon
- Caddo
- Cahuilla
- Campo
- Camp Verde
- Canoncito
- Capitan Grande
- Carson
- Catawba
- Cattaraugus
- Cayuga
- Cedarville
- Chehalis
- Chemehuevi
- Cherokee
- Cheyenne-Arapahoe
- Cheyenne River
- Chickasaw
- Chitimacha
- Choctaw
- Citizen Band Of Potawatomi
- Cochiti
- Coeur D'alene
- Cold Springs
- Colorado River
- Colville
- Comanche
- Coos, Lower Umpqua & Siuslaw
- Coquille
- Cortina
- Coushatta
- Cow Creek
- Creek
- Crow
- Crow Creek
- Cuyapaipe
- Deer Creek
- Delaware
- Devils Lake
- Dresslerville Colony
- Dry Creek
- Duckwater
- Duck Valley
- Eastern Shawnee
- East Cocopah
- Ely Colony
- Enterprise
- Fallon
- Flandreau Indian School
- Flathead
- Fond Du Lac
- Fort Apache
- Fort Belknap
- Fort Berthold
- Fort Bidwell
- Fort Hall
- Fort Independence
- Fort Mcdermitt
- Fort Mcdowell
- Fort Mohave
- Fort Peck
- Fort Yuma
- Ft. Sill Apache
- Gila Bend
- Gila River
- Goshute
- Grande Ronde
- Grand Portage
- Grand Traverse
- Greater Leech Lake
- Grindstone
- Hannahville
- Havasupai
- Hoh
- Hollywood
- Hoopa Valley
- Hopi
- Houlton Maliseets
- Hualapai
- Inaja
- Iowa
- Isabella
- Isleta
- Jackson
- Jemez
- Jicarilla
- Kaibab
- Kalispel
- Kaw
- Kialegee Creek
- Kickapoo
- Kiowa
- Klamath
- Kootenai
- L'anse
- Lac Courte Oreilles
- Lac Du Flambeau
- Lac Vieux Desert
- Laguna
- Las Vegas
- Laytonville
- La Jolla
- La Posta
- Likely
- Lone Pine
- Lookout
- Los Coyotes
- Lovelock Colony
- Lower Brule
- Lower Elwah
- Lower Sioux
- Lummi
- Makah
- Manchester
- Manzanita
- Maricopa
- Mashantucket Pequot
- Mattaponi
- Menominee
- Mescalero
- Miami
- Miccosukee
- Middletown
- Mille Lacs
- Mission
- Moapa
- Modoc
- Mole Lake
- Montgomery Creek
- Morongo
- Muckleshoot
- Nambe
- Narragansett
- Navajo
- Nett Lake
- Nez Perce
- Nipmoc-Hassanamisco
- Nisqually
- Nooksack
- Northern Cheyenne
- Northwestern Shoshone
- Oil Springs
- Omaha
- Oneida
- Onondaga
- Ontonagon
- Osage
- Otoe-Missouri
- Ottawa
- Out
- Ozette
- Paiute
- Pala
- Pamunkey
- Pascua Yaqui
- Passamaquoddy
- Paucatauk Pequot
- Paugusett
- Pawnee
- Pechanga
- Penobscot
- Peoria
- Picuris
- Pine Ridge
- Poarch Creek
- Pojoaque
- Ponca
- Poosepatuck
- Port Gamble
- Port Madison
- Potawatomi
- Prairie Isle
- Puertocito
- Puyallup
- Pyramid Lake
- Quapaw
- Quillayute
- Quinault
- Ramah
- Ramona
- Red Cliff
- Red Lake
- Reno-Sparks
- Rincon
- Roaring Creek
- Rocky Boys
- Rosebud
- Round Valley
- Rumsey
- Sac And Fox
- Salt River
- Sandia
- Sandy Lake
- Santa Ana
- Santa Clara
- Santa Domingo
- Santa Rosa
- Santa Rosa (North)
- Santa Ynez
- Santa Ysabel
- Santee
- San Carlos
- San Felipe
- San Ildefonso
- San Juan
- San Manual
- San Pasqual
- San Xavier
- Sauk Suiattle
- Seminole
- Seneca-Cayuga
- Sequan
- Shagticoke
- Shakopee
- Sheep Ranch
- Sherwood Valley
- Shingle Spring
- Shinnecock
- Shoalwater
- Shoshone
- Siletz
- Sisseton
- Skokomish
- Skull Valley
- Soboba
- Southern Ute
- Spokane
- Squaxon Island
- St. Croix
- St. Regis
- Standing Rock
- Stewarts Point
- Stockbridge Munsee
- Summit Lake
- Susanville
- Swinomish
- Taos
- Te-Moak
- Tesuque
- Texas Kickapoo
- Tohono O'odham
- Tonawanda
- Tonikawa
- Torres Martinez
- Toulumne
- Trindad
- Tulalip
- Tule River
- Tunica-Biloxi
- Turtle Mountains
- Tuscarora
- Twentynine Palms
- Umatilla
- Uintah And Ouray
- United Keetoowah Band Of Cherokee
- Upper Sioux
- Upper Skagit
- Ute Mountain
- Vermilion Lake
- Viejas
- Walker River
- Warm Springs
- Washoe
- West Cocopah
- White Earth
- Wichita
- Wind River
- Winnebago
- Winnemucca
- Woodford Indian Community
- Wyandotte
- Xl Ranch
- Yakama
- Yankton
- Yavapai
- Yerington
- Yomba
- Ysleta Del Sur
- Yurok
- Zia
- Zuni
Kanada
[redigera | redigera wikitext]Förteckning över reservat i Kanada
[redigera | redigera wikitext]Rangordnat efter befolkningsstorlek.
- Blood 148, Alberta: 4 177
- Norway House 17, Manitoba: 4 071
- Samson 137, Alberta: 3 295
- Eskasoni 3, Nova Scotia: 2 952
- Siksika 146, Alberta: 2 767
- St. Theresa Point, Manitoba: 2 632
- Stoney 142, 143, 144, Alberta: 2 529
- Sandy Bay 5, Manitoba: 2 518
- Peguis 1B, Manitoba: 2 513
- Capilano 5, British Columbia: 2 495
- Wikwemikong Unceded, Ontario: 2 387
- Betsiamites, Québec: 2 357
- Okanagan 1, British Columbia (del): 2 192 — Okanagan Indian Band, Okanagan people, Vernon
- Opaskwayak Cree Nation 21E, Manitoba: 2 187
- Fort Alexander 3, Manitoba: 2 121
- Pikangikum 14, Ontario: 2 100
- Nelson House 170, Manitoba: 2 096
- Oxford House 24, Manitoba: 1 947
- Duck Lake 7, British Columbia: 1 925
- Garden Hill First Nation, Manitoba: 1 898
- Richibucto 15, New Brunswick: 1 897
- Walpole Island 46, Québec: 1 878
- Manawan, Québec: 1 843
- Sandy Lake 88, Ontario: 1 843
- Split Lake 17, Manitoba (del): 1 819
- Fort Albany 67, Ontario (del): 1 805
- Kamloops 1, British Columbia: 1 785
- Obedjiwan, Québec: 1 782
- Cowichan 1, British Columbia: 1 805
- Fox Lake 162, Alberta: 1 753
- Seekaskootch 119, Saskatchewan: 1 752
- Mashteuiatsh, Québec: 1 749
- Cross Lake 19A, Manitoba: 1 663
- New Songhees 1A, British Columbia: 1 643
- East Saanich 2, British Columbia: 1 637
- Cross Lake 19, Manitoba: 1 586
- Lac La Ronge 156, Saskatchewan: 1 534
- Pukatawagan 198, Manitoba: 1 478
- Listuguj, Québec: 1 475
- Penticton 1, British Columbia: 1 470
- Stanley 157, Saskatchewan: 1 467
- Ermineskin 138, Alberta: 1 464
- Big River 118, Saskatchewan: 1 437
- Stony Plain 135, Alberta: 1 418
- Nipissing 10, Ontario: 1 413
- Burrard Inlet 3, British Columbia: 1 405
- Musqueam 2, British Columbia: 1 370
- Pelican Narrows 184B, Saskatchewan: 1 342
- Piikani 147, Alberta: 1 300
- White Fish Lake 128, Alberta: 1 237
- Uashat, Québec: 1 190
- Ebb and Flow 52, Manitoba: 1 189
- Tzeachten 13, British Columbia: 1 165
- Louis Bull 138B, Québec: 1 180
- Lac-Simon, Québec: 1 165
- Kitigan Zibi, Québec: 1 165
- Beardy's 97 och Okemasis 96, Saskatchewan: 1 161
- Wasagamack, Manitoba: 1 160
- Fort Hope 64, Ontario: 1 144
- Fisher River 44, Ontario: 1 129
- Waywayseecappo First Nation, Manitoba: 1 127
- Maliotenam, Québec: 1 123
- Burnt Church 14, New Brunswick: 1 120
- Sturgeon Lake 101, Saskatchewan: 1 116
- Chicken 224, Saskatchewan: 1 109
- God's Lake 23, Manitoba: 1 105
- Ahtahkakoop 104, Saskatchewan: 1 101
- Wabamun 133A, Alberta: 1 088
- Sioux Valley Dakota Nation, Manitoba: 1 079
- Wemotaci, Québec: 1 073
- Bella Bella 1, British Columbia: 1 066
- Curve Lake First Nation 35, Ontario: 1 060
- Sturgeon Lake 154, Alberta: 1 051
- Tsinstikeptum 10, British Columbia: 1 040
- John D'Or Prairie 215, Alberta: 1 025
- Kettle Point 44, Ontario: 1 020
- Indian Brook 14, Nova Scotia: 1 014
- Kehewin 123, Alberta: 1 007
- Garden River 14, Ontario: 985
- Chemawawin 2, Manitoba: 983
- Mistawasis 103, Saskatchewan: 968
- Alexander 134, Alberta: 962
- Lac La Hache 220, Saskatchewan: 953
- Hay Lake 209, Alberta: 951
- La Romaine, Québec: 926
- Shamattawa 1, Manitoba: 920
- Kitchenuhmaykoosib Aaki 84, Ontario: 916
- Southend 200, Saskatchewan: 910
- Fort William 52, Ontario: 909
- Fairford 50, Manitoba (del): 904
- Sagamok, Ontario: 884
- Montreal Lake 106, Saskatchewan: 880
- Tobique 20, New Brunswick: 878
- Gordon 86, Saskatchewan: 866
- Wabasca 166D, Alberta: 863
- Mnjikaning First Nation 32, Ontario: 846
- Red Sucker Lake 1976, Manitoba: 845
- Canoe Lake 165, Saskatchewan: 822
- Lac Seul 28, Ontario: 821
- Kimosom Pwatinahk 203, Saskatchewan: 821
- Thunderchild First Nation 115B, Saskatchewan: 819
- Chitek Lake 191, Saskatchewan: 818
- Natashquan, Québec: 810
- Fond du Lac 227, Saskatchewan: 801
- Makwa Lake 129B, Saskatchewan: 800
- Mount Currie 6, British Columbia: 799
- Little Grand Rapids 14, Manitoba: 796
- White Bear 70, Saskatchewan: 796
- Bella Coola 1, British Columbia: 788
- Wabaseemoong, Ontario: 786
- Utikoomak Lake 155, Alberta: 786
- Skidegate 1, British Columbia: 781
- Devon 30, New Brunswick: 767
- M'Chigeeng 22, Ontario: 766
- Saugeen 29, Ontario: 758
- Long Plain 6, Manitoba (del): 752
- Unipouheos 121, Alberta: 749
- Chippewas of the Thames First Nation 42, Ontario: 747
- Buffalo River Dene Nation 193, Ontario: 741
- Berens River 13, Manitoba: 739
- Alexis 133, Alberta: 734
- Waterhen 130, Saskatchewan: 727
- Membertou 28B, Nova Scotia: 726
- Gitanmaax 1, British Columbia: 723
- Gitsegukla 1, British Columbia: 721
- Drift Pile River 150, Alberta: 720
- James Smith 100, Saskatchewan: 708
- Natuashish 2, Newfoundland and Labrador: 706
- Sarnia 45, Ontario: 706
- Millbrook 27, Nova Scotia: 703
- Constance Lake 92, Ontario: 702
- Weagamow Lake 87, Ontario: 700
- Moose Lake 31A, Manitoba: 698
- Masset 1, British Columbia: 694
- Couchiching 16A, Ontario: 691
- Poorman 88, Saskatchewan: 688
- Chemainus 13, British Columbia: 684
- Sliammon 1, British Columbia: 682
- Kasabonika Lake, Ontario: 681
- Deer Lake, Ontario: 681
- Lax Kw'alaams 1, British Columbia: 679
- Assiniboine 76, Saskatchewan: 671
- Kitsakie 156B, Saskatchewan: 671
- Marktosis 15, British Columbia: 661
- Clearwater River Dene 222, Saskatchewan: 658
- Red Pheasant 108, Saskatchewan: 656
- Priest's Valley 6, British Columbia: 655
- Grand Rapids 33, Manitoba: 651
- Wabasca 166A, Alberta: 648
- Poplar River 16, Manitoba: 643
- Montana 139, Alberta: 635
- English River 21, Ontario: 633
- Whycocomagh 2, Nova Scotia: 623
- Whitefish Bay 32A , Ontario: 622
- Hole or Hollow Water 10, Ontario: 619
- Flying Dust First Nation 105, Saskatchewan: 619
- Dog Creek 46, Ontario: 617
- Kispiox 1, British Columbia: 617
- Webequie, Ontario: 614
- Pine Creek 66A, Manitoba: 614
- Woyenne 27, British Columbia: 614
- Cote 64, Saskatchewan: 607
- Cross Lake 19E, Manitoba: 605
- Lac Brochet 197A, Manitoba: 604
- Shoal River Indian Reserve 65A, Manitoba: 603
- Osoyoos 1, British Columbia: 600
- Cumberland House Cree Nation 20, Saskatchewan: 595
- Sucker Creek 150A, Alberta: 594
- Neyaashiinigmiing 27, Ontario: 591
- Carrot River 29A, Saskatchewan: 590
- Christian Island 30, Ontario: 584
- Little Pine 116, Saskatchewan: 577
- Bloodvein 12, Manitoba: 576
- South Saanich 1, British Columbia: 571
- Mission 1, British Columbia: 569 — Esla7an/Squamish Nation, Skwxwu7mesh people, North Vancouver
- Roseau River 2, Manitoba: 568
- Rankin Location 15D, Ontario: 566
- Chehalis 5, British Columbia: 560
- God's River 86A, Manitoba: 556
- Muskoday First Nation, Saskatchewan: 553
- Seabird Island, British Columbia: 548
- Shoal Lake 28A, Saskatchewan: 545
- Ministikwan 161, Saskatchewan: 533
- Matimekosh, Québec: 528
- Wapachewunak 192D, Saskatchewan: 526
- Anahim's Flat 1, British Columbia: 526
- Kitamaat 2, British Columbia: 514
- Cowessess 73, Saskatchewan: 513
- Alderville First Nation, Ontario: 506
- Kahkewistahaw 72, Saskatchewan: 506
- Timiskaming, Québec: 505
- The Narrows 49, Manitoba: 505
- Eel Ground 2, New Brunswick: 503
- Keeseekoose 66, Saskatchewan: 500
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Indian reservation, 19 juli 2011.
- ^ [a b] ”Separation of Powers--State-Tribal Relations and Interstate Compacts”. https://www.ncsl.org/research/about-state-legislatures/separation-of-powers-tribal-interstate-relations.aspx. Läst 31 juli 2020.
- ^ [a b] General Guide to Criminal Jurisdiction in Indian Country Arkiverad 22 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.2012-04-15.
- ^ [a b] Michael J. Bulzomi, "Indian Tribal Sovereignty", FBI Law Enforcement Bulletin June 2001.2009-03-05
- ^ Oliphant v. Suquamish Indian Tribe (1978)2012-04-15.
- ^ United States Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, "Tribal Law Enforcement, 2008" Arkiverad 1 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.2012-04-15.
- ^ [a b] Testimony of William Patrick Ragsdale, Director of Justice Services, Indian Affairs (2008) Arkiverad 21 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.2009-03-05.
- ^ Electronic Code of Federal Regulations Title 25: Indians, PART 12—INDIAN COUNTRY LAW ENFORCEMENT Arkiverad 4 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.2009-03-05
- ^ Federal Bureau of Investigation, "Indian Country Crime"2012-04-15.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- FEMA: Federally recognized Indian reservations (ung. federalt erkända indianreservat)
- Spel på reservaten, april 2004 Christian Science Monitor-artikel med länkar till andra Monitorartiklar om ämnet.
- Wheeler-Howard Act (Indian Reorganization Act), 1934
- Native American Technical Corrections Act, 2003